Det förflutna är aldrig dött, konstaterade författaren William Faulkner en gång, det är inte ens förflutet. Detta är ett ledmotiv i Göran Collstes bok om historisk rättvisa med exempel från Namibia, Kongo, Kenya, Indien och en rad andra länder som drabbades av kolonialismens gissel.

Det är uppenbart att kolonialismens destruktiva följder inte upphörde med kolonialväldenas fall och att många av dagens globala kriser har sin grund i den koloniala världsordningen. De länder (däribland Sverige) som berikade sig på utplundringen av de koloniserade folken har en moralisk skyldighet att gottgöra det som har hänt och därmed försöka upprätta en ny moralisk jämvikt.

Collste visar hur en sådan gottgörelse- och försoningsprocess kan gå till i praktiken och belyser också mer specifika frågor som återlämnandet av museiföremål till ursprungsbefolkningar. Även den globala uppvärmningen – som huvudsakligen drabbar de länder som har minst skuld till den – har en viktig gottgörelsedimension.

Collste undersöker därtill – och med stöd av filosofer som John Rawls, Thomas Pogge och Rajeev Bhargava –historisk rättvisa på ett mer övergripande begreppsligt, kulturellt och historiskt plan. Hur förhåller sig gottgörande rättvisa till fördelningsrättvisa? Måste realpolitik och moral alltid befinna sig på kollisionskurs? Vad kan vi dra för lärdomar av Sydafrikas försoningsprocess och Internationella brottmålsdomstolen? Att vi fortfarande har mycket att lära torde det inte råda något tvivel om.

Göran Collste är professor emeritus i tillämpad etik vid Linköping universitet och gästforskare vid Uppsala universitet. Han har gett ut en rad böcker på svenska och engelska, bland andra "Etik i datasamhället" (1994), "Globalisering och global rättvisa" (2004) och Inledning till etiken" (3:e upplagan 2010). 

Ethics is a universal subject. Mankind have faced moral problems in all ages and in all cultures. Ethics is the reflection on moral problems.  Ethics is an old discipline. Examples of important teachers of ethics are the Chinese philosopher Confucius and the Greek philosopher Socrates, both living in the 5th century B.C. Socrates took ethics seriously: “we are discussing no small matter, but how to live ” he is said to have remarked and he lived himself accordingly. His teaching challenged the leaders of Athens to the extent that they condemned him to death. We can learn from Socrates that ethics requires both theoretical reflection and personal commitment.

Ethics has become a subject in demand in recent years. There is today in the West a wide public interest in ethics but also widespread uncertainty. Religion used to provide people with an ethical framework, but due to secularisation and modernity, religion has lost much of its influence.  There is in a modern, plural society no given answer to ethical challenges. However, the challenges remain. Let me give some examples:

In health care, the possibilities to save human lives both in the beginning and in the end of life; the neonatal baby born much too early, as well and the very old person with a severe disease, give rise to difficult ethical decisions; who should we save and who should we let die? 

Computerisation and information technology face us with new ethical challenges; how to secure privacy in the Information society?

Environmental problems compel us to re-examine our scale of values; how to balance environmental concerns and economic growth?

These are just some examples of moral problems raised in the modern society. When we reflect on moral problems, we find that ethical arguments rest on various preconditions. Ethics raises questions about what a good human life is and to our relationship to other people, animals and nature. 

We live in an age of globalisation. People travel to different places, news media reports from all over the world, migrants cross borders and companies are multi-national; overall, globalisation implies that our range of responsibility is widened. Thus, globalisation poses a challenge for ethics, and we need more knowledge about values and norms in different parts of the world. This book refers to different moral traditions and compares different ethical outlooks, although the author’s own European heritage puts limits to this ambition. 

A thought-provoking and essential collection for anyone seeking insight into how we can build a more just and sustainable world. This book brings together leading international scholars in philosophy, social sciences, and religious studies to reflect on how global problems can be understood and addressed through an ethical lens. As the original scholarship in this volume reveals, the wars in Ukraine and the Middle East; the tensions in East and Southeast Asia and growing global insecurity; the climate crisis and environmental destruction; and the risk for global pandemics and global inequalities all call for action based on globally shared ethical principles and values.

Världen krymper och nationsgränser luckras upp. Globalisering har blivit ett inneord i den politiska retoriken. För somliga är det ett plusord som betyder utveckling, frihet och ökade möjligheter till kontakter. För andra är det ett minusord som står för ojämlikhet, plundring och fattigdom. Globaliseringen står på företagens och de internationella organisationernas dagordning, samtidigt som demonstrationer mot globala orättvisor pågår på gator och torg. Globaliseringens innebörd och följder studeras inom såväl samhällsvetenskapliga ämnen som humaniora. Inom etiken har frågan om vad rättvisa betyder diskuterats flitigt under senare år. Men diskussionen har ofta begränsats till rättvisa inom stater. I denna bok utvecklas en teori om rättvisa som tar hänsyn till de senaste decenniernas förändringar. Vad innebär global rättvisa i en tid som präglas av globalisering?

In 2013, the heads of the governments of the Caribbean community (CARICOM) issued a deklaration demanding reparation for the genocide of the Indigenous population, the enslavement, the trade and trafficking of enslaved Africans and people of African descent during colonialism.