I den här artikeln framgår hur psykisk ohälsa hos manliga idrottsmän under 2000-talet blivit möjligt att tala om i mediala sammanhang och hur tillstånd såsom ångest och depression i det närmaste normaliserats genom detta. Berättelserna hämtade ur dagspress och annan media, delger känslor av skuld och skam, känslor av ensamhet och utanförskap men delger samtidigt hur framgångsrika unga män vågar blotta sina rädslor och tillkortakommanden och hur detta väcker känslor av att vara stark och vara ett föredöme för andra. Berättelserna som ställs i relation till mediala representationer från 1980- och 1990- talen vittnar således om hur en förändring skett i sättet att se på såväl psykisk ohälsa i stort som relationen mellan maskulinitet och ohälsa.

This article shows that within media representations from the beginning of the 21st century it’s accepted for male athletes with experience of mental illness to share their experiences and mental problems like anxiety and depression has been more or less normalized. Their stories found in both daily press and other media reveals feelings of guilt and shame, loneliness and alienation yet at the same time showing how young and successful men are willing to expose their fears and shortcomings and how this within them evokes feelings of being strong and being a role model for others. Their stories places in comparison to media representations from the 1980 and 1990 testifies of a change of contemporary norms of both mental illness as well as the relationship between manliness and disease.

Den här presentationen bygger på en pilotstudie om medelålders kvinnor och idrott genomförd under våren 2013. Studien är utformad mot bakgrund av statistiska centralbyråns, SCBs material samlat inom ramen för ULF, undersökningar av levnadsförhållanden. Databasen ULF innehåller statistisk information om hur levnadsförhållanden i Sverige ser ut bland olika grupper. Områden som behandlas i är bland annat boende, ekonomi, hälsa, fritid, sociala relationer, sysselsättning och trygghet. Uppgifterna som publiceras i samlas in genom telefonintervjuer med ett urval av Sveriges befolkning över 16 år.

I akademin är det vanligt att man högtidlighåller och firar framstående och seniora professorer som fyller jämt genom att författa en vänbok. Jag har i min egen bokhylla flera sådana volymer och de har alla det gemensamt att kollegor eller andra som står jubilaren nära har författat ett kapitel eller avsnitt. Temat för boken brukar vara ett särskilt vetenskapligt fält, en fråga eller en metod som ligger födelsedagsbarnet varmt om hjärtat. På så sätt visar man professorn sin uppskattning och tecknar i viss mån hans eller hennes vetenskapliga värv. Det du nu håller i din hand är just en sådan vänbok men av ett litet annat slag. Jubilaren i det här fallet är nämligen inte en person, inte någon framstående forskare och professor. Jubilaren som tillägnas denna bok är en mycket speciell organisation i det akademiska landskapet och heter Forum för genusvetenskap och jämställdhet. Anledningen till att vi författat denna vänbok är att Forum som inrättning vid Linköpings universitetfyllt 25 år och vi vill på detta sätt hylla vår vän!

Den här avhandlingen, som handlar om de populärkulturella bilderna av den sjuke mannen, bygger på mediala formuleringar kring manlig ohälsa och sjukdom, primärt under ett svenskt 1990-tal. Syftet med avhandlingen är att analysera populärkulturella förestiillningar om manlig sjukdom och maskulinitet, det vill säga att fånga relationen mellan manlighet och sjukdom på en medierad arena för att se vilken betydelse ohälsa tillskrivs och vilken funktion den fyller i gestaltningen av maskulinitet. Studien, som tar sin- utgångspunkt i medialt formulerade erfarenheter och föreställningar kring manlig ohälsa och sjukdom, analyserar hur maskulinitetens former upprätthålls, förhandlas och förändras i förhållande till möjligheter och konventioner inom rådande norm. Genom att studera artikulerade sjukdomsföreställningar och gestaltade maskulina ideal i veckotidningar, reklam. sjukdomsbiografier och kriminalromaner. visar studien hur ohälsa i dessa sammanhang både ifrågasätter och förstiäker en konventionell maskulinitet.

Undersökningen befinner sig i skärningspunkten mellan en rad olika discipliner. Materialrnässigt rör den sig mellan massmedieforskning och litteraturstudier och metodologiskt hör den hemma i en kulturanalytisk foskningstradition. Delar av studien baseras pa visuell analys. Ämnesmassigt knyter avhandlingen an till modem maskulinitetsforskning med sidoblickar pa bland annat medicinsk sociologi och genusrelaterad medicinhistoria.

Reklamen och hälsa har under många år varit starkt sammanbundna. Här lägger forskare fram vad de har kunnat konstatera. Reklamen säljer helt enkelt hälsa och välbefinnande.     Redan vid förra sekelskiftet erbjöds i annonser lösningar på alla verkliga och inbillade problem. Homeopati, vaxkabinett, bantning, tandkrämsreklam, mirakelmedel som klorofyll, psykofarmaka och stressbehandling är exempel på reklam och hälsa under ett sekel.