Redaktörerna Anders Hempel och Eva Hammar Chiriac avrundar boken med kapitel 13, Avslutning och kommentarer, där ett urval av teman som behandlats i boken lyfts fram och belyses ytterligare. Tanken är att det avslutande kapitlet ska bidra med ytterligare reflektioner som kan användas för att börja arbeta med att utveckla studiegrupper i utbildning.

En av de saker som är gemensamma för olika typer av grupper som arbetar tillsammans inom undervisning, är att de existerar under en begränsad tid. Exempel på grupper för lärande kan vara projektgrupper, läsgrupper, examinationsgrupper, och så kallade basgrupper (se Inledning). Det begränsade tidsutrymmet gör att lärare kanske bortser från betydelsen av hur gruppen utvecklas. I grupplitteraturen (Jacobsson & Åkerlund, 2019; Jern, 2004, 2016; Olsson, 1998; Wheelan, 2005, 2013; Sjøvold, 2008, 2014, 2019a, 2020) redovisas olika teoretiska modeller för grupputveckling. I detta sammanhang är dels frågan om gruppens bildande, etablering, dels innebörden av utveckling av speciellt intresse. För att en grupp ska etableras och bli effektiv, behöver den träffas och lägga upp en plan för arbetet. Överenskommelsen kan sedan sammanfattas i en sorts kontrakt. I kapitlet som följer kommer frågor som hänger ihop med ovanstående att avhandlas, nämligen grupputveckling, gruppkontrakt, gruppklimat och etiska frågor i samband med gruppbaserat studiearbete.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att någon funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till studerandes belåtenhet. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer. Både lärare och studerande efterfrågar mer kunskap om arbetsformen. I Handbok för grupparbete bidrar författarna med sina samlade kunskaper och erfarenheter om hur ett välfungerande grupparbete som gynnar lärande kan skapas.

I denna fjärde upplaga av boken har flera delar uppdaterats och vidareutvecklats. Nya tillskott är exempelvis ett kapitel om kommunikation och interaktion inom grupparbete, samt avsnitt som tar upp teorin om ömsesidigt beroende, självbestämmandeperspektivet, spinteorin, auktoritativt ledarskap samt gruppvärdig uppgift.

Handbok för grupparbete vänder sig till alla som använder eller än intresserade av grupparbete som arbetsform. Både lärare och studerande kan ha stor glädje av bokens innehåll. Diskutera gärna bokens innehåll i grupp.

När personer ska arbeta tillsammans i grupp uppstår det ibland konflikter, så även i studiegrupper vid utbildning. Det kan finnas olika anledningar till varför konflikterna uppstår och vad det är för sorts konflikt. Vilken genomslagskraft som konflikten får på gruppen och dess arbete kan också variera, samt vilka konsekvenser den ger. I likhet med att konflikterna ser olika ut finns också ett flertal sätt att hantera konflikter på. I det här kapitlet kommer konflikt och konflikthantering i studiegrupper att problematiseras, samt frågan behandlas om, och i så fall hur, det är möjligt att förebygga att konflikter uppstår i grupper. Vidare tas några konflikthanteringsstrategier upp. Därtill belyses även etiska aspekter på konflikthantering.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer.

Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studerande och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisning. I denna tredje upplaga av boken har alla kapitel vidareutvecklats och aktualiserats. Dessutom har antologin kompletterats med några för boken nya aspekter som är av intresse och bör beaktas för att skapa fungerande grupparbete i undervisning, nämligen ledarskap och bedömning vid grupparbete.

Handbok för grupparbete vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildningsprogram. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av bokens innehåll.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer.

Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studerande och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisning. I denna tredje upplaga av boken har alla kapitel vidareutvecklats och aktualiserats. Dessutom har antologin kompletterats med några för boken nya aspekter som är av intresse och bör beaktas för att skapa fungerande grupparbete i undervisning, nämligen ledarskap och bedömning vid grupparbete.

Handbok för grupparbete vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildningsprogram. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av bokens innehåll.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer. Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studenter och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisningen. I denna andra upplaga av boken har flera kapitel kompletterats och aktualiserats. Boken har exempelvis uppdaterats angående forskning om grupparbete och studenters erfarenheter av arbetsformen. Dessutom har kapitlen om konflikthantering samt grupparbete och mångfald utökats och vidareutvecklats. Boken vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildnings-program. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av boken innehåll.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer. Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studenter och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisningen. I denna andra upplaga av boken har flera kapitel kompletterats och aktualiserats. Boken har exempelvis uppdaterats angående forskning om grupparbete och studenters erfarenheter av arbetsformen. Dessutom har kapitlen om konflikthantering samt grupparbete och mångfald utökats och vidareutvecklats. Boken vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildnings-program. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av boken innehåll.

Grupparbete är en vanligt förekommande arbetsform på alla nivåer i det svenska utbildningssystemet, från skola till universitet. Ofta används grupparbete som en av flera möjliga undervisningsformer utan att man funderar över dess möjligheter och konsekvenser. Ibland fungerar det väl och till belåtenhet för elever och studenter. Vid andra tillfällen uppstår mindre konstruktiva processer. Mer kunskap om grupparbeten som arbetsform har efterfrågats, både av studenter och av lärare. I Handbok för grupparbete presenteras viktiga aspekter att tänka på vid arbete i grupp och vad som händer när arbetsformen används i undervisningen. I denna andra upplaga av boken har flera kapitel kompletterats och aktualiserats. Boken har exempelvis uppdaterats angående forskning om grupparbete och studenters erfarenheter av arbetsformen. Dessutom har kapitlen om konflikthantering samt grupparbete och mångfald utökats och vidareutvecklats. Boken vänder sig till alla som använder grupparbete som arbetsform, inom både universitet, högskola, skola och vuxenutbildning samt till dem som mer specifikt studerar grupprocesser inom olika utbildningsprogram. Även elever och studenter som ingår i någon form av studiegrupp, projektgrupp eller liknande kan ha stor glädje av bokens innehåll.

This paper describes a new method for collection of group data called Group Diary. Document studies in psychology are presented as a background to the new method, which was developed in the educational setting of Problem Based Learning. Examples of related research methods in organisational and gender psychology form a setting for the introduction to the procedures of the Group Diary. This is based on the idea that group members themselves collect data acting as recorders and subsequently discuss and synthesise the notes. Data are supplied in the form of results of this work  - reports - and the notes taken by the recorders. The method is  presented as a tool for  learning,  research and consultation. Furthermore methodological issues such as the degree of control and supervision  required  in data collection,  the relation  between individual and collective  diaries,  the diary as product  and process, analysis  and data processing are elucidated. The pros and cons of the Group Diary in research, the epistemology of the method, ethics and the precision and quality of data are critically discussed, after presentation of five studies, done by the authors, on group formation and development.  The method is considered a valid and economical   alternative   to  traditional  observation   methods,  especially   for studies that require collection of data over time as in e.g. research on group development. Finally, future measures for validation of the method are pointed out.

Data om grupper  eller  team kan samlas  in i väl kontrollerade, men artificiella, miljöer genom laboratorieexperiment eller genom att de på olika sätt studeras i autentiska  miljöer.  För forskaren som  intresserar   sig   för   gränsen  mellan   gruppen   och  dess organisatoriska  kontext  samt skeenden på denna gräns är  de vanligaste  metoderna  direkt  eller  indirekt  observation  under pågående gruppskeenden, vilket är forskningsekonomiskt "dyra" metoder.  Data  kan  också fångas i efterhand  genom  enkäter, självskattningsskalor,    test,   intervjuer    med    deltagare    och dagböcker samt genom kombinationer  av  dessa (Einarsson  & Hammar    Chiriac,    2001).  Experimentet    är   inte    heller    en framkomlig  väg när  gruppens  "gemensamma öde" (Brewer & Kramer, 1986), som bl.a. kan innefatta de faktiska konsekvenserna (vinster och förluster) av gruppens gemensamma ansträngningar, är av betydelse för forskningsfrågan.

I  denna  rapport  kommer  vi att  presentera en  ny  metod  för datainsamling  med hjälp  av gruppdagböcker,  där  vi beskriver den i relation till andra metoder för dokumentstudier.  Metoden medger studier  av autentiska  grupper  i deras naturliga miljöer och är särskilt väl lämpad för att samla in data över tid, t.ex. för att  fånga  gruppers  utvecklingsförlopp.  Detta  då  den  återger teamets eller  gruppens historia  via kontinuerlig dokumentation och reflektion  av deltagarna  själva. I  likhet  med många andra forskningsmetoder  har även denna visat  sig  med fördel  kunna användas för  pedagogiska syften, exempelvis i undervisning och som grund för olika former av intervention i grupper. Vi kommer slutligen   att  ge  några  exempel   på  hur   metoden  använts  i forskning   om  gruppetablering,   grupputveckling,   gränser  och subgruppsfenomen  i  arbetande  grupper   och  diskutera   dess styrkor och svagheter samt användbarhet.