Hermeneutiken handlar om att tolka, förstå och förmedla och kan användas för att förmedla upplevelser av olika fenomen, till exempel inom skolans värld. Hermeneutiken är lämplig att användas när syftet med studien är att få tillgång till informanternas egna upplevelser av fenomen samt när informanterna ska ges ett stort utrymme att själva välja vad de vill tala eller skriva om.

Syftet med denna utvärdering är att undersöka hur de utbildade lärarnas kompetens blir synlig och nyttjas, lokalt respektive centralt i skolorganisationen sedan lärarna genomgått Lärarlyftet. Dessutom är syftet att presentera möjliga strategier för framtida kompetens- och fortbildningsinsatser på individ-, skol- och organisationsnivå. I studien diskuteras begreppen self-efficacy (kapacitetsupplevelse) och lärande organisation.

Lärarna är mycket positivt inställda till Lärarlyftskurserna. Utbildningarna har bidragit till att de känner sig mer engagerade, gladare och tryggare när de undervisar. De tycker sig vara med elevcentrerade och flexibla utifrån vars och ens behov samt är mer målmedvetna, evidensbaserade och tydliga när det gäller att arbeta mot målen. Lärarna har varit mycket drivande när det gäller deltagandet i Lärarlyftet, men styrs mer av individuella behov än av organisationens behov av kompetens. Det senare har i vissa fall inneburit att det i vissa fall varit svårt att sprida nyvunna kunskaper och erfarenheter till kollegor.

I de fall där politikerna tydligt markerat vikten av att lärare deltar i Lärarlyftet, samt budgeterat medel för utbildningarna, har fortbildningen i högre grad blivit en fråga för hela skolorganisationen. Rektorerna och projektledarna har haft en mycket central roll i processen från att lärare informeras och väljs ut, till att nyvunna kunskaper sprids till andra. Offensiva rektorer och projektledare har varit en förutsättning för att hela fortbildningsutrymmet och därmed tilldelade resurser kunnat nyttjas. Det senare utifrån den reformtäta verklighet som skolorna lever i. Huvudmannens aktivitet har även betydelse när det kommer till att ny kompetens hos lärarna tillvaratas.

Lärarlyftets övergripande syfte handlar om att öka måluppfyllelsen i svensk skola. Högre måluppfyllelse är dock något både huvudmän och lärare nämner i begränsad omfattning. Det finns anledning att vid kommande satsningar explicit poängtera syftet med utbildningar som genomförs, samt att de i grunden syftar till att den nyvunna kunskapen inte endast är individuellt buren utan också en fråga till förmån för hela organisationens bästa.

    Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk text.

Recently, a five-year trial period without a set timetable for compulsory school education in 79 municipalities was concluded in Sweden. The overall idea of the trial was to facilitate local participation, local time governance and flexible learning. Within the pilot trial, each individual pupil's school activities were supposed to be designed to suit his/her needs, interests and prerequisites. This article examines how teachers, principals and students describe students' schoolwork as being located in the intersection between school/home, work/leisure, time/task and individual/collective spheres. Three empirical studies indicate that the essential part of new temporal habits of school concerns a reconstructed task orientation. Time has been taken into the service of tasks and clock-time is not always a taken for granted regulator in educational settings. Potential disadvantages with a more task-oriented education are also discussed.

Försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan startade läsåret 2000/01. Timplanedelegationen har haft det övergripande ansvaret för att leda, stödja och utvärdera försöket. Vi har också haft i uppgift att lämna underlag till regeringen inför dess ställningstagande till om och i så fall hur timplanen i grundskolan kan avskaffas. Delegationen redovisade nyligen sina slutsatser och förslag i slutbetänkandet Utan timplan – för målinriktat lärande (SOU 2005:101).