liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Nilsson, Hans
Alternative names
Publications (10 of 53) Show all publications
Nilsson, H. (2020). Linköping på 1980-talet. Linköping: Dibb förlag
Open this publication in new window or tab >>Linköping på 1980-talet
2020 (Swedish)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Boken om Linköping på 1980-talet. På 1980-talet satsade vi på oss själva. Vi tittade på Dallas och lyssnade på Madonna. Många hade hockeyfrilla. Så ser åtminstone schablonbilden ut, men verkligheten är mer komplicerad. I den här boken ges en mångfacetterad bild av Linköping på 1980-talet. Här skildras stort och smått i ord och bild.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Dibb förlag, 2020. p. 267
Keywords
Historia, Sverige, Östergötland, Linköping, 1980-talet
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-172530 (URN)9789198478792 (ISBN)
Available from: 2021-01-12 Created: 2021-01-12 Last updated: 2021-01-20Bibliographically approved
Faresjö, T., Ludvigsson, J., Wennerholm, C., Olsen Faresjö, Å. & Nilsson, H. (2019). Folkhälsoskillnaderna består mellan Norrköping och Linköping [Public health differences between »the twin cities« persist].. Läkartidningen, 116, Article ID FI6H.
Open this publication in new window or tab >>Folkhälsoskillnaderna består mellan Norrköping och Linköping [Public health differences between »the twin cities« persist].
Show others...
2019 (Swedish)In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 116, article id FI6HArticle in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

A decade ago, major public health differences between two neighboring, equal sized large Swedish cities, Norrköping and Linköping (»the Twin cities«) were revealed. These differences were considerable for cardiovascular mortality and life expectancy. An important finding was that cardiovascular mortality rates for men and women in the city of Norrköping were highest compared to other major Swedish cities. In this follow-up, a decade later, cardiovascular mortality rates are still highest for the Norrköping population in comparison to the largest Swedish cities. There are also still profound and major public health differences between these twin cities. The differences seem to persist over time. These differences could not be explained by differences in health care, but are rather reflecting different social history and socioeconomic and life style differences in these two cities.

Abstract [sv]

Hjärt–kärldödligheten minskar totalt sett i landet, men betydande skillnader i hjärt–kärldödlighet framkommer mellan de största svenska städerna.

Norrköping har den högsta hjärt–kärldödligheten både hos kvinnor och män, av de största svenska städerna, liksom för 10 år sedan.

Skillnaderna i hjärt–kärlmortalitet och förväntad medellivslängd mellan »tvillingstäderna« Norrköping och Linköping verkar inte minska i ett 10-årsperspektiv.

Folkhälsoskillnaderna mellan tvillingstäderna kan inte förklaras av skillnader i hälso- och sjukvård utan snarare av socioekonomiska och livsstilsrelaterade skillnader liksom städernas olika socialhistoria.

Place, publisher, year, edition, pages
Sveriges Läkarförbund, 2019
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-163818 (URN)31192409 (PubMedID)
Available from: 2020-02-20 Created: 2020-02-20 Last updated: 2020-04-01
Grip, B. & Nilsson, H. (2016). PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS: The cases of Linköping and Norrköping. Scandinavian Journal of History, 41(1), 32-53
Open this publication in new window or tab >>PERSPECTIVES ON THE RISE AND FALL OF SWEDISH CARDIAC EPIDEMICS: The cases of Linköping and Norrköping
2016 (English)In: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 41, no 1, p. 32-53Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.

Place, publisher, year, edition, pages
ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD, 2016
Keywords
Sweden; health; demography; cardiac epidemics
National Category
History and Archaeology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125831 (URN)10.1080/03468755.2015.1108930 (DOI)000369289500003 ()
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-04 Last updated: 2017-11-30
Nilsson, H. (2014). Henric Westman och historien om Linköping. In: Stefan Hammenbeck (Ed.), Till gagn och varaktig nytta: Westman-Wernerska stiftelsen 1913-2013 (pp. 88-105). Linköping: Östergötlands museum
Open this publication in new window or tab >>Henric Westman och historien om Linköping
2014 (Swedish)In: Till gagn och varaktig nytta: Westman-Wernerska stiftelsen 1913-2013 / [ed] Stefan Hammenbeck, Linköping: Östergötlands museum , 2014, p. 88-105Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Vi har i denna korta rapport kunnat se hur Henric Westmans donation använts för att kasta ljus över Linköpingsbygdens historia och hur expansivt detta arbete varit. Över tid har en förskjutning ägt rum, från staden/stadskärnan ut emot hela kommunen, och ibland mot hela Östergötland. Vad som är en stad är inte glasklart, varken nu eller i historien. Man brukar tala om kommunicerande kärl, det som sker i staden påverkas av det som sker i periferin, och omvänt. Så var det redan på Henric Westmans tid, men är så i ännu högre grad idag. Därför är det viktigt att Westman-Wernerska stiftelsen i framtiden tolkar Westmans intention brett, så att Linköpings kommun blir en helhet när nya forskningsmedel ska fördelas.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Östergötlands museum, 2014
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-111327 (URN)978-91-85908-96-7 (ISBN)
Available from: 2014-10-14 Created: 2014-10-14 Last updated: 2014-10-22Bibliographically approved
Nilsson, H. & Ohlsén, M. (2012). Malmslätt - rätt och slätt: historien om ett samhälle. Linköping: DIBB förlag
Open this publication in new window or tab >>Malmslätt - rätt och slätt: historien om ett samhälle
2012 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

"Malmslätt är en bild av Sverige, av folkhemmet och de hyperviktiga folkrörelserna och boken tar oss med genom 1900-talet och gör halt vid 1980. Från punschverandor och militärmusik till villaförort. Ortens liv, det som inte direkt handlar om flyget, drivs av ortens föreningar, som MAIK, Svenska kyrkan, nykterhetslogen, föreläsningsföreningen, Röda korskretsen, scouterna, Socialdemokraterna (som var störst) och andra partier. Det är det ideella engagemangets tid. Flera av ortens ”kändisar” är porträtterade, inte minst Lennart Svensson, Mr MAIK kallad, och ”den sjungande ingenjören” Ingemar Lindstrand, en av huvudkällorna i boken. Och knorrar finns det gott om. Som diskussionerna om rökruta på Kärna skola."

Ur Östgöta Correspondenten 2012-12-21

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: DIBB förlag, 2012. p. 99
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-95457 (URN)978-91-9807-550-2 (ISBN)
Available from: 2013-07-04 Created: 2013-07-04 Last updated: 2013-08-06Bibliographically approved
Nilsson, H. & Faresjö, T. (2012). Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Stor skillnad: om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.

Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.

Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.

Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.

Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.

Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu  som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.

De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012. p. 50
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2012:3
Keywords
Folkhälsa, urban studies, välfärd, demografi, socialmedicin, hälsa, hälsobeteenden, dödlighet, sjuklighet
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-84967 (URN)978-91-7519-834-7 (ISBN)
Available from: 2012-10-29 Created: 2012-10-29 Last updated: 2013-09-05Bibliographically approved
Wennerholm, C., Grip, B., Johansson, A., Nilsson, H., Honkasalo, M.-L. & Faresjö, T. (2011). Cardiovascular disease occurrence in two close but different social environments. International Journal of Health Geographics, 10(5)
Open this publication in new window or tab >>Cardiovascular disease occurrence in two close but different social environments
Show others...
2011 (English)In: International Journal of Health Geographics, E-ISSN 1476-072X, Vol. 10, no 5Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Background: Cardiovascular diseases estimate to be the leading cause of death and loss of disability-adjusted life years globally. Conventional risk factors for cardiovascular diseases only partly account for the social gradient. The purpose of this study was to compare the occurrence of the most frequent cardiovascular diseases and cardiovascular mortality in two close cities, the Twin cities. Methods: We focused on the total population in two neighbour and equally sized cities with a population of around 135 000 inhabitants each. These twin cities represent two different social environments in the same Swedish county. According to their social history they could be labelled a "blue-collar" and a "white-collar" city. Morbidity data for the two cities was derived from an administrative health care register based on medical records assigned by the physicians at both hospitals and primary care. The morbidity data presented are cumulative incidence rates and the data on mortality for ischemic heart diseases is based on official Swedish statistics. Results: The cumulative incidence of different cardiovascular diagnoses for younger and also elderly men and women revealed significantly differences for studied cardiovascular diagnoses. The occurrence rates were in all aspects highest in the population of the "blue-collar" twin city for both sexes. Conclusions: This study revealed that there are significant differences in risk for cardiovascular morbidity and mortality between the populations in the studied different social environments. These differences seem to be profound and stable over time and thereby give implication for public health policy to initiate a community intervention program in the "blue-collar" twin city.

Place, publisher, year, edition, pages
BioMed Central, 2011
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-66880 (URN)10.1186/1476-072X-10-5 (DOI)000286525800001 ()
Note

Original Publication: Carina Wennerholm, Björn Grip, AnnaKarin Johansson, Hans Nilsson, Marja-Liisa Honkasalo and Tomas Faresjö, Cardiovascular disease occurrence in two close but different social environments, 2011, INTERNATIONAL JOURNAL OF HEALTH GEOGRAPHICS, (10), 5. http://dx.doi.org/10.1186/1476-072X-10-5 Licensee: BioMed Central http://www.biomedcentral.com/

Available from: 2011-03-22 Created: 2011-03-21 Last updated: 2023-02-24
Elfström, G. & Nilsson, H. (2008). Fromholtz Linköping. Linköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Fromholtz Linköping
2008 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Linköpingsfotografen Folke Fromholtz startade sin yrkesbana som springpojke hos Lagerströms potatisaffär men blev senare anställd hos Arthur Möllman, en känd fotograf i staden. Den egna fotoverksamheten påbörjades första halvan av 1920-talet i en fastighet på Klostergatan 39 (vid nuvarande Bastuplan). Fotofirman flyttade till den nya butiken på Trädgårdstorget när fastigheten stod färdig 1936. Den unge Fromholtz åkte vid sidan av arbetet i affären ofta ut för att fotografera, till exempel vid invigningar av nya affärer, högtidsdagar och begravningar. Det är i det breda bildmaterialet vi botaniserat.

Folke Fromholtz fotosamling förvärvades för några år sedan av Centrum för lokalhistoria i samarbete med Linköpings kommun och Länsmuseet. I samband med detta bestämdes att vi skulle göra en bok med de bästa bilderna. Urvalet av bilder har gjorts av Irene Stahre i samverkan med Gunnar Elfström och Hans Nilsson och texterna har författats av de två sistnämnda.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 2008. p. 112
National Category
History Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-95463 (URN)91-85643-50-5 (ISBN)
Available from: 2013-07-04 Created: 2013-07-04 Last updated: 2013-08-06Bibliographically approved
Billeson, G., Elfström, G. & Nilsson, H. (2008). Från sockerbruk till high tech: personer som förändrat bilden av Linköping. Linköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Från sockerbruk till high tech: personer som förändrat bilden av Linköping
2008 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Den här boken handlar om ideer som blivit verklighet. En viktig aspekt i sammanhanget är själva entreprenörskapet, det vill säga den starka viljan att skapa något nytt. För framgång krävs också goda kontakter och kunniga medarbetare och en smula tur. De personer vi möter i boken har ofta sina motsvarigheter på andra håll i landet. Vi möter typer som uppkomlingen Markurell i Wadköping, litterärt skildrad av Hjalmar Bergman, eller bankdirektören A.P. Rosell, som Vilhelm Moberg skrivit om. De mer sentida entreprenörerna har kanske inte samma litterära glans, men har ändå varit väl så betydelsefulla.

Vad kännetecknar då våra entreprenörer? Vi kan konstatera att entreprenören inte bara är en företagare vilken som helst. Entreprenören kopplar vi nog hellre samman med egenskaper som finansiellt risktagandeoch innovatörskap. En entreprenör är en person som kan genomföra nya kombinationer av något som redan existerar. Han/hon har förmågan att tolerera osäkerhet, har ett stort självförtroende, en vilja att skapa någoteget liksom ett stort mått av skaparglädje samt en smula intuition. Våra exempel i den här boken är tagna ur Linköpings rika företagshistoria från de senaste 150 åren. Vi hoppas att vi skapat en lättläst historiebok som manockså kan lära sig en del av.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 2008. p. 235
National Category
History Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-95461 (URN)978-91-7393-762-7 (ISBN)
Available from: 2013-07-04 Created: 2013-07-04 Last updated: 2013-08-06Bibliographically approved
Nilsson, H. (2008). Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010. Linköping: Östsam
Open this publication in new window or tab >>Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Du håller nu ett Kulturarvsprogram för Östergötland i din hand. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande och inspirerande för alla som arbetar med kulturarvsfrågor på ett eller annat sätt. Programmet utgör också en precisering av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 och de mål som slås fast där. Bakom det regionala utvecklingsprogrammet står Regionförbundet Östsam.

I utvecklingsprogrammet prioriteras sex stycken insatsområden, varav kulturen är ett. Inom vart och ett av dessa görs programskrivningar. I regionens insatsprogram för kultur understryks kulturens många olika uttrycksformer och det slås fast att ”kulturens kreativa kärna utgörs av människor som med estetiska uttrycksformer gestaltar och förmedlar berättelser eller idéer”. Vidare poängteras att kulturen inte enbart är ”en angelägenhet för de offentligt finansierade institutionerna”, utan utgör en mycket större del av samhället än dessa. Kulturen är en del av den så kallade kreativa sektorn. Denna breda tolkning av begreppen utgör även en utgångspunkt för detta kulturarvsprogram. Trots att kulturarvsområdet genom den här tolkningen även innefattar marknadsutsatt och marknadsanpassad verksamhet krävs, för att mångfalden inom kulturarvssektorn ska utvecklas, även fortsättningsvis ett engagemang från det offentligas sida, bland annat genom ett betydande ekonomiskt stöd.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Östsam, 2008. p. 40
National Category
Humanities Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-95460 (URN)
Available from: 2013-07-04 Created: 2013-07-04 Last updated: 2013-07-04Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications