From a perspective of status and class, this paper delineates changes in Swedish childminder education. The data are policy documents, documents from childminder training, and interviews with educators. The analysis is informed by post-structural theory. The study shows that the status of the childminder program has shifted between high and low status, and led toward differently classed life trajectories at different times. One reason for these variations is that the emphasis in childcare has shifted from care to teaching. This has at times increased the status of the education and the vocation, but also subverted the demand for childminders.

This volume brings together studies from various disciplines of the social sciences and humanities ( anthropology, sociology, cultural studies, history and literary theory) that shed light on the equestrian world as a historically gendered and highly dynamic field of contemporary sport and culture.  From high level international dressage and jumping, polo and the turf, to the rodeo world of the Americas and popular forms of equestrian sport and culture, we are introduced to a range of  issues that  are played out at local and global, national and international levels. Students and scholars of gender, culture and sport  will find much of interest in this original look at contemporary issues such as "engendered" (women's and men's) identities/subjectivities as equestrians, representations of girls, horses and the world of adventure in juvenile fiction;  the current "feminization" of particular equestrian activities (and where boys and men stand in relation to this);  how broad forms of social inequality and stratification play themselves out within gendered equestrian contexts; men and women and their relation to horses within the framework of current discussions on the relation of animals to humans (which may  include not only love and care, but also exploitation and violence), among others.  Singular contributions  show how equestrian activities contribute to historical and current constructions of embodied "femininities" and "masculinities", reflecting a world that has been moving "beyond the binaries" while continuing to be enmeshed in their persistent and contradictory legacy.

FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

This study focuses on how the practitioners are constructed and positioned within the gender order of the equestrian sports. The purpose of this study is to show how the Swedish Equestrian Federation through their membership journal creates a field in which both equality and difference exist. Based on discourse and media analyses, both texts and images are used in order to analyse representations of femininity and masculinity. Equestrian sports are theorized as a culture of knowledge, influenced by its history. Despite formal equality in competition situations, there is a gender order in which the privilege of interpretation and the representation of knowledge are rooted in a male perspective, and those being taught are women. But there is a sense of ambivalence, and an apparent need to negotiate the femininity of the horse girl. She is represented as caring as well as brave, energetic and with leadership abilities in a less conventional manner.

FOSTRAN AV FRAMTIDENS MEDBORGARE skildrar vad som sker med individer och kollektiv mot bakgrund av de senaste decenniernas förändring av den svenska välfärdsstaten. Statens ansvar för medborgarnas välfärd och trygghet har minskats och istället förväntas enskilda individer ta en mer aktiv del i att planera för och skapa sin egen välfärd. Det svenska folkhemmet som stod för kollektiv trygghet har tonat bort för att istället ge plats åt ett individ orienterat samhälle. Boken handlar om skapandet av goda medborgare. Den undersöker dels förändringen av förväntningarna och kraven på hur vi människor ska uppträda, tänka och dels den uppsättning av praktiker som omsätts i syfte att skapa dessa medborgare. Den belyser ur ett tvärvetenskapligt perspektiv fostran av både vuxna och unga på en rad olika arenor. De olika bidragen pekar på hur pågående välfärdsstatliga förändringar tar sig uttryck i olika sammanhang, till exempel hur krav på lärande möter oss i en mängd olika situationer, exempelvis som föräldrar och elever, i egenskap av socialtjänstens klienter, som idrottsutövare, föreningsaktiva eller som tv-tittare. Medborgarna ställs inför att tillägna sig nya egenskaper som bland annat handlar om refl exivitet, livslångt lärande, livskompetens, entreprenörsskapande och ledningsförmåga. Dessa påbud om lärande uppträder tillsammans med föreställningar om ökat oberoende för individen.

Kapitlet behandlar frågan om arbetande mödrars normativa status under tiden kring sekelskiftet 1900. De empiriska exemplen utgörs av lokal fattigvårdspraktik i ett industrialiserat samhälle med behov av kvinnlig arbetskraft, samt nationell legal praxis i ärende som handlar om fattigvårdsansvar. Analysen som bygger på kontextualisering, men också innehåller internationella komperationer, visar att det industrialiserade samhällets genusnormer om familjeförsörjande män och hemmavarande och vårdande mödrar hade inflytande på fattigvårdspraktiken. Konstruktionen av kvinnor som mödrar innebar att det ansvar som utkrävdes av kvinnor som lönearbetande och försörjande inte var lika långt gånget som för män och att de när det var möjligt sågs som andrahandsförsörjare. I textilarbetarstadens fattigvårdspraktik var konstruktionen av den fabriksarbetande kvinnorna än mer komplex: ett moderskap för de fattigaste kvinnorna innebar ett åtagande med dubbla uppgifter. De var både mödrar och försörjare.