The right to participation and inclusion for persons with disabilities is stated in the CRPD (UN 2006). In this study we aim to discuss how participation and inclusion for persons with intellectual disabilities is constructed, negotiated, and experienced during daily activities in the social context of horse-related activities. 

The study is based on ethnographic data gathered at two establishments, both of which keep horses and offer daily activities in line with the Swedish LSS Act (SFS 1993:387). 

The main theme, Staging for inclusion, is a theoretical elaboration based on Goffman’s (1959) dramaturgical perspective, making sense of categories such as meaningful work and working side by side. Tasks are adapted to the individual’s capabilities enhancing feelings of being needed and belonging to the community of the stable. The horses play an important role due to their dependence on human care, thus adding another layer in the understanding of disability and animality.

Fotografier avbildar världen, gör ett visst utsnitt av världen synligt. Den som tar fotot riktar fokus mot någonting. Den som tittar får syn på just detta. Samtidigt är det någonting annat som faller utanför, som förblir osynligt. Foton kan kan användas för att synliggöra, men också osynliggöra. Foton kan också användas i samhällsvetenskaplig forskning som ett led i att skapa kunskap om världen.

Background

Parents with intellectual disabilities (IDs) are often socially isolated and need support.

Materials and Methods

This qualitative study is based on participant observations of a group for parents with with intellectual disabilities. Data were categorized and interpreted in the framework of social capital and symbolic interactionism.

Results

Being a part of the parent group provided parents with a social network, which had the potential to be supportive in everyday life. The social workers in the group were seen as allies, and parents appeared to trust them and felt they could seek advice and tell them about their personal problems. The parents sometimes asked for advice about how to handle contacts with other professionals in their everyday life. The parents valued the social contact with the other parents.

Conclusions

The group provided the parents with the opportunity to meet both other parents and two social workers. The group gave a greater number of social relations, adding to the parents’ social capital and helping to reduce social isolation.

Familjecentraler finns idag i de flesta kommuner i Sverige. En familjecentral är enligt den vanligaste definitionen ett samarbete mellan öppen förskola, barnavårdscentral (BVC), mödrahälsovård och socialtjänsten, oftast samlokaliserat.

I denna studie har tre familjecentraler ingått. Dessa skiljer sig åt på flera sätt samtidigt som det finns en gemensam grund och gemensam syn på vad som är en familjecentrals viktigaste uppgifter: att skapa mötesplatser, kontaktnät och att stötta föräldrar i sitt föräldraskap.

Syftet med studien är att öka förståelsen av familjecentraler som mötesplats och vilken betydelse framför allt den öppna verksamheten har för föräldrar och personal. Perspektivet är främst personalens, med ett särskilt fokus på de som verkar i den öppna verksamheten, huvudsakligen förskollärare. Men även socialsekreterare, BVC-personal och föräldrar är intervjuade i studien. Totalt har 15 personal och 14 föräldrar deltagit i intervjuer.

Navet i de studerade familjecentralerna är den öppna verksamheten. I samtal med föräldrar blir detta uppenbart och den öppna verksamheten blir i deras ögon ofta synonym med familjecentralen.

Gemensamt för samtalen med personalen som arbetar inom den öppna verksamheten är en tilltro till den egna verksamheten och stolthet över vad som erbjuds föräldrarna. Det som familjecentralen erbjuder är något ”gott” och personalen upplever att föräldrarna uppskattar familjecentralen och dess öppna verksamhet. Vad som erbjuds är framför allt en mötesplats. Det arbete personalen inom den öppna verksamheten utför handlar till stor del om att stötta och stimulera möten och kan ses som nätverkskapande. Vissa föräldrar behöver mer stöd än andra och en av familjecentralens uppgifter handlar om att identifiera dessa.

Hösten 2010 kontaktades Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet av Motala kommun med en förfrågan om att genomföra en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala. Efter samtal med kommunen kring uppdragets omfattning inleddes ett arbete som under vårterminen 2011 utförts av fil dr Mats Pellbring, som rekryterades från avdelningen för sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, och fil dr Marie Gustavsson, Centrum för kommunstrategiska studier.

De frågeställningar som bildat utgångspunkt för genomförandet av genomlysningen/uppföljningen är följande:

1. Hur fungerar samverkan på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras, för att uppnå målen?
2. Hur ser Familjehusens relation till basverksamheterna (skola samt socialtjänst) ut? Vad har basverksamheterna för förväntningar på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras i denna relation?
3. Vilka uppfattningar har brukarna (föräldrar/barn) om Familjehusens service? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?

Genomlysningen bygger främst på beskrivningar av upplevelser och synpunkter från de skilda parter som arbetar i, eller i relation till, Familjehusen (metoderna för genomlysningen är beskrivna i kapitel 2 i rapporten). Förutom intervjuer och fokusgrupper har vi också gjort en genomgång av dokument kring processen som ledde fram till familjehusen, samt en mindre webb-enkät till besökande föräldrar på familjehusen och telefonintervjuer med föräldrar. Arbetet går att se som en uppsamling av ståndpunkter och upplevelser av Familjehusen. Ett värde av genomlysningen är att ställa olika ståndpunkter och upplevelser mot varandra. Dessa resultat kan användas i syfte att utveckla arbetet med Familjehusen i den riktning som kommunen sedan uppfattar som mest önskvärd.

Rapporten inleds med en beskrivning av processen som ledde fram till familjehusen. Därefter försöker vi sätta Motala kommuns arbete med familjehusen i relation till den nationella kontexten innan vi kommer in på delar av den kunskapsbildning som sedan tidigare är känd kring samverkan och förebyggande arbete. Det mest omfattande kapitlet kring upplevelser och erfarenheter av familjehusen bygger på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts. Varje del i detta kapitel inleds med en kursiv sammanfattning. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare kunskapsbildning på området.

En något omarbetad version kommer att publiceras i CKS rapportserie under hösten 2011.

När projektet Samverkande föräldrastöd startade i Östergötland kom frågan från Valdemarsviks kommun om det inom ramen för projektet kunde genomföras en enkätstudie i kommunen. Valdemarsvik är en liten kommun med knappt 8000 invånare. Då tidigare studier (redovisade i bl.a. SOU 2008:131) kring föräldrars syn på föräldrastöd inte särskilt berört behoven i en mindre kommun och det därför finns ett kunskapsglapp så valde vi att bemöta önskemålet. Under våren 2010 designades en enkät som sedan sändes ut till samtliga barns vårdnadshavare (barn i åldern 0 – 18 år) i Valdemarsviks kommun. För ökade möjligheter till jämförelser har vi ställt liknade frågor som i tidigare liknande undersökningar (Sarkadi m.fl. i SOU 2008).

Studiens specifika frågeställningar är: Vad berättar föräldrar fungerar som stöd i deras föräldraskap? Vem vänder de sig till för stöd? Vilket ytterligare stöd önskar de? Hur samvarierar dessa frågor med bakgrundsvariabler som, arbete, ålder, ålder på barn, kön, utbildningsnivå? Sammanlagt 791 enkäter sändes ut med en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Majoriteten som besvarat enkäten är kvinnor, nio av tio är gifta/sambo och de har i genomsnitt två barn. Huvuddelen av de svarande är 30 år och äldre. Mer än hälften har någon form av eftergymnasial utbildning och cirka hälften arbetar heltid. Tio procent av de svarande är föräldralediga.

Resultaten av enkäten visar att det stora flertalet inte har saknat något stöd i sitt föräldraskap. Den viktigaste kontakten och den man i högst utsträckning vänder sig till vid svårigheter är den andre föräldern och det egna informella nätverket. Ensamstående har dock i högre utsträckning saknat eller behövt mer stöd från vänner och bekanta, jämfört med gifta eller samboende. Den form av stöd som högst andel är intresserade av (nära 60 procent) utgörs av en hemsida på Internet. Drygt 40 procent av föräldrarna är intresserade av föräldrautbildning och lika stor andel av en träfflokal. Något större andel är intresserade av individuell rådgivning. Webbaserad kurs är den form av stöd som har lägst andel intresserade.

Om kommunen skulle erbjuda föreläsningar eller liknande önskar en klar majoritet av föräldrarna att detta sker kvällstid. Cirka en fjärdedel önskar möjlighet till barnpassning. I svaren på de öppna frågorna framkom att många är nöjda med det föräldrastöd som finns i Valdemarsvik. Här lyfts vikten av bra basverksamheter. Utveckling önskas kring kontakten mellan hem och skola, samt mer information om vad som finns att tillgå i kommunen. Flera ger uttryck för att det är viktigt att satsa på barn och unga och efterlyser ett politiskt engagemang kring barn, unga och familj.

• Föräldrar i Valdemarsvik är framförallt måna om stöd i form av bra basverksamheter. Med detta menas bra barnomsorg och skolbarnomsorg och goda kontakter mellan hem och skola.
• Det vardagliga stödet hämtas helst från den andre föräldern. Detta är ibland svårare för ensamstående föräldrar, vilka eventuellt skulle kunna behöva andra former av stöd.
• Om Valdemarsviks kommun skulle börja erbjuda nya former av stöd som t ex föreläsningar kring relevanta ämnen ser föräldrarna helst att detta sker under kvällstid. Här rekommenderar vi att kommunen i så fall även erbjuder barnpassning, framförallt för ensamstående föräldrars skull.
• Trots att många föräldrar i dagsläget inte använder Internet som hjälp i sitt föräldraskap anser en stor andel föräldrar att mer föräldrastöd skulle kunna erbjudas via en hemsida. Dock inte i form av en webbaserad kurs.
• Vid behov av professionell rådgivning önskar flera en individuell sådan, snarare än gruppbaserad.

The first international, cross-disciplinary book to explore and understand the lives of parents with intellectual disabilities, their children, and the systems and services they encounter  Presents a unique, pan-disciplinary overview of this growing field of study Offers a human rights approach to disability and family life Informed by the newly adopted UN  Convention on the Rights of Persons with Disabilities  (2006) Provides comprehensive research-based knowledge from leading figures in the field of intellectual disability

Detta är en rapport om en pilotstudie som genomfördes under våren 2006 i Linköpings kommun inom individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen. Syftet var att ringa in områden/verksamheter där ett serviceinriktat för­hållningssätt är lämpligt att studera. Inom individ- och familjeomsorg är de verksamheter som ges som service mer varierade än inom äldre- och handikappomsorgen. På så sätt blir avtrycken där otydligare än inom äldreomsorgen och det serviceinriktade förhållningssättet blir också svårare att studera. I rapporten ges förslag på några specifika fält som är möjliga att fördjupa i framtida studier. Rapporten kan ses som en inspirationskälla till pågående, planerad eller kommande forskning med ett särskilt intresse av nya former för organisering av socialt välfärdsarbete inom socialtjänst.