Europeiska unionen (EU) har identifierat textilier som en av de sju nyckelproduktsvärdekedjor som behöver ökad cirkularitet. Syftet med detta projekt har varit att ur ett miljömässigt, ekonomiskt, juridiskt och leverantörs- och kundperspektiv undersöka potentiella cirkulära affärsmodeller för arbetskläder, samt resulterande förändringar av deras design. Fokus har varit på arbetskläder för små och medelstora företag (SME) inom bygg- och anläggningsbranschen. Undersökningen inkluderar användbarheten av olika design- och affärsmodellsförändringar som kan påverka resursförbrukningen och därmed bidra till en mer cirkulär ekonomi.

Ett nyckelresultat baserat på LCA är att alla undersökta förändringar, jämfört med en linjär modell, sannolikt kommer att leda till minskad miljöpåverkan för alla undersökta miljöeffektkategorier. Dessutom identifierades inga större juridiska hinder, även om vissa affärsmodeller kräver noggrann avtalsformulering. Flera förändringar leder dock inte till "bra affärer", antingen på grund av bristande acceptans hos användarna eller på grund av att de inte är ekonomiskt bärkraftiga.

Att designa och erbjuda arbetskläder med lång livslängd är en affärsmodell som många företag framgångsrikt implementerar. De flesta påstår att deras produkter är hållbara utan standardiserat sätt mäta.

En undersökt designförändring som vunnit accepts på marknaden och som erbjuds av projektpartnerföretaget CIRK-L är de avtagbara verktygsfickorna som möjliggör tätare och enklare tvätt och därmed längre livslängd för arbetskläder.

Tvättjänster och allt-i-ett-avtal som också möjliggör effektivare och frekventare tvätt accepteras dock inte i samma utsträckning. De visar sig vara logistiskt svåra att implementera, främst på grund av att arbetare frekvent byter arbetsplatser. De ansågs också vara för dyra för detta kundsegment, även om de framgångsrikt har tillämpats på andra segment inom industrin för arbetskläder. En anledning är att användaren för närvarande står för kostnaderna för transport och tvätt, medan dessa kontrakt skulle flytta denna kostnad till arbetsgivaren. Flera positiva värdeaspekter hittades med dessa undersökta affärsmodeller men inte tillräckligt för att uppväga kostnaderna och de praktiska utmaningarna.

Reparationstjänster baserade på reservdelar som kan bytas ut av användaren, såsom de av partnerföretaget CIRK-L erbjudna avtagbara underbenen på arbetsbyxor, förväntas vara ekonomiskt lönsamma. Då arbetskläder är relativt billiga är reparationer som involverar skräddare endast marginellt billigare än att köpa nytt då arbets- och fraktkostnader är dyra. Det innebär att kunden föredrar att köpa nytt. Flera åtgärder kan dock vidtas för att 6 förbättra situationen genom att adressera beteendeproblem kopplade till reparationer, vilket gör leveranskedjorna mer effektiva. Det finns även behov av att förbättra stödsystemen som möjliggör reparationer, t ex it- och distributionslösningar. Vissa initiala pilotprojekt och mindre satsningar som rör återanvändning eller användning för nya ändamål har identifierats men dessa kräver mer forskning.

Avslutningsvis, konsumtionsmönster för arbetskläder har också identifierats och det finns vissa tecken på överkonsumtion som bör studeras noggrannare.

The European Union (EU) has identified textiles as one of the seven key product valuechains that require increased circularity. This report aims to examine potential circularbusiness models and changes to the design of products and services in the workwearindustry from a holistic perspective, including environmental, economic, legal, and providerand customer perspectives. The focus has been on workwear for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the construction and building sectors. In this study, the potential toimplement various design and business model interventions, which could affect resourceconsumption and thus contribute to a more circular economy, were explored.

A key finding is that all the explored interventions, based on LCA findings, are likely toreduce environmental impacts in all examined impact categories compared to a linearmodel. Moreover, no significant legal barriers were identified, although some businessmodels require careful contract drafting. However, several interventions do not lead to“good business” either due to a lack of acceptance by the users or because they are noteconomically viable.

Designing and offering workwear with a long lifespan is a business model that manycompanies are successfully implementing. Most claim that their products are long-lastingwithout a standardized way to measure.

One examined design change that has gained market acceptance and is offered by theproject partner company CIRK-L is the detachable tool pockets, which allow for morefrequent and straightforward washing and thus longer lifespan for workwear.

However, laundry services and all-in-one contracts that also enable more efficient andfrequent washing, are not as well accepted. They prove to be logistically challenging toimplement, mainly because workers frequently change workplaces. They were alsoconsidered too expensive for this customer segment, despite having been successfullyapplied to other segments within the workwear industry. One reason is that the usercurrently bears the costs of transport to the washing facility and washing, while thesecontracts would shift this cost to the employer. Several positive value aspects were foundwith these examined business models, but not enough to outweigh the costs and practicalchallenges.

Repair services based on spare parts that can be replaced by the user, such as the detachablelower legs on work trousers offered by the partner company CIRK-L, are expected to beeconomically viable. As workwear is relatively cheap, repairs involving tailors are onlymarginally more affordable than buying new because labour and shipping costs arerelatively high. This means that the customer prefers to buy new. However, several measures can be taken to improve the situation by addressing behavioural issues related torepairs, making the repair supply chains more efficient. There is also a need to improvesupport systems that enable repairs, e.g., IT and distribution solutions. Some initial pilotprojects and small ventures related to upcycling or repurposing have also been identified,but these require further research.

Finally, consumption patterns for workwear have also been identified, and some signs ofoverconsumption should be studied more closely.

Functional sales is a business model that has steadily seen increased use. This article features, from a life cycle perspective and in a novel way, its legal, environmental, and economic implications. Functional sales has been highlighted to have the potential for promoting the use of more resource-efficient technologies, which may have a positive impact on the provided solution’s environmental and economic performance. However, there are, to our knowledge, few articles published regarding the legal aspects of functional sales and still no laws regulating this type of business model, which can pose barriers to implementing functional sales. Functional sales is in uncharted territory in the legal sphere, and the lack of legal regulation can only, to a certain extent, be overcome by a contract. A contract must consider the relationship to be long-term, and evaluation is important.

In this paper, two different techniques for acquiring lighting representing product sales and functional sales are compared. The case for functional sales is based on the legal foundation of an existing public procurement, while the case for product sales is a likely alternative for lighting purposes. The study shows that there is a trade-off between environmental consequence and economic benefit and that qualitative aspects can be difficult to include in the contract and evaluation.

The conclusion is that the ordinary purchase is supported by long-established rules and regulations so that such a legal transaction (acquisition) is quite conventional and uneventful. However, if the business model changes without a proper legal foundation, the parties of such contracts will find themselves in a legal wilderness, where the outcome of civil litigations is unpredictable. There are ways to circumvent these difficulties, which is demonstrated in this article, as well as the principal advantages of functional sales.

Denna populärvetenskapliga guide till juridiken kring funktionsförsäljning (eller, om man så vill, as a service-försäljning) avser att ge dels en översiktlig bild av rättsläget för funktionsförsäljning, dels några goda råd, ur ett i första hand juridiskt perspektiv, för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion. Guiden är skriven med en tänkt målgrupp i sikte, nämligen i första hand företagsledningar som inte har någon egen större avdelning för redovisning och juridik. Vi tror och hoppas dock att den ska visa sig vara användbar för bredare grupper.

Här kommer vi också att lägga upp, stegvis förnyade, länkar till vetenskapliga publikationer om juridiken kring funktionsförsäljning (flera är under publicering). Kanske finner du också, med tiden, nya upplagor av denna guide här. Läge för ett bokmärke alltså…

Guiden har skrivits av en grupp forskare som under flera år har forskat på juridiken kring funktionsförsäljning. Forskningen har i första hand finansierats av Energimyndigheten (och i nära samarbete med forskningsorganisationen Mistra REES), men vi har också arbetat för näringslivet med dessa frågor.

Traditionellt har bolagsformen ”enkla bolag” betraktats som ett avtalsförhållande mellan två samverkande parter. Härur följer att relationen bara har betydelse för de båda kontrakterande parterna, avtalet berör inte en tredje man. I boken ställs frågan om det förhärskande synsättet gör bolagsformen rättvisa, på det sättet att samverkansrelationen är tillräckligt beskrivet med hjälp av uttrycket ”avtal”. Med hjälp av en analys av den svenska bolagsformen och jämförelser med tysk och fransk rätt konstaterar författaren att den svenska bolagsformen snarare är underreglerad än jämförlig med ett enkelt avtalsförhållande.

Härvid framkommer särskilt två iakttagelser som kan vara av intresse, dels att det inom ramen för ett samarbete i ett enkelt bolag uppstår en särskild form av äganderätt, nämligen den som av Rodhe betecknades som ”egendomsgemenskap”, dels att bolaget, det vill säga associationen, inte är identisk med den juridiska personen. En juridisk person kan vilken som helst association bli, om lagstiftaren ger anvisningar härför. Associationen är dock inte i första hand beroende av lagstiftarens åtgärder, utan beroende på fysiska – och ibland juridiska – personers handlingar, vilka har eller ges en rättslig innebörd.

Föreliggande bok är en av två slutrapporter i ett forskningsprojekt om enkla bolag. I denna rapport behandlas främst de civilrättsliga aspekterna av bolagsformen. Den andra rapporten har författats av docent Jan Kellgren och behandlar skatterättsligarättsliga aspekter, särskilt inkomstskatterättsliga, men även redovisningsrättsliga. Den bär titeln Enkla bolag i inkomstskatterätten. Tanken har varit att perspektiven kunde tänkas komplettera varandra och rapporterna därmed ge en, såvitt möjligt, heltäckande bild av bolagsformen.

Med anledning av att Ingrid Arnesdotter blivit pensionär vill vi, några av hennes juristvänner som arbetar eller har arbetat vid Linköpings universitet, fira henne med en liten skrift. Många fler är förstås de forskare, lärare och studenter som under åren fått del av Ingrids stora skarpsinne, energi, planeringsförmåga och villighet att lämna kloka råd i forsknings- och undervisningsfrågor. Hennes talang för att tänka nytt och genomföra dessa idéer är kanske den egenskap vi som arbetat nära henne – Sveriges första professor i affärsrätt och Linköpings universitets första professor i juridik – mest har beundrat. Det tydligaste resultatet av denna egenskap är de två affärsjuridiska programmen här vid Linköpings universitet. De hade varken funnits eller blivit sådana framgångar utan Ingrids högst betydande insatser. Att Ingrid vid sidan av att vara juris doktor också är ekonom (Handelshögskolan i Göteborg) och har arbetat som chefsjurist på bank (Sparbanksvärlden) har med all säkerhet präglat hennes sätt att verka i den akademiska världen, inte minst uttryckt i ett i hög grad proaktivt perspektiv på rätten och i hennes nydanande forskning kring moderna betalningsmetoder. Egentligen känns det paradoxalt att skriva förordet till en sådan här bok just nu, för Ingrid arbetar oförtrutet vidare för forskning och undervisning här vid universitetet. Och får vi som vi önskar, fortsätter hon med det länge till! Jan Kellgren och redaktionskommittén

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. I Sverige uppskattas värdet av den svarta ekonomin till motsvarande mellan fem och tio procent av BNP, vilket innebär hundratals miljarder kronor. Konsekvenserna av denna omfattande brottslighet är att samhällsekonomin i förlängningen undergrävs. Den ekonomiska brottsligheten drabbar inte bara den offentliga sektorn utan även individer och företag, vilket bidrar till att komplicera problembilden. Vidare begås de ekonomiska brotten i stor utsträckning inom ramen för den organiserade brottsligheten.

Ekonomisk brottslighet studeras därför med fördel i gränssnittet mellan flera olika discipliner, såsom juridik, kriminologi, etik, filosofi, ekonomi och historia. Genom att angripa problemet från olika håll ökar möjligheten att förstå och förhindra ekonomisk brottslighet.Läroboken Svart Grått Vitt tar ett mångvetenskapligt grepp på problemet. Här är forskningsresultat och lärdomar inom juridik, kriminologi, etik, filosofi, ekonomi och historia samlade på ett pedagogiskt sätt.

Boken redogör för teorier, modeller, typologier och begrepp; fallstudier över ekonomiskt brottsligt beteende; samt straffrättsliga regler för ekonomisk brottslighet.Svart Grått Vitt riktar sig främst till kriminologer, ekonomer, sociologer, poliser och jurister men kan även läsas av andra som är intresserade av att få en introduktion i ekonomisk brottslighet.