Participation in a Megagame and a consecutive facilitated debriefing can enable large groups to co-construct awareness and knowledge about the complex relations involved in developing sustainable futures for current societies. “Switching the current” is a megagame where 20 to 100 participants collaboratively experience the challenges involved in shaping future energy consumption patterns and energy production solutions for their region, just and sustainable from a social, economic and environmental perspective. This paper explores how collective discussions can be visualized to better understand how in-game experiences are connected to real-world phenomena. Doing so, a time-snake method has been developed which visually depicts how reflective group discussions move between “game content” and “real world phenomena”, as well as between “attention to details” and “a broad systems perspective”. The comprehensive analysis and comparison of two debriefing sessions shows how participating in a Megagame can develop awareness and understanding of complex relations in shaping sustainable futures of societal energy systems. It also demonstrates how applying time-snake visualizations can help to evaluate the richness of the reflective co-construction that occurs in facilitated debriefings.

Föreställningar om kunskaper olika kvaliteter är en central grund för lärande. Denna studie fokuserar på hur komvuxelever på SFis studieväg 1 resonerar om att lära sig läsa och skriva på svenska. Utifrån Motivation, Språkkunskap och Hinder/möjliggörare som tre huvudteman pekar studien ut vikten av att lärare lyfter fram både praktisk nytta och mer formella språkfärdigheter för att eleverna skall lyckas i sina studier. Detta särskilt i elevgrupper med vuxna som saknar erfarenhet av skolgång.

Utomhuspedagoger kan bidra till hållbar utveckling genom att skapa förståelse för hur ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner samspelar i formandet av livsmiljöer för människor, djur och växter. Detta kunnande (kognitiv kompetens) kan i relationen med en plats kompletteras med ett kännande (emotionell kompetens) som skapar mening och engagemang. Tillsammans möjliggör de en handlingskompetens som på ett klokt sätt låter oss ta plats i världen som ansvarsfulla och självständiga varelser. Här kan utomhuspedagogik bidra då platser och landskap erbjuder konkreta utgångspunkter för lärorikt engagemang utifrån alla skolans ämnen liksom i andra pedagogiska sammanhang.

Medan forskning kring utbildning i relation till FN:s globala mål för hållbar utveckling ökat sedan målenantogs 2015, finns det fortfarande få studier om förskoleutbildningens roll i en stundande samhällstransformationi enlighet med Agenda 2030. Den här studien syftar till att utforska utmaningar och möjlighetermed utbildning för FN:s globala mål för barn mellan 1-5 år. Genom en analys av fokusgruppssamtal medförskolepersonal visar studien att: 1) trots intention om en ämnesövergripande undervisning, tenderarfrågor om hållbar utveckling, och Agenda 2030, att bli fragmenterade, 2) förskolepersonal upplever attförskolan har goda förutsättningar att bedriva undervisning för hållbar utveckling, samt 3) förskolepersonaluttrycker att det finns ett dilemma mellan å ena sidan vikten av att se till och ta hänsyn till barnensintresse, och å andra sidan att bibehålla mål och fokus.

This article responds to recent calls for more creative expressions of climate and sustainabilitytransformations. In particular, research literature argues that the formulation of new narratives ofsustainable societies may function as a prominent intervention for system changes. Yet, few empiricalstudies exist on how creative climate and sustainability storytelling elicit varying levels of awareness andengagement. With the intention to advance scholarship in the role of narratives to create engagement withsustainability transformations, this study investigates children’s theater for the UN Sustainable DevelopmentGoals (SDGs) as one research site. By analyzing the interactive children’s theater play “Esmeralda and theDragon—The Global Sustainability Goals,”we show that creative storytelling can offer a meaningful space forengagement with Agenda 2030 and the UN SDGs. In particular, we find that (1) children’s cognitive andemotional associations and experiences shape the meaning of and responses to the SDGs and (2) the play’sfictional elements resonate with children’s emotional frameworks. Based on the results, we argue that newstories are needed for sustainability transformations and that there is transformative power in the creativeand performance arts in this respect, and we call for further exploration of various publics engagements withsustainability storytelling.

Den här artikeln visar på hur arbete med berättelser inom ramen för vad vi kallarBildning för hållbar utveckling, kan ge svenskämnet en mer framträdande roll i ämnesövergripande undervisning. Första delen av artikeln visar hur det välkända men samtidigt mångtydiga begreppet bildning kan ha stora likheter med grundtankar i det framväxande fältet Lärande för hållbar utveckling. Artikeln argumenterar för hur en sammanslagning gör kärnan i Lärande för hållbar utveckling synlig och relevant för bredare lärargrupper. Samtidigt aktualiseras innehållet i bildning i ljuset av människans nya roll och ansvar i den antropocena epoken. Vi menar att bildning för hållbar utveckling karaktäriseras av ledorden komplexitet, öppenhet, meningsskapande och engagemang. Den andra halvan av artikeln utmanar och konkretiserar detta föreslagna begrepp med hjälp av tre exempel där berättelser och berättande står i centrum.

This article shows how stories and storytelling can be used within the framework of what we call Bildung for Sustainable Development. This concept may contribute to the school subject of Swedish by providing it with a more prominent role in interdisciplinary teaching. The first part of the article shows how the well-known and ambiguous concept of Bildung has several similarities with basic ideas in the emerging field of Education for Sustainable Development. The article argues for the benefits of these concepts in making the core of Learning for Sustainable Development visible and relevant to a wider spectrum of teachers. At the same time, the content of Bildung is brought to the fore in the light of the new role of humankind and our responsibilities in the Anthropocene era. We believe that Bildung for Sustainable Development is characterized by complexity, openness, meaning-making and commitment. The second half of the article challenges and concretizes this proposed concept with the help of three examples in which stories and narration are considered.