Demand and capacity management (DCM) is widely researched in operational management, e.g. in sales and operations planning (Thomé, 2012). Interest and use of DCM rapidly spreading in Sweden’s public healthcare sector (Myrberg et al., 2024), supported by the Swedish National Board of Health and Welfare, and in other developed countries (see e.g. Lilly et al., 2024). Naturally, interest in predicting, planning, and managing demand gained increased attention following the covid-19 pandemic (see e.g. Lorenzen and Schwartz, 2021). Prior studies in DCM have focused on specific patient journey aspects (Allder et al., 2010), various planning levels (Larsson and Fredriksson, 2019), and conceptual frameworks (Visser et al., 2001) however, interest is now expanding across healthcare levels.

On the demand side, aging populations resulting in a rise in multi-morbidity and people with chronic diseases pose significant challenges (Briggs et al., 2018; Rijken et al., 2017), while on the capacity side, staffing, beds, and financial constraints are major concerns (Rosenbäck and Svensson, 2023). Research indicates that even small-scale DCM implementations in healthcare can lead to significant improvements in less mature organizations (Plantin and Johansson, 2012) for example to increase access and improve patient flow effectiveness, lower costs and improve quality. 

Multiple definitions of production planning exist in healthcare, and no universally accepted definition exists. Instead, terms such as “capacity planning” or “capacity planning and control” are used (Slack et al., 2010). In this paper, demand and capacity management (DCM) is defined as the overarching concept, covering the process from strategic planning to daily operations. 

Efforts to synthesize current research on DCM in healthcare are limited and some notable exceptions focus on a narrow scope, such as emergency departments (McCaughey et al., 2015) or the covid-19 pandemic (Klein et al., 2022). Unlike previous reviews, this study has an integrated approach, considering demand and capacity management as two interdependent concepts. The purpose of this paper is twofold. Firstly, to investigate the current state of DCM in healthcare and to theoretically identify improvement initiatives to deal with capacity problems. Secondly, to present healthcare managers´ views of the implementation of DCM in a Swedish context and present some suggestions, from a practical point of view, of how the work with DCM can be improved.

A system, named Reflex, for handling reflection documents is presented. Writing a reflection document is a mandatory last step when carrying out Master’s or Bachelor’s theses within all education programs at the Faculty of Science and Engineering at Linköping University. In the reflection document the students are expected to reflect on both the thesis work and the outcome of the entire education program. The reflection is structured according to the four sections of the CDIO Syllabus plus additional aspects around the process of the thesis work and the program as a whole. Reflection documents have been used for more than ten years, but via the introduction of Reflex in 2023 the process is entirely electronic and all texts from the reflections are stored in a searchable database. This enables efficient and systematic analyses of the texts, which can be used for evaluations of entire programs as well as selected aspects. Two examples of such analyses are presented in the paper. In addition, the thesis work process is presented, together with a description of how the system Reflex works. 

A system, named Reflex, for handling reflection documents is presented. Writing a reflection document is a mandatory last step when carrying out Master’s or Bachelor’s theses within all education programs at the Faculty of Science and Engineering at Linköping University. In the reflection document the students are expected to reflect on both the thesis work and the outcome of the entire education program. The reflection is structured according to the four sections of the CDIO Syllabus plus additional aspects around the process of the thesis work and the program as a whole. Reflection documents have been used for more than ten years, but via the introduction of Reflex in 2023 the process is entirely electronic and all texts from the reflections are stored in a searchable database. This enables efficient and systematic analyses of the texts, which can be used for evaluations of entire programs as well as selected aspects. Two examples of such analyses are presented in the paper. In addition, the thesis work process is presented, together with a description of how the system Reflex works.  

Begreppet kritiskt tänkande har inte en enhetlig definition fast kognitiva färdigheter så som att kunna ställa adekvata frågor, utvärdera, analysera, reflektera och dra slutsatser brukar höra till (Hedin, 2006). I examensfordringarna för civilingenjörsexamen (Högskoleförordningen, 1993) ingår att studenterna ska visa förmåga att ”kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar”, samt ”planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar”. Det krävs alltså att studenterna, med lärarnas hjälp, utvecklar ett flertal avancerade förmågor kopplat till kritiskt tänkande. Vidare bedrivs ingenjörsutbildningarna vid LiU enligt CDIO-ramverket (Crawley et. al., 2014), vilket inkluderar förmågor att definiera systemgränser, abstrahera, förstå helheter och delsystem, samt göra prioriteringar och avvägningar (avdelning 2.3 i CDIO Syllabus).  I Kursen Logistikprojekt (12hp, A-nivå) för civilingenjörsstudenter termin 9 gör studenterna gruppvis logistikutredningar med var sin extern organisation som uppdragsgivare. Med hjälp av såväl litteratur som information från uppdragsgivaren ska undersökningsfrågor preciseras, och metoder för datainsamling och analys väljas. Utmaningarna kopplar an till de mest avancerade nivåerna i Blooms taxonomi (Krathwohl, 2002) och SOLO-taxonomin (Biggs et al., 2022). Kritiskt tänkande innefattar en rad mentala processer och färdigheter som t.ex tolkning, analys, utvärdering, slutledning, förklaring och självreglering (Alsaleh, 2020). Studenterna får i kursen alltså möjlighet att utveckla och träna på dessa färdigheter som bygger förmågan kritiskt tänkande.  Studenterna upplever dock vissa svårigheter att genomföra utredning på ett strukturerat sätt som bäddar för trovärdiga och underbyggda resultat. I syfte att som lärare bättre kunna bistå studenterna adresseras därför följande frågor:    Vilka svårigheter upplever studenterna när de ska lära sig utredningsmetodik?    Hur kan pedagogiken utformas för att hjälpa studenterna att komma över svårigheterna?     Studenterna fick vid sex tillfällen i realtid skriftligt reflektera över bl.a. vilka svårigheter de för tillfället brottades med. Den data kompletterades med gruppintervjuer under kursens gång och i slutet av examensarbetet. Efter tematisk analys identifierades fem större svårigheter som sedan låg till grund för de förändringar som gjordes till nästkommande kursomgång. Nedan presenteras dessa:   Val av undersökningsmetoder - Seminarium, med fokus på konkret metodbeskrivning med stöd av metodlitteratur, tydligare lärarhandledning   Skriftligt kommunicera resultatet - Seminarium, där fokus ligger på hantering av empiri och analys i rapporterna, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning   Litteraturens roll - Seminarium om referensram, nytt basgruppsmöte, lärarhandledning   Precisera och avgränsa - Kursmaterial (film, dokument) reviderat utifrån nya utredningsmodellen, tydligare lärarhandledning   Planering - Ny modell för utredningsplanering, krav på tidsplan, fler basgruppsmöten, tydligare lärarhandledning till basgruppsmöte   

Critical thinking (CT) plays a crucial role in higher education. In the 12-credit master-level course Logistics Project at Linköping University in Sweden, students engage in practical logistical investigations with external clients. The projects are open-ended, something students find difficult and stressful. Teachers perceive the students do not really show a critical mindset to apply their knowledge to the specific context. To be able to support the students’ learning better, student and teacher perceptions were gathered through questionnaires and interviews to investigate what, more specifically, is challenging for the students. The main challenges identified were: Planning, The role of literature, Specify and delimit, Selection of investigation method, and Written communication of results. These challenges all relate to CT. The measures taken to counteract the challenges were informed by literature as enablers to improve students' CT skills: a new visual model for investigation planning, new thematic seminars, and redesigned peer group meetings (PGM). 

BackgroundThe aim of this paper is to develop a maturity model (MM) for demand and capacity management (DCM) processes in healthcare settings, which yields opportunities for organisations to diagnose their planning and production processes, identify gaps in their operations and evaluate improvements.

MethodsInformed by existing DCM maturity frameworks, qualitative research methods were used to develop the MM, including major adaptations and additions in the healthcare context. The development phases for maturity assessment models proposed by de Bruin et al. were used as a structure for the research procedure: (1) determination of scope, (2) design of a conceptual MM, (3) adjustments and population of the MM to the specific context and (4) test of construct and validity. An embedded single-case study was conducted for the latter two - four units divided into two hospitals with specialised outpatient care introducing a structured DCM work process. Data was collected through interviews, observations, field notes and document studies. Thematic analyses were carried out using a systematic combination of deductive and inductive analyses - an abductive approach - with the MM progressing with incremental modifications.

ResultsWe propose a five-stage MM with six categories for assessing healthcare DCM determined in relation to patient flows (vertical alignment) and organisational levels (horizontal alignment). Our application of this model to our specific case indicates its usefulness in evaluating DCM maturity. Specifically, it reveals that transitioning from service activities to a holistic focus on patient flows during the planning process is necessary to progress to more advanced stages.

ConclusionIn this paper, a model for assessing healthcare DCM and for creating roadmaps for improvements towards more mature levels has been developed and tested. To refine and finalise the model, we propose further evaluations of its usefulness and validity by including more contextual differences in patient demand and supply prerequisites.

I projektkurser och examensarbeten där större utredningar ska planeras och genomföras behöver studenterna göra många val som kräver självständighet, kreativitet och helhetssyn. Detta upplever många studenter som svårt och frustrerande. Vi har undersökt vilka svårigheter studenterna upplever, och baserat på detta genomfört förändringar i kursens lärandeaktiviteter. Studien är ännu inte avslutad, men vi ser tendenser till positiva effekter vad gäller studenternas lärande.

Det du nu läser är en guide tänkt att användas som ett stöd och en vägledning till dig som i arbetet leder eller deltar i aktiviteter på distans med stöd av digitala arbetssätt. 

Guiden är utvecklad av forskare och organisationer i flera forskningsprojekt som studerar möjligheter och ut­maningar i ledarskap på distans med stöd av digitala ar­betssätt. 

Guiden vänder sig i första hand till er som är chefer och ledare med ansvar för att planera och genomföra aktivite­ter på distans med stöd av digitala arbetssätt, men den kan även läsas av medarbetare och andra funktioner i era orga­nisationer. 

En central del i guiden är ”verktygslådan” där vi, utifrån våra egna forskningsresultat samt med stöd av tidigare forskning, har satt ihop ett urval av praktiska verktyg som kan användas för att möjliggöra ett effektivare ledarskap på distans. 

Guiden och verktygen i verktygslådan tar avstamp i var­dagsnära situationer och aktiviteter som vi i våra forsk­ningsprojekt sett innehåller stor potential att förbättra hur arbete på distans med stöd av digitala arbetssätt kan orga­niseras och ledas. 

Vi visar vanligt förekommande arbetssätt och verktyg och ger konkreta och praktiska tips på hur ni kan arbeta tillsammans för att kunna uppnå bättre resultat, lära och utveckla både för individer och för organisationen samt bidra till bättre hälsa och välbefinnande. 

Guiden kan ses som en palett av arbetssätt och verktyg som ni antingen kan pröva direkt och/eller ha som under­lag för diskussion i syfte att ta fram egna, skräddarsydda arbetssätt. Använd den som inspiration och hjälpmedel för att utveckla ditt ledarskap och medarbetarskap samt ditt sätt att leda och möjliggöra digitala aktiviteter på distans. 

Om du vill testa någon eller några av de verktyg och ar­betssätt som presenteras i guiden tillsammans forskare så hör av dig till Jason Martin (jason.martin@liu.se) eller Andreas Wallo (andreas.wallo@liu.se) på Linköpings universitet.