This paper examines the development of trust in interorganisational relationships (IORs) that are embedded in conflicting institutional logics. The study focuses on a recently established customer choice system for domestic elderly care that involves a complex constellation of logics for the parties involved in the IORs to handle. We explore how boundary spanners deal with conflicting logics and the impact it has on the development of trust in IORs, including both positive and negative expectations of trustees and the new customer choice system. Using the institutional logics in action theory, we propose a new approach to understanding the role of institutional embeddedness in IORs and provide empirical evidence of how institutional logics influence the development of trust. We introduce the concept of “pocket of trust” to describe the compartmentalised development of trust in an organisational environment otherwise characterised by distrust and control efforts.

Purpose The purpose of this paper is to explore and discuss to what extent and why womens entrepreneurship contributes to rural economic viability and gender equality in an advanced welfare state. Design/methodology/approach The authors use detailed register data to explore mens and womens rural businesses in the most common industries for rural women entrepreneurs in the Swedish welfare state. Based on a literature review, the authors develop hypotheses and analyse how family, business and industry factors influence earnings. Findings Womens rural entrepreneurship is important for rural viability, as womens businesses provide a wide range of services necessary for life in rural areas. Although womens rural businesses are not significantly smaller than those of men, womens income is lower and more sensitive to business and industry variables. Marriage has positive effects for the earnings of men but negative effects for the earnings of women. The authors argue that the results are contingent on the gendering of entrepreneurship and industries, as well as on the local rural gender contracts. For these reasons, the importance of women entrepreneurs for rural viability is not reflected in their own incomes. Hence, womens rural entrepreneurship does not result in (economic) gender equality. Originality/value Entrepreneurship scholars rarely explore womens rural entrepreneurship, and particularly not in the Global North or Western welfare states. Therefore, this empirical study from Sweden provides novel information on how the gender order on the business, industry and family levels influences the income of men and women entrepreneurs differently.

I dagligt tal uppfattas tillit och misstro ofta som varandras motpoler men det är en falsk dikotomi. Vi kan ha tillit till en aktör i ett visst avseende men misstro densamma i ett annat avseende. I den här rapporten undersöks frågor om tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst. Kundvalssystem präglas av komplexitet i flera dimensioner och för att fånga förutsättningarna för tillit och misstro krävs ett mångfasetterat angreppssätt.

Grunderna för komplexiteten i kundvalssystem är flera. Kommunen och de privata utförarna utgår från olika normsystem och logiker i sina sätt att agera. Hemtjänsten som kommunen beställer och finansierar utförs av utföraren i hemtjänsttagarens hem, utan insyn för kommunen. I kundvalssystem har alla företag som når upp till kraven rätt att bli auktoriserade som utförare, vilket innebär att antalet samverkande parter blir mer eller mindre omfattande. Utförare av olika slag har dessutom olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet samtidigt som kommunen är skyldig att behandla utförare på ett likvärdigt sätt i enlighet med EU:s konkurrensprinciper.

Rapporten skildrar de så kallade gränsgångarnas upplevelser av förutsättningar för tillit, misstro och kontroll i ett nyligen etablerat kundvalssystem för hemtjänst. Studien bygger på intervjuer med de nyckelaktörer inom kommun respektive privata utförare som i sina roller samverkar i kundvalssystemet.

Införandet av ett kundvalssystem kan i sig uppfattas som att kommunen har tillit till privata företag som utförare. Studien visar samtidigt att misstro ligger till grund för mycket av utformningen av kundvalssystemet, baserat på en rädsla för fusk som i sin tur härstammar från erfarenheter av händelser i andra kommuner. Reglering och kontroller av olika slag utgör en viktig strategi för kommunen att minska osäkerheten i systemet. Mot det som bakgrund utvecklas tillit i begränsad utsträckning och i specifika relationer, i mötet mellan aktörer som efter hand skaffar sig erfarenheter av och lär känna varandra. Misstro och tillit förekommer alltså samtidigt och med olika grund i det studerade kundvalssystemet.

Studien skildrar tre olika kommunala funktioners perspektiv på samspelet med de privata utförarna liksom, vice versa, hur utförarna upplever samspelet. Kommunens beställningsfunktion har en central roll i att säkerställa kontroll samtidigt som det är här som mycket av interaktionen med utförarna sker. Därmed är det också en viktig funktion i att säkerställa och avgöra utförarnas tillitsvärdighet vilket sedan förmedlas vidare i organisationen. I myndighetsfunktionen fattas beslut om de insatser som hemtjänsttagare har rätt till och dessa beslut är avgörande för den tjänst som utförarna har rätt att utföra och få ersättning för. Från att ha en mer tillitsbaserad relation till utförare, i den organisation som föregick kundvalssystemet, ser biståndshandläggarna i ökande utsträckning ett ansvar för att också kontrollera det faktiska utförandet, eftersom det är i denna funktion som kommunens sårbarhet uppfattas som allra störst. Rollen som biståndshandläggare blir därmed mycket mer komplex än tidigare och enheten ger uttryck för stor ambivalens i fråga om tillit och misstro. Paradoxalt nog är uppföljningsenheten den funktionen som i störst utsträckning ger uttryck för tillit till utförarna. Uppföljningsuppdraget går ut på att dels kontrollera att utförarnas verksamheter utförs i enlighet med lagar och kontrakt, dels att stötta utförarna i kvalitetsutveckling. För att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt utvecklar uppföljningsfunktionen ett tillitsbaserat arbetssätt. Samtidigt hanteras alla större avvikelser och misstankar om fusk av beställningsfunktionen. Rollfördelningen mellan funktionerna är därmed central för att förstå det komplexa samspelet mellan tillit och kontroll i kundvalssystemet.

För utförarna är utmaningarna i det nya kundvalssystemet många och omfattande. De upplever sig redan inledningsvis misstänkliggjorda som fuskare och får en lång uppförsbacke att jobba i för att skapa legitimitet för sin verksamhet. De har inga invändningar mot kontrollsystemet som sådant utan mot den misstro de upplever i mötet med förvaltningen. Undan för undan ser utförare framväxande uttryck för tillit från olika funktioner inom förvaltningen samtidigt som osäkerheten inför vad kommunen vill med kundvalssystemet dröjer sig kvar.

Bland lärdomar att dra av studien märks betydelsen av kontinuerlig dialog. Eftersom tillit växer fram stegvis och baserat på positiva erfarenheter av den andra parten är det viktigt att aktivt skapa möjligheter till dialog också efter att kontrakt signerats. Om parterna inte förstår och respekterar varandras förutsättningar är det svårt att bygga tillit. Formella kontrollsystem är till gagn för både kommun och utförare då de skapar en tydlighet i systemet som minskar osäkerhet och oro för godtycklighet och fusk men de måste också vara ändamålsenligt utformade. Samtidigt kan kontroller ge upphov till misstro om de synliggör förhållanden som underminerar tillit. Misstron innebär i sin tur ökade kostnader för reglering och ytterligare kontroller. Ett av de största dilemmana utgörs därvid av resursknapphet. Den valfrihet som utgör den politiska visionen med kundvalssystemet medför en komplexitet och ökade behov av samordning och kontroll vilket är svårförenligt med en kostnadseffektiv förvaltning av systemet. Tillit vore i det perspektivet en bättre lösning samtidigt som den måste bygga på goda grunder. Sammantaget är det en svårlöst ekvation och en utmanande balansgång att finna former för funktionell tillit och misstro i kundvalssystem för hemtjänst.

Goda möjligheter till företagande och arbetstillfällen är nödvändiga för att landsbygden ska vara livskraftig, med en bibehållen lokal service och välfärd. Företagandet är dock inte jämställt, och tidigare forskning pekar på att kvinnors företagande sker utifrån andra villkor än mäns. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors företagande på landsbygden, som kan ligga till grund för bland annat att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa metoder.

I rapporten studeras kvinnors företagande på landsbygden i Sverige och i Östergötland. Med hjälp av registerdata genomförs en kvantitativ kartläggning av omfattningen och karaktären av företagandet, där även jämförelser görs mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands samt mellan kvinnor och män.

Resultaten visar att företagandet är mer omfattande bland både kvinnor och män på lands-bygden än i tätorten, dock finns det i tätorten en större andel företagande kvinnor i relation till män än på landsbygden. Skillnaderna i andel företagare per sysselsatta kvinnor mellan olika landsbygdskommuntyper i Sverige är i genomsnitt små. Företagandet är något mer omfattande i kommuner nära en större stad än i den mest avlägset belägna kommuntypen. I Östergötland är dock skillnaderna mellan kommuntyperna de motsatta. Företagandet är mindre omfattande i landsbygdskommuner belägna nära en större stad. De motsägelsefulla resultaten indikerar att det snarare är företagskaraktär och traditioner i kommunen, än närheten till en större stad som har betydelse för omfattningen av kvinnors företagande på landsbygden.

Skogsförvaltning och Blandat jordbruk är de mest vanliga näringsgrenarna för både kvinnors och mäns företagande på landsbygden, men i övrigt upprätthålls traditionella könsmönster avseende både arbets- och resursfördelning. Kvinnor bedriver sina företag inom näringsgrenarna Hårvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Kroppsvård samt Konsultverksamhet avseende företags organisation medan mäns företagande är relaterat till lantbruk, mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur samt bygg- och transportnäringar.

Kvinnor på landsbygden i Sverige är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att inte vara gift.  Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

Research into the dynamics of trust–control is still inconclusive. In this paper, we offer an in-depth understanding of (dis)trust and control coevolve as embedded in multiple dimensions of context. The paper focuses on public markets, a context which is underrepresented in extant studies on trust and control. Our analysis is based on a longitudinal case study of interorganisational relationships (IOR) between boundary spanners representing purchaser and providers on a customer choice market for home care in a midsized municipality in Sweden. We identify, narrate and analyse critical incidents during seven years of the process. A conceptual framework contextualising the trust–control nexus of a public–private IOR is developed and utilised. We find that while the public–private IOR context requires control, control only enables deterrence trust from the municipal officers and only in individual providers. Interferential rather than symbiotic coevolution of trust and control is the dominating pattern. In addition, we find what we denote as mixed coevolution, where control simultaneously has positive and negative impact on trust. In our case in point, control enables trust in specific providers but this trust is not reciprocated due to experienced distrust on the category level.

En livskraftig landsbygd med tillgång till arbetskraft, arbetstillfällen och välfärdsservice är en aktuell samhällsfråga. Företagandets omfattning på landsbygden är en aspekt som kan ha betydelse för landsbygdskommunernas sårbarhet. Syftet med rapporten är att utveckla kunskap om kvinnors entreprenörskap på landsbygden, som kan ligga till grund för att stimulera landsbygdsutveckling, jämställdhet och vidare forskning, exempelvis genom kvalitativa forskningsmetoder.

Med hjälp av en databasstudie beskrivs och analyseras omfattningen och karaktären av kvinnors företagande på landsbygden. Till viss del studeras också likheter och skillnader i företagandet mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda utomlands, samt mellan kvinnor och män.

Företagandet är mer omfattande bland de sysselsatta kvinnorna på landsbygden än bland de sysselsatta kvinnorna i tätorterna. Skillnaderna i omfattningen av kvinnors företagande är små mellan olika typer av landsbygdskommuner – de som är avlägset belägna, mycket avlägset belägna eller belägna nära en större stad. Resultaten indikerar snarare att det är kommunernas företagskaraktär eller tradition av företagande som avgör andelen företagare per sysselsatta. Kartläggningen pekar mot att arbetslöshet kan vara ett incitament för företagande – något starkare för de utlandsfödda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige. Skogsförvaltning och blandat jordbruk är bland de vanligaste näringsgrenarna för både kvinnor och män på landsbygden. I övrigt är dock företagandet mycket könssegregerat med avseende på bransch. De tio vanligaste näringsgrenarna för kvinnor och män skiljer sig markant åt. Kvinnors företag är mest representerade i Hår- och kroppsvård, Restaurangverksamhet, Redovisning och bokföring, Konsultverksamhet avseende företags organisation, Fysioterapeutisk verksamhet samt Litterärt och konstnärligt skapande. Mäns vanligaste näringsgrenar är mer relaterade till landsbygdens kontext av mark- och naturresurser. Kvinnors företag är små, 76 procent är soloföretag och lönsamheten varierar stort. De näringsgrenar där kvinnors företag redovisar högst lönsamhet är i de numerärt mansdominerade näringsgrenarna inom tillverkningsindustrin. Resultaten indikerar därmed könssegregering och hierarki med avseende på arbets- och resursfördelning.

Kvinnor på landsbygden är mer benägna att vara företagare än anställda om de är gifta, har hemmavarande barn eller en utbildningsnivå lägre än den eftergymnasiala. Det kan tolkas som att företagandet är en lösning för att kombinera arbetsliv med ansvar för hem och barn. De företagande kvinnornas disponibla inkomster är i genomsnitt lägre än för kvinnor med anställning, för män som är företagare och för män med anställning. Att vara gift innebär för kvinnor en lägre disponibel inkomst, men för män en högre disponibel inkomst jämfört med att att inte vara gift. Resultaten visar dock att det inte är de individrelaterade faktorerna som mest bidrar till skillnader i disponibel inkomst, utan, näringsgren och antalet sysselsatta. Manligt könskodade näringsgrenar och stora företag ger högre inkomst. Den övergripande slutsatsen är att företagandet på landsbygden är traditionellt könssegregerat och hierarkiserat, i fråga om resursfördelning.

Purpose

The purpose of this article is to use quantitative empirical data to analyse the degree of resilience, as well as change or reproduction of the gender order, in the era of New Public Management. The propositions are constructed based on liberal- and socialist-feminist perspectives, and discussed in light of the empirical results.

Design/methodology/approach

We report from a longitudinal quantitative study of female-dominated welfare industries. Data, available from Statistics Sweden, include the total population of entrepreneurs available on the individual level. However, the level of analysis that was used in the study was in accordance with the industry level. Data were processed from an aggregated level to the most detailed level of classification.

Findings

The findings reveal resilience in the prevailing gender order. The order is being reproduced in the entrepreneurship context, in most of the industries that were studied.

Practical implications

The results may potentially have profound impact on entrepreneurship policy, equality policy and public sector restructuring.

Originality/value

This quantitative longitudinal study shows a complex pattern on the detailed industry level, which can be understood in terms of male gender labelling of entrepreneurship. The results thus support previous qualitative studies that have observed this phenomenon. Methodologically, this paper contributes to the field by showing that without breaking down the analysis into the different female-dominated industries on a five-digit level, the various results of the public sector reforms and the attendant gendered effects would not have been revealed.

During the 1990s New Public Management ideas were implemented in the Public Sectors in the Western world. In Sweden one of the stipulated goals was to stimulate SME development.  The aim of this paper is to describe and analyse how Public markets in different industries have enabled small-business ownership over time.

This longitudinal, quantitative study confirms previous studies that claim that structural prerequisites create barriers for small-business owners in terms of economic and relational dimensions. The findings would not have been revealed without an analysis of the data at the most detailed industry level. Data was available from Statistics Sweden.

The main conclusion is that the relative position of small-business owners is produced and reproduced by the structural prerequisites that prevail in industries. The relative position of small-business owners has increased the most in industries where there was already a private market and a significant proportion of small-business owners. In the other industries which lacked these structural conditions in 1993, there was little or no change of the relative position over time, despite the fact that the private share of the market expanded.

Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i konkurrensutsättningen av den offentliga sektorns verksamheter. Förväntningarna har varit stora från politiker, tjänstemän och vissa forskare att denna omvandling skulle leda till ökat företagande, framförallt bland kvinnor. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur och varför kvinnors företagande förändras i spåren av den offentliga sektorns omvandling – vad begränsar och möjliggör. Avhandlingen innehåller fyra sammanhängande artiklar och en kappa. Studierna genomfördes med kvantitativa longitudinella data över åren 1993–2010.

I artiklarna eftersöks vad som begränsar och möjliggör en förändring av kvinnors företagande. Det sker via studier i näringsgrenar och regioner där kvinnor dominerar småföretagandet som mest. Det visar sig att på aggregerad nivå har kvinnors företagande ökat i antal. En analys på detaljerad näringsgrensnivå synliggör dock att kvinnors andel bland företagarna endast ökat i 6 av 16 näringsgrenar och att kvinnors underrepresentation ökat signifikant i 10. Analysen påvisar kontextens och strukturella villkors betydelse för kvinnors företagande. Småföretagares relativa position förändras gynnsamt där det redan finns små privata företag och på de nya offentliga marknaderna reproduceras en stordriftsnorm. Studien stärker teorin om ett genussystem och synliggör dess inbäddning i företagandet. Det övergripande resultatet är att trots förändrade formella strukturer återskapas kvinnors underrepresentation i företagandet, vilket förstås med utgångspunkt i genusteoretiska resonemang.

The dissertation takes its empirical backdrop in the competition of the Public Sector activities. There have been great expectations on the part of politicians and some researchers that this restructuring would enhance small-business ownership, and, specifically, women’s small-business ownership. The aim of the quantitative longitudinal study is to understand and explain how and why women’s smallbusiness ownership has changed in the wake of the Public Sector’s transformation, and what constrains and enables this. The dissertation comprises an introductory summary chapter based on four independent papers.

The articles search for what constrains and enables the change in women’s smallbusiness ownership through studies in industries, regions and where women dominate small-businesses the most. The study shows that the underrepresentation of women as small-business owners has decreased in 10 out of 16 industries. The analysis shows the importance of taking contextual and structural conditions into account when studying women’s small-business ownership. The small-business owners’ relative position changes positively where a private smallbusiness market already exists. The results indicate a norm of scale production in the new Public markets. The studies reinforce the theory that a gender system is reproduced in the small-business context.

The aim of the study is to explore regional gender contracts in a small-business context in the wake of public sector competition. Focus is put on changes over time, through a longitudinal database study of different types of regional gender contracts in Sweden. This will be achieved by comparing women’s under/over-representation of small-business owners in relation to their proportions of the employed, from 1993 to 2008, within female-dominated industries1 affected by public sector competition.