Detta kapitel har som huvudsakligt syfte att beskriva och ge exempel på hur det går att förståvad teknik i fritidshemmet är och kan vara, men också hur teknik kan synliggöras i befintliga aktiviteter i fritidshem. En annan fråga som tas upp i kapitlet rör fritidshemslärarnas undervisningssammanhang i relation tillteknik.

This study explores how Swedish children aged ten to twelve perceive their neighbourhoods as spaces for meaningful leisure. Drawing on group interviews with 50 children residing in areas with varying characteristics, the research applies the concepts of ‘children’s places’ and ‘places for children’ to analyse how children navigate and interpret their local environments. While many children expressed satisfaction with nearby facilities, such as playgrounds and sports fields, they also highlighted limitations in variety, maintenance, and age-appropriate challenges. The analysis reveals how children’s perceptions of their neighbourhoods’ range of leisure activities spans beyond the actual supply of leisure places. Access to these leisure places is affected by different sets of normative perceptions of (a) availability for the specific age group, (b) availability and maintenance and (c) availability and proximity. This study offers new insights into the everyday lives of Swedish ten-to-twelve-year-olds and their everyday lives. It builds on previous research on children’s and young teenager’s microgeographies, by highlighting the importance and hindrance of children’s sense of availability and access to the range of activities offered by the community. The contribution of this paper is mainly the insights of the complexity of this particular age group and how being in the middle years and the increased awareness that comes with that is affecting children’s microgeographies beyond what is there.

I detta kapitel diskuterar vi detta uppdrag i relation till framför allt samhället, det vill säga det vi kallar fritidshemmets samhällsorienterande uppdrag. Vi lyfter fram vad kan det kan innebära att låta eleverna vistas i och ta del av det samhälle som omger fritidshemmet, samt undervisningspotentialen i detta. I kapitlet diskuteras fritidshemmetsom arena för undervisning i och om samhället, vidare relateras samhällsorienterande undervisning till upplevelsebaserat lärande och hur den upplevelsebaserade formen kan användas som en resurs för lärande. Slutligen ges några exempel på hur undervisning med en samhällsorienterad utgångspunkt kan bedrivas.

Fritidshemmets uppdrag är mångfasetterat, vilket innebär att man som fritidshemslärare har många olika aspekter att ta hänsyn till i sitt dagliga arbete med eleverna. I detta inledande kapitel diskuterar vi några centrala begrepp, samt beskriver och problematiserar förutsättningarna för fritidshemslärares uppdrag och undervisning. De begrepp som diskuteras är viktiga i relation till bokens övriga kapitel där beskrivningen av olika aspekter av fritidspedagogisk undervisning fördjupas. Vi utgår i detta kapitel från fritidshemslärares uppdrag, där en central utgångspunkt är att på olika sätt lyfta fram och försöka förstå elevers perspektiv och erfarenheter av fritidshemmet som institution.

Att arbeta med barns sociala relationer är en central del av fritidshemmets uppdrag. Kapitlet beskriver dels hur sociala relationer skrivs fram i fritidslärares uppdrag, dels hur fritidshemmet som arena skapar möjligheter och hinder för elevers sociala relationer. För att göra detta beskrivs hur sociala relationer kan förstås som begrepp men också hur sociala relationer formas och ges mening i fritidshemmets praktik.

I detta kapitel diskuteras lek i fritidshem. Inledningsvis presenteras teoretiska perspektiv på lek, fritidshemmets uppdrag, samt forskning om lek i fritidshem. Därefter redovisar vi resultat från ett aktionsforskningsprojekt om lek i fritidshem, samt ger exempel på hur lärare i fritidshem kan arbeta för att stödja elevers lek. Slutligen diskuteras lek ur ett elevperspektiv.

I detta kapitel ligger fokus på det vardagliga samtalet som en del avfritidshemmets (undervisnings-)uppdrag. Samtalet – eller samtalandet omman vill lägga tonvikten på interaktionen som sker och deltagarnas aktivaroller – har, menar vi, stor potential för lärandeprocesser. Samtidigt är detviktigt att fundera på vad lärande och undervisning innebär när fokusligger på att ha beredskap att ”fånga lärandet” i stunden, snarare än att påförhand planera och definiera vad och när undervisning ska ske (jfr Ackesjö & Haglund, 2021). Kapitel synliggör och diskuterar potentialenför lärande i vardagliga samtal i fritidshem. För att göra det presenterarvi först begreppet informella lärandepraktiker, samt vilken lärarroll dettakräver. Därefter presenteras perspektiv på samtal och språkande. Slutligendiskuteras samtal under fritidshemmets mellanmål, en rutinsituation därsamtalande potentiellt kan ges utrymme, utifrån empiriska exempel.

This chapter describes the organisation and changes related to school start in Sweden during the first quarter of the 21st century. During these years, the start of school has been under pressure with several reforms in quick succession, affecting both research and practice. The direction of these reforms is described in terms of ‘schoolarisation’, a policy shift characterised by two movements: a rapprochement with the school’s content, objectives, and forms of teaching, and a simultaneous distancing from the content, objectives, and working methods prevalent in preschool. This chapter discusses four central motives to this shift: economic; global; pedagogical; and democratic. Analysis of the Swedish research base relating to transitions to school is used to generate key principles to promote ongoing research about the start of school. 

Det ligger något av ett magiskt skimmer över skolstarten. Många barn har längtat efter dagen då de får packa sin ryggsäck och träda in genom porten till det mytomspunna skolhuset där nya klasskamrater, lärare och utmaningar väntar.

Denna text handlar om hur utbildningen för barn i skolstartsåldern har förändrats under de senaste decennierna och hur man kan förstå mekanismerna bakom dessa förändringar. Idag råder ett starkt kunskaps- och lärandefokus, där huvudsyftet är att elever ska kvalificeras till nästa nivå i skolsystemet. Detta beskriver vi i boken som en skolarisering av utbildningen och dess konsekvenser berör alla aspekter av utbildning. Skolariseringen syns på policynivå. Den påverkar den pedagogiska praktiken och undervisningen; den förändrar synen på barnet och dess förmågor, och inte minst påverkar den vår syn på vad utbildning är till för. I denna bok används skolstarten och förskoleklassen som exempel, men analysen av skolariseringen är allmängiltig för utbildning och undervisning av barn i hela skolsystemet.

Hur kan dessa förändringar beskrivas? Vad bidrar till skolariseringen? Vilken betydelse har denna utveckling? Detta är angelägna frågor för alla som är engagerade i utbildning. Därför är det viktigt att lärare och lärarstudenter får ett språk för att kritiskt kunna granska och diskutera vad skolariseringen innebär - både för dem själva och för deras profession.

Welcome to the Book of Abstracts for the international conference WERA TASK FORCE Global Research in Extended Education: Extended Education in the Future – Opportunities and Challenges, held at Campus Norrköping, Sweden, from September 24–27, 2025.