I antologin Antirasismer och antirasister. Realistiska utopier, spänningar och vardagserfarenheter utforskar 24 forskare hur motståndet mot olika former av rasism bedrivs och förkroppsligas bland grupper av människor som på en mängd sätt, ofta motsägelsefullt, sällan framgångsrikt, men alltid envist och framåtblickande drömmer bortom rasismer. Antologin illustrerar antirasismens bredd, men analyserar också dess problem och svagheter.

Inspirerade av bland annat anti-, post- och dekoloniala traditioner tillsammans med sociala rörelseperspektiv utmanar antologin ett statiskt och essentialiserande förhållningssätt som återfinns i forskning och politik och som har en tendens att betona ojämlikhetens stabilitet och oföränderlighet, även när det gäller rasism.

Som helhet, utöver en mängd konkreta analyser och beskrivningar av historisk och samtida aktivism, visar de olika författarna också på antirasismernas möjligheter och kan därmed ingjuta ett visst hopp, i dessa mörka tider, för de som vill ha ett samhälle utan rasism.

In the book Anti-Racisms and Anti-Racists. Realistic utopias, tensions and everyday experiences, 24 researchers explore how resistance to various forms of racism is pursued and embodied among groups of people who dream beyond racism in a variety of ways, often contradictory, rarely successful, but always stubborn and forward-looking. The anthology illustrates the breadth of anti-racism, but also analyses its problems and weaknesses.

Inspired by anti-, post- and decolonial traditions, among others, together with social movement perspectives, the anthology challenges a static and essentialising approach found in research and policy that tends to emphasise the stability and immutability of inequality, even in the case of racism.

In addition to a variety of concrete analyses and descriptions of historical and contemporary activism, the various authors also show the possibilities of anti-racism and can thus provide some hope, in these dark times, for those who want a society without racism.

Europe’s migration and security challenges have prompted the European Union (EU) to develop and enhance multiple large-scale information technology systems (IT systems). Policy and legal developments in this area are evolving rapidly. The European Commission has proposed amending the legal bases for Eurodac and the Schengen Information System (SIS II), and is expected to propose amending the Visa Information System (VIS) in 2018. In addition, four new systems are planned: the Entry-Exit System (EES), the European Travel Information and Authorisation System (ETIAS), the European Criminal Records Information System for Third-Country Nationals (ECRIS-TCN), and, most crucially, an IT system that seeks to ensure interoperability across existing and planned systems.

Such systems provide invaluable support to border management efforts, but also have wide-ranging fundamental rights implications. The persons affected – including both regular travellers and persons who may be in situations of vulnerability – typically do not fully understand the implications of the use of such systems.

Temporary migrant workers and circular migration constitute a growing global phenomenon as the management of migration becomes increasingly important to policymakers. This thesis takes academic discussions on citizenship and migration as its starting point, and examines the role of employers in terms of defining temporary migrant workers and their role in the Swedish labour market. The concept of moral economy is applied in particular to analyse the justifications and negotiations through which working conditions of migrant workers, and their role in local and transnational economies, are established and contested.

The role of capital in migration management is studied through ethnographic fieldwork and through interviews with managers in the Swedish wild berry and IT industries; two very different industries that are, however, both shaped by particular structures of seasonal labour and international outsourcing and that increasingly rely on temporary foreign workers from Thailand and India respectively. The conceptualisation of supply chains in these industries offers a particular framework through which relations, as well as management discourses, can be analysed.

The study explores how notions of circularity, nation, cultural difference, and transnational economic difference, are managed by private sector actors. It also explores how managers relate to public discourse and emotions in the face of global economic restructuring and changing citizenship, which situates temporary migrants as part of, yet different from, Swedish labour.

Temporära migrantarbetare och cirkulär migration utgör ett växande globalt fenomen till följd av intresset bland regeringar och myndigheter att styra genom sk ”managed migration”. Denna avhandling tar avstamp i forskning om medborgarskap och migration för att undersöka vilken roll arbetsgivare får när det gäller att definiera tillfälliga migrantarbetare och deras roll på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet moralisk ekonomi används för att lyfta fram och analysera de praktiker genom vilka migrantarbetarnas arbetsvillkor förhandlas och rättfärdigas, samt hur deras roller i lokala och transnationella ekonomier befästs eller förändras.

Ekonomins roll i migrationshantering studeras i denna avhandling genom etnografiskt fältarbete och intervjuer med chefer inom den svenska bärindustrin samt IT industrin; två mycket olika industrier som dock båda struktureras av säsongsarbete respektive internationell outsourcing, och som alltmer använder tillfällig utländsk arbetskraft från Thailand respektive Indien. Genom begreppet utbudskedjor (supply chains) möjliggörs en analys av de relationer, samt de managementdiskurser, som påverkar dessa industrier.

Avhandlingen utforskar hur föreställningar om cirkularitet, nation, kulturella skillnader, samt transnationella ekonomiska skillnader, förhandlas av aktörer inom näringslivet. Vidare diskuteras hur chefer relaterar till de diskurser och emotioner som en global ekonomisk omstrukturering och ett förändrat medborgarskap ger upphov till, vilket positionerar tillfälliga migrantarbetare som en del av, men ändå annorlunda än, svensk arbetskraft.