Syftet med projekt Meningsskapande i Naturvetenskap och Teknik genom Skönlitteratur (MNTS) var att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i förskolan och åk F-6 genom att integrera skönlitterära böcker i undervisningen. Projektet var ett forsknings- och utvecklingsprojekt där samverkan var en viktig del. Samverkan byggde på ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, medarbetare från Utbildningskontoret, Norrköpings stadsbiblioteks medarbetare, skolbibliotekarier samt förskollärare och grundskolelärare i ett antal av Norrköpings kommunala skolor och förskolor. Projektet har finansierats av Norrköpings fond för forskning och utveckling.

Denna rapport är en del av Skolsamverkan Öst, Mottagningssamverkan, där LiU Skolsamverkan tillsammans med kommuner i Östergötland har tagit fram och prövat en kommunövergripande vägledning inklusive självskattningsformulär (ett för grundskollärare och ett för förskollärare). Självskattningsformulärens avsikt är att fungera som ett verktyg för att hitta de nyutexaminerades styrkor och utvecklingsområden under deras första år i yrket den s.k. introduktionsperioden. Tidigare studier har pekat på en del svårigheter i början av lärares yrke, samt fokuserat på mentorers stöd till nyblivna lärare. Det visar sig i forskning att det är viktigt att inte bara fokusera på vad nyblivna lärare inte kan, utan att arrangera samtal som fokuserar på utveckling och därmed att ge nyblivna lärare stöd att utforska arbetet som lärare. Därtill kan en mentor vara värdefull för att skapa en stöttande kollegial struktur som består av mer än en enskild mentor, med fokus på utbyte i en kollegial miljö. Syftet med rapporten är att undersöka erfarenheter från alla som är inblandade i introduktionsperiodens upplägg dvs. utbildningschefer, rektorer, mentorer och nyblivna lärares erfarenheter. Mer specifikt undersöks i rapporten vilka förutsättningar som finns för genomförande av introduktionsperioden. Slutligen undersöks hur de verktyg som finns framtagna i Mottagningssamverkan beskrivs med fokus på att synliggöra de nyutexaminerades styrkor och utvecklingsområden. Rapporten baseras på data som har samlats in via 41 enkäter i tre deltagande kommuner, på förskolor och grundskolor i årskurs F-9. Resultatet visar att samtliga mentorer och nyutexaminerade är positiva till introduktionsperioden. En mentor skriver att det är “viktigt att vi tar om hand våra nyutexaminerade kollegor, så vi får behålla dem i yrket”. Rapportens resultat diskuteras utifrån de förutsättningar som verkar ha störst betydelse under introduktionsperioden: vikten av central styrning, förutsättningar med fokus på tid och ekonomi och sist men inte minst mentorns viktiga roll där stödmaterial i form av kommunövergripande vägledning och självskattningsformulär ingår.

Denna rapport handlar om övergången från lärarutbildning till arbete som lärare i skolan. Rapporten bygger på intervjuer med tjugo relativt nyutexaminerade lärare och en enkät som besvarats av 87 skolledare. Resultaten visar att förväntningarna på de nya lärarnas kunskaper och förmåga att klara alla delar av yrket efter utbildningen är hög hos skolledarna. Samtidigt beskriver de nya lärarna att de upplever många utmaningar med läraryrket och att det finns ett behov av en mentor som kan ge stöd under det första året. De flesta nya lärare får en mentor, men i många fall får varken mentorn eller den nya läraren någon tid avsatt för att träffas. Detta kan leda till att de nya lärarna trots att de har en mentor inte får det stöd de har behov av. I svaren från informanterna framkommer både tankar om hur mottagandet av nya lärare skulle kunna bli bättre och hur lärarutbildningen skulle kunna utvecklas för att det ska bli en bättre övergång. Resultaten från dessa svar är grunden till de förslag på implikationer som avslutar rapporten. 

Previous research suggests that everyday expressions are commonly used in students’ descriptions of nutrient uptake. This study investigate a classroom context in year 5 with a focus on signs of scientific meaning-making about nutrient uptake with an animation as a resource in two different schools. In one of the schools there was also a teacher review. The aim of this study is to investigate the pedagogical affordances of scientific terms and everyday expressions in the animation and in classroom teaching. Further, students’ signs of scientific meaning-making at the meso and submicro organizational level in group discussions and written descriptions are analyzed and if taking part of a teacher review influenced the students’ use of scientific terms and everyday expressions.The results show that the students who had a teacher review use everyday expressions at the meso and submicro level to a greater extent than the students who did not have an teacher review. The everyday expressions are often used as a kind of translation from the scientific terms in the students’ drawings.

Previous research suggests that connecting organizational levels of biological systems is challenging for pupils. In the present study we investigated 122 pupils’ written responses to a question in a national bio-logy test concerning how nutrient molecules are adsorbed by the small intestine and transported to the brain. We aimed to investigate what awareness the pupils have of the connection between the digestive and circulatory systems. We mapped the pupil’s expressed knowledge by using content analysis which was performed in five steps including connection between the systems, organizational levels and scientific explanations. We found that the most correct descriptions contained the highest number of connections between the digestive and the circulatory systems and linking of the different organizational levels. The most correct descriptions included the highest proportion of the meso level. Therefore, knowledge at the meso level seems to be essential for grasping connections between macro- and submicro-level processes, and connections of digestion and circulation systems.

I avhandlingen studeras mellanstadieelevers meningsskapande kring näringsupptag. Avhandlingens artiklar baseras på två datainsamlingar. I den första studeras skriftliga svar på ett nationellt prov i biologi. I den andra studeras klassrumsundervisning i två skolor med en animation om näringsupptag som kontext. I den ena skolan hålls också en lärargenomgång. Det övergripande analysverktyget är innehållsanalys, mer specifikt används organisationsnivåer och systemtisk funktionell grammatik (SFG). I kappan diskuteras resultatet ur tre perspektiv. För det första visas att naturvetenskapligt korrekta svar och koppling mellan matspjälknings- och cirkulationssystemet är associerade med antalet kopplingar mellan organisationsnivåer och förekomst av mesonivån i beskrivningarna. Näringsupptaget beskrivs ofta i termer av förflyttning (i ett logistiksystem), med explicita och/eller implicita aktörer där processen ofta uttrycks metaforiskt. För det andra ger resultatet en inblick i metaforernas möjligheter och begränsningar för elevernas meningsskapande genom att spåra var metaforerna kommer ifrån. I animationen används metaforiska uttryck för att förklara specifika funktioner. Eleverna använde flera spontana metaforer, vissa som även deras lärare tog upp användes. För det tredje visar avhandlingens resultat att eleverna i båda skolorna kombinerar naturvetenskapliga termer med vardagsuttryck. De elever som har haft lärargenomgång använder mer vardagsuttryck än de som inte har haft det. Vidare visar eleverna tecken på naturvetenskapligt meningsskapande på mesonivån genom att använda vardagsuttryck om membranproteinernas funktion i termer av molekyler som går genom kanaler och har sin egen ingång till blodet.

This dissertation studies upper primary school students' meaning-making of nutrient uptake. The papers in the dissertation are based on two sets of collected data. In the first, written answers to a national test in biology are studied. In the other, classroom teaching is studied in two schools with an animation about nutrient uptake as a context. In one of the schools is a teacher review held in connection with the animation. The overall analytical method is content analysis, more specifically organizational levels and systemic functional grammar (SFG) is used. In this thesis, the results are discussed from three perspectives. First, it is shown that scientifically correct answers and the connection between the digestive and circulatory system are associated with the number of connections between organizational levels and the presence of the meso level in the descriptions. Nutrient uptake is often described in terms of relocation (in a logistics system), with explicit and / or implicit actors where the process is often expressed metaphorically. Second, the results provide an insight into the reach of the metaphors (affordances and limitations) for students meaning-making of nutrient uptake by tracing where the metaphors come from. The animation uses metaphorical expressions to explain specific functions. The students used several metaphors, some were also taken up and used by their teachers. Third, the results of the dissertation show that students in both schools combine scientific terms with everyday expressions. The students who had a teacher review use more everyday expressions than those who have not. Furthermore, students show signs of scientific meaning-making at the meso level by using everyday expressions about the function of membrane proteins in terms of molecules that go through channels and have their own entrance into the blood.

This chapter reports on findings from classroom communication in secondary chemistry teaching and learning. The data was analyzed qualitatively regarding the use of metaphors and analogies in relation to atoms and ion formation, with an intention to shed light on students’ scientific understanding as well as on their enculturation into the disciplinary discourse. Theoretically we draw on social semiotics, which allows analyses of language use in its widest sense, comprised of verbal language, images, action, gestures, and more. In our data, we identified common disciplinary metaphors in science, as well as metaphors connected to everyday life. Through the analyses based on systemic functional linguistics (SFL), we also identified anthropomorphic metaphors, with particles, atoms, and ions being humanized with intentions and feelings. Linguistic choices signaling metaphoric language were mainly noted in relation to quite obvious metaphors whereas no such signals or explanations were noted in connection to anthropomorphic metaphors. The study has implications for the design of classroom practices, including the use of discussions to enhance a more reflective use and understanding of the gains and losses around metaphors.

This paper reports on findings from two data sets in chemistry learning; one from a multidisciplinary project on teacher lead whole-class teaching, and one from a small-scale study on teacher students’ animations of chemical reactions. The data was analysed as to the use of pictorial language in relation to atoms and ion formation with an intention to shed light on students’ scientific understanding as well as their enculturation into the disciplinary discourse. Theoretically we draw on social semiotics, allowing analyses of language use in its widest sense, comprising verbal language, images, action, gestures, etc., though here with a main focus on verbal language.  In both learning contexts, we identified common disciplinary metaphors as well as more occasional metaphors. By the use of analyses based on systemic functional grammar (SFG) we also noted more “hidden” metaphoric use, with particles, atoms, and ions being humanised with intentions and feelings. Also, we identified interesting patterns as to the ways students use metaphors to sort out difficulties in understanding chemical processes. The study has implications for the design of classroom practices, not the least as regards possibilities to use meta-discussions to enhance a more reflective use and understanding of the gains and losses around analogies; both as regards teaching material and student-generated analogies.