Sedan 2022 ingår evolutionsundervisning och undervisning om biologisk mångfald i naturvetenskapsundervisningen för åk 4–6 (LGR22). Eftersom det är ett nytt innehåll för många lärare finns ett behov av nya undervisningsverktyg. Vi har, tillsammans med en professionell illustratör, tagit fram en serietidning som illustrerar evolutionära mönster och tre nyckelkomponenter för evolutionära processer: variation, ärftlighet och naturligt urval. Tidningen bygger på naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning (Frejd, 2019), forskning om serier i undervisning (Wallner, 2017) och ämnesforskning om evolution (t.ex. Werdelin et al., 2010). Evolution är ett resultat av enkla men samtidigt komplexa processer som är svåra att förstå för både elever (Legare et al., 2013), universitetsstudenter (se, t.ex., Fiedler et al., 2017; Meir et al., 2007) och vuxna (se, t.ex. Spiegel et al., 2006). Samtidigt visar flera studier (t.ex. Emmons et. al, 2017; Frejd et. al, 2020; Jégou et al., 2022) att det finns goda förutsättningar för att barn ska förstå grunder i evolutionära processer om de får möta ämnet i ålderanpassade aktiviteter. Något som visat sig viktigt är att barn i undervisning får tillgång till material, som till exempel bilder, som de kan använda som multimodala resurser i meningsskapandet och i samtal med varandra och med lärare (Frejd, 2018; 2019; se också Jégou et al., 2022). Serier är ett multimodalt medium som kombinerar flera uttrycksformer (t.ex. text och bild. se, t.ex., Magnusson, 2005; Strömberg, 2003). Forskningsprojektets syfte är att undersöka elevers och lärares interaktion med seriematerialet, vilka evolutionära processer som kommer till uttryck och vilka aspekter av innehållet i serien som verkar främja meningsskapande om evolution, samt lärares och elevers upplevelser av att använda seriematerialet. Vid konferensen kommer vi att presentera forskningsprojektet och preliminära resultat från en innehållsanalys (David & Sutton, 2016) av ca 150 mellanstadieelevers skriftliga beskrivningar av sina upplevelser av att arbeta med materialet, materialet samlas in under vt2023.

This study explores how student-generated comic books can provide insight into students? meaning making about evolution. Despite the complexity of evolution, previous research indicates that students can grasp concepts like natural selection through age-appropriate activities. In this study, we followed a group of Grade 4 students over seven weeks as they engaged in meaning making about evolution. As part of the lessons, the students read comics about evolution, learnt about comic conventions, and at the end of the unit, they created their own comics to represent their understanding of evolution. Building on multimodal theory rooted in social semiotics, we have analysed 14 student comics, focusing on what evolutionary principles are shown in the texts and the semiotic resources used to express these. Findings reveal that all targeted evolutionary principles (variation, heredity, and selection) were represented in the comics, though not all comics included every concept. Evolutionary ideas were expressed multimodally, with common patterns showing evolution at a population level. The sequentiality of the comic format facilitated the depiction of adaptation through natural selection. This study provides insights into the potential of using comics as a tool for students to make meaning and communicate their knowledge about evolutionary concepts.

I den här texten beskrivs hur en förskollärare tar vara på en situation där hon upptäckt att hon tidigare har ”gjort fel” och sedan mycket medvetet koordinerar flera olika resurser (gester, tal, mimik, intonation osv) för att undervisa om ett naturvetenskapligt fenomen – tromber. Poängen med texten är således att visa hur ett fel kan vändas till något som är helt rätt genom en skicklig förskollärare. Förskolläraren rör sig mellan fantasi och verklighet och använder kontrastering mellan begrepp för att synliggöra fenomenet. Analysen visar att ett identifierat ”fel” kan användas som en pedagogisk resurs.

Sedan 2022 ingår evolutionsundervisning och undervisning om biologisk mångfald i naturvetenskapsundervisningen för åk 4–6 (LGR22). Eftersom det är ett nytt innehåll för många lärare finns ett behov av nya undervisningsverktyg. Vi har, tillsammans med en professionell illustratör, tagit fram en serietidning som illustrerar evolutionära mönster och tre nyckelkomponenter för evolutionära processer: variation, ärftlighet och naturligt urval. Tidningen bygger på naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning (Frejd, 2019), forskning om serier i undervisning (Wallner, 2017) och ämnesforskning om evolution (t.ex. Werdelin et al., 2010). Evolution är ett resultat av enkla men samtidigt komplexa processer som är svåra att förstå för både elever (Legare et al., 2013), universitetsstudenter (se, t.ex., Fiedler et al., 2017; Meir et al., 2007) och vuxna (se, t.ex. Spiegel et al., 2006). Samtidigt visar flera studier (t.ex. Emmons et. al, 2017; Frejd et. al, 2020; Jégou et al., 2022) att det finns goda förutsättningar för att barn ska förstå grunder i evolutionära processer om de får möta ämnet i ålderanpassade aktiviteter. Något som visat sig viktigt är att barn i undervisning får tillgång till material, som till exempel bilder, som de kan använda som multimodala resurser i meningsskapandet och i samtal med varandra och med lärare (Frejd, 2018; 2019; se också Jégou et al., 2022). Serier är ett multimodalt medium som kombinerar flera uttrycksformer (t.ex. text och bild. se, t.ex., Magnusson, 2005; Strömberg, 2003). Forskningsprojektets syfte är att undersöka elevers och lärares interaktion med seriematerialet, vilka evolutionära processer som kommer till uttryck och vilka aspekter av innehållet i serien som verkar främja meningsskapande om evolution, samt lärares och elevers upplevelser av att använda seriematerialet. Vid konferensen kommer vi att presentera forskningsprojektet och preliminära resultat från en innehållsanalys (David & Sutton, 2016) av ca 150 mellanstadieelevers skriftliga beskrivningar av sina upplevelser av att arbeta med materialet, materialet samlas in under vt2023.

Referenser

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur.

Emmons, N., Lees, K., & Kelemen, D. (2017). Young children’s near and far transfer of the basic theory of natural selection: An analogical storybook intervention. Journal of Research in Science Teaching, 55(3), 321–347. http://doi.org/10.1002/tea.21421

Fiedler, D., Tröbst, S., & Harms, U. (2017). University students’ conceptual knowledge of randomness and probability in the contexts of evolution and mathematics. CBE—Life Sciences Education, 16(2), 16- 38. https://doi.org/10.1187/cbe.16-07-0230

Frejd, J. (2018). “If It Lived Here, It Would Die.” Children’s Use of Materials as Semiotic Resources in Group Discussions About Evolution. Journal of research in childhood education, 32(3), 251-267. https://doi.org/10.1080/02568543.2018.1465497

Frejd, J. (2019). Encountering evolution: Children's meaning-making processes in collaborative interactions [doktorsavhandling]. Linköping University Electronic Press.

Frejd, J., Stolpe, K., Hultén, M., & Schönborn, K. J. (2022). Making a fictitious animal: 6-7 year-old Swedish children’s meaning making about evolution during a modelling task. Journal of Biological Education, 56(3), 323-339. https://doi.org/10.1080/00219266.2020.1799843

Jégou, C., Gobert, J., Delserieys, A., & Ergazaki, M. (2022). A system to identify young children’s reasoning about variations within populations. In J.-M. Boilevin, A. Delserieys & K. Ravanis (eds.). Precursor models for teaching and learning science during early childhood (pp. 193-217). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-08158-3_11

Legare, C. H., Lane, J. D., & Evans, E. M. (2013). Anthropomorphizing science: How does it affect the development of evolutionary concepts?. Merrill-Palmer Quarterly, 59(2), 168-197. https://doi.org/10.13110/merrpalmquar1982.59.2.0168

Magnusson, H. (2005). Berättande bilder: Svenska tecknade serier för barn. Makadam förlag.

Meir, E., Perry, J., Herron, J. C., & Kingsolver, J. (2007). College students' misconceptions about evolutionary trees. The American Biology Teacher, 69(7). https://doi.org/10.1662/0002-7685(2007)69[71:CSMAET]2.0.CO;2

Spiegel, A., Evans, M., Gram, W., & Diamond, J. (2006). Museum visitors' understanding of evolution. Museums & Social Issues, 1(1), 69-86. https://doi.org/10.1179/msi.2006.1.1.69

Strömberg, F. (2003). Vad är tecknade serier?: en begreppsanalys. Seriefrämjandet.

Wallner, L. (2017). Framing Education: Doing Comics Literacy in the Classroom [doktorsavhandling]. Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier. Linköpings universitet.

Werdelin, L., Yamaguchi, N., Johnson, W. E., & O’Brien, S. J. (2010). Phylogeny and evolution of cats (Felidae). Biology and conservation of wild felids, 59-82.

Teachers making errors in explanation that require subsequent self-correction is presumablycommon in education. However, it may be difficult to capture in research. In this study, teacherself-correction in the context of early childhood science education within a fictive frame wascaptured on video when documenting science activities over a prolonged time. How the teachersaddress the error they discover in their teaching and work in correcting it in subsequent activitiesare analyzed. The error identified and addressed concerns the distinction between a tornado and adust devil (dust vortex). The empirical data consist of video recordings of teachers-childreninteraction in Swedish preschool. The participating children are 4 to 5 years old. The findingsclarify how the teachers in addressing and correcting the conceptual error uses different semioticmeans, with a particular emphasis on the coordination of gesturing and verbal explication whencontrasting and explaining the different phenomena. The analysis also clarifies how the fictivecharacter employed leads to a shift in epistemic status of the teachers to becoming co-learnerswith the children. How addressing and amending errors in explanation may function in deepening meaning making rather than working detrimental to it is discussed.

Teacher education programs have the dual task of teaching specific subject content while also providing examples of how this content can be taught in schools. This task is especially important, and also problematic, when it comes to technology and science education, where hands-on components such as design/construction exercises, laboratory exercises, and excursions are central epistemic practices. When COVID-19 hit, Swedish universities were forced to change from campus-based teaching to online distance education, termed “emergency remote teaching (ERT).” The present study aims to investigate university teachers’ experiences of how hands-on components in science and technology education worked in the ERT mode that arose during the COVID-19 pandemic. The analysis was performed with a social semiotics and community of inquiry framework, and shows that both the type of instruction and the subject content were impacted. In particular, the reduced opportunities for students to apply scientific and technical methods and the reduced ability of teachers to determine whether the students had understood their instruction generated new ways of communicating and supporting the students’ learning. Therefore, analysis of meaning making in science and technology online-learning contexts needs to address the topics of the nature of science (NOS) and the nature of technology (NOT). An extended, three-dimensional model of meaning making is suggested.

Whereas previous studies show that children are able to make meaningabout evolutionary concepts within read-aloud contexts, little is knownabout how semiotic resources and interaction influence children’s meaningmaking about evolution. This study investigates children’s meaning makingabout evolutionary concepts during a modelling activity conducted after aninteractive storybook read-aloud describing the evolution of a foraging traitof a fictitious mammal (the pilose). Forty children (13 groups) were videotapedas they produced a clay pilose model, while explaining how theythought their pilose would appear after inhabiting a ‘future’ environment(mountainous, snowy or forest). A multimodal analysis focused on howchildren demonstrated their meanings of seven evolutionary conceptsdescribed in the book. An eighth concept, ‘adaptation to environment’,was also often discussed. While all eight concepts emerged, the mostfrequent concerned survival and adaptation. The eighth concept appearedto serve as a synthesis of children’s interpretation of the storybook thathighlighted the visible consequences of evolution. The children engagedfive interactional resources, dominated by the interactional resource ofcommunicating the concepts in direct relation to their produced pilosemodels. The findings shed light on how children’s representational andrelational practices impact making meaning about evolution.