Vid masskadehändelser uppstår en omedelbar obalans mellan tillgänglig sjukvårdspersonal och behovet hos de skadade. Denna obalans kan kvarstå även efter att professionell mobiliserats till skadeplatsen och senare under vårdförloppet på enskilda sjukhus och i regioner. Masskadetriagesystem har syftet att tillgänglig personal ska göra det viktigaste först och ge bästa möjliga behandling för flest möjliga. Masskadetriagesystem innehåller sållningssteg och algoritmer baserade på vitalparametrar för att kategorisera patienter i prioriteringsnivå. Detta kan innebära att skadade som kan vänta behöver vänta, och att svårt skadade med stort vårdbehov och låg chans till överlevnad inte prioriteras för vård.

För ett land som Sverige inte har ett nationell fastställt masskadetriagesystem innebär det utmaningar att urskilja vilket masskadetriagesystem som bör införas, och hur detta bör gå till. Denna studie fokuserar på frågeställningarna om råd och förväntningar en nationell panel experter hade på ett införande ett nationellt masskadetriagesystem. Studien genomfördes på uppdrag av Socialstyrelsen med utgångspunkt i myndighetens arbete med nationell masskadeplan delvis baserat på regeringsuppdrag S2021/02921.

Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 personer (7 kvinnor, 10 män) från tio olika regioner med yrkesbakgrund inom prehospital sjukvård och katastrofmedicinsk beredskap. En tematisk analys genomfördes på materialitet vilket genererade fem teman om hur masskadetriage bör definieras, hur triagering används idag, hur framtida masskadetriagering bör utföras, hur masskadetriagesystemet bör införas och förvaltas. Respondenterna menade att ett nationellt system förenklar samverkan över regiongränser och tog även upp behovet av ett enkelt system som alla kan använda, även aktörer som polis, räddningstjänst och Försvarsmakten. Det fanns behov av att fastställa systemet nationellt och det framkom förslag på effektiva sätt att införa systemet för att främja bred acceptans i Sverige. Respondenterna tar även upp behov av vetenskaplig förankring, utbildning och etiska diskussioner. Förvaltning av systemet bör enligt deltagarna utföras av en arbetsgrupp eller kunskapscenter med ansvar att följa upp användandet och identifiera behov av revision efter implementation av systemet.

Resultaten från studien visar på ett behov av och en acceptans för, att införa ett nationellt triagesystem för masskadetriage i Sverige. Utifrån experternas råd och förväntningar ger studien rekommendationer till fortsatt arbete i utvecklingen och införandet av ett nationellt masskadetriagessystem i Sverige.  

Background: Pathological complete response (pCR) after neoadjuvant therapy in rectal cancer is correlated with improved survival. There is limited knowledge on the incidence of pCR at a national level with uniform guidelines. The aim of this prospective register-based study was to investigate the incidence and outcome of pCR in relation to neoadjuvant therapy in a national cohort. Method: All patients abdominally operated for rectal cancer between 2007 and 2012 (n = 7885) were selected from The Swedish Colorectal Cancer Register. Twenty-six per cent (n = 2063) had neoadjuvant therapy with either long or short course radiotherapy with amp;gt;4 weeks delay with the potential to achieve pCR. The primary endpoints were pCR and survival in relation to neoadjuvant therapy. Results: Complete eradication of the luminal tumor, ypTO was found in 161 patients (8%). In 83% of the ypTO the regional lymph nodes were tumor negative (ypTONO), 12% had 1-3 positive lymph nodes (ypTON1) and 4% had more than three positive lymph nodes (ypTON2). There was significantly greater survival with ypTO compared to ypT+ (hazard ratio 0.38 (C.I 0.25-0.58)) and survival was significantly greater in patients with ypTONO compared to ypT0N1-2 (hazard ratio 0.36 (C.I 0.15-0.86)). In ypTO, cT3-4 tumors had the greater risk of node-positivity. The added use of chemotherapy resulted in 10% ypTO compared to 5.1% in the group without chemotherapy (p amp;lt; 0.00004). Conclusion: Luminal pathological complete response occurred in 8%, 16% of them had tumor positive nodes. The survival benefit of luminal complete response is dependent upon nodal involvement status. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.