Denna rapport tar sin utgångspunkt i frågan om konsumtion för hållbar omställning med fokus på hållbar matkonsumtion. Inom detta område finns olika nationella mål och överenskommelser. Dessa omfattar bland annat Mil­jömålsberedningen förslag att införa nationella konsumtionsbaserade miljömål som innebär att Sverige senast år 2045 ska ha netto noll konsumtionsbaserade utsläpp (SOU 2022:15). Matkonsumtion står för omkring 20 procent av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och är ett område där Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten (2023) ställt upp mål och insatsområden. Dessa siktar mot en hållbar och hälsosam matkonsumtion med syfte att ge en tydlig inriktning för folkhälso- och hållbarhetsarbetet på lokal, regional och nationell nivå.

Emellertid är ansvarsfördelningen mellan dels de politiska nivåerna, dels mellan samhällssektorerna (den offentliga och privata sektorn liksom civilsamhället) för att genomföra insatser för att uppnå uppsatta mål och att bidra till minskad miljöpåverkan från matkonsumtion otydlig. Den här rapporten studerar hur kommunerna ser på sitt ansvar i det här sammanhanget och väljer att genomföra insatser för hållbar matkonsumtion bland invånare och besökare i lokalsamhället.

Vi har besökt alla 290 kommuners webbplatser för att söka efter om man beskriver policy, insatser eller ger information med koppling till hållbar matkonsumtion. Resultatet från detta visar att omkring 20 procent av kommunerna tar upp den här frågan från något perspektiv. Med detta som utgångspunkt har därefter sju kommuner valts ut för en fördjupad studie. I dessa har vi genomfört intervjuer, främst med tjänstepersoner, samt studerat kommunala styrdokument. Vi har kodat materialet utifrån en modell om hållbar omställning som skiljer ut tre sfärer: den politiska, den praktiska och den personliga. Inom den politiska sfären har vi tagit del av kommunernas styrdokument. Den praktiska sfären omfattar olika typer av aktiviteter som kan vara kampanjer, event, samt dialogbaserade initiativ. Den personliga sfären, avslutningsvis, handlar om individers föreställningar om hur kommunen kan vara en möjliggörare för hållbar matkonsumtion. Det kan vara i olika roller som exempelvis markägare, upphandlare och kunskapsspridare.

Sammantaget finner vi att frågor om konsumtion generellt och hållbar matkonsumtion specifikt, kan ses som ett område som är under kontinuerlig förändring samt att de organisatoriska strukturerna och sambanden har en betydelse för hur insatser för hållbar matkonsumtion genomförs. Variationer mellan kommunerna motiverar framtida studier i flera av Sveriges kommuner för att få en bredare bild av hur insatser för hållbar matkonsumtion genomförs genom lokala initiativ.

För att uppnå en hållbar konsumtion behöver konsumtionens negativa påverkan på miljö och människor att motverkas. Teknisk utveckling och effektivitet är viktigt för att ställa om, men inte tillräckligt. För att nå målen krävs även förändringar i vad och hur mycket som konsumeras. Syftet med den här rapporten är att kartlägga och beskriva Systembolagets tillräcklighetsåtgärder för alkoholhaltiga drycker. Baserat på resultatet diskuterar vi även möjligheten att tillämpa liknande åtgärder i andra branscher och för andra konsumtionsområden. För att uppnå rapportens syfte genomfördes fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem anställda på Systembolaget. Resultatet presenterar intervjupersonernas redogörelser för och reflektioner kring Systembolagets tillräcklighetsåtgärder samt reflektioner kring tillräcklighet och hållbarhet och kring potentialen att överföra dessa åtgärder till andra branscher och konsumtionsområden. Åtgärderna har i den här rapporten delats upp i butikskopplade och kommunikativa åtgärder. Systembolaget använder bland annat olika former av nudging i utformningen av sina butiker, informationsinsatser via exempelvis kampanjer och tillgänglighetsbegränsningar i form av begränsade öppettider och utbredning av butiker. Somliga tillräcklighetsåtgärder har troligtvis högre potential än andra att kunna överföras utan alltför stora politiska förändringar, såsom målsättningar för minskad klimatpåverkan från kunders inköp i detaljhandeln. Andra åtgärder skulle kunna kräva politiska påbud eller andra politiska åtgärder, såsom för reklamförbud för särskilt belastande konsumtionsområden som flygresande. Den här rapporten har fokuserat på Systembolagets direkta tillräcklighetsåtgärder. Vidare arbete skulle kunna ta ett liknande tillräcklighetsperspektiv på svensk alkoholpolitik i stort. Det vore även intressant att studera hur Systembolagets förutsättningar och organisationsform möjliggör för deras tillräcklighetsarbete för att kunna dra paralleller till andra branscher och konsumtionsområden.

Ett växande antal forskare och samhällsaktörer menar att fokus behöver flyttas från tillväxt till att utforska alternativ till att åstadkomma hållbara samhällen. Hittills har det visat sig svårt, om än inte omöjligt, att förena ekonomisk tillväxt med ekologisk och social hållbarhet. Detta har givit upphov till debatter om alternativa strategier för att åstadkomma mänskligt välbefinnande inom ekologiska gränser.

Genom planering och strategi kan kommuner och regioner spela avgörande roller för att uppnå välstånd, socialt välbefinnande och miljömässig hållbarhet. Under senare år har allt fler exempel på planering, strategier och beslutsfattande vuxit fram som är mer eller mindre frikopplade från ekonomisk tillväxt och fokuserar på hållbar utveckling samt att planera samhällen som är bra för både människor och miljö. I den här rapporten har vi tittat närmare på en handfull sådana alternativa planeringsinitiativ och intervjuat människor som arbetar med dem.

Rapporten beskriver initiativ i sex europeiska kommuner och regioner där hållbarhetsaspekter tydligt prioriterats eller synliggjorts. I flera fall har de integrerats i det lokala ledarskapet och den strategiska planeringen. Dessa initiativ förhåller sig i olika utsträckning till tillväxt som begrepp, och har varierande ambitioner att komplettera eller gå bortom tillväxt som mått, mål eller medel på framgångsrik samhällsutveckling. I forskningslitteraturen benämns sådana initiativ ofta som planering bortom tillväxt, eller så kallad post-growth planning.

Syftet med rapporten är fördjupa förståelsen för vad planeringsinitiativ bortom tillväxt skulle kunna bidra med i lokal och regional kontext för att åstadkomma hållbar utveckling. För att uppnå syftet har vi, genom att intervjua tjänstepersoner, undersökt deras perspektiv på varför planeringsinitiativ bortom tillväxt behövs och hur de kommer till användning, samt vilken roll de upplever att planeringsinitiativen har i processer för hållbar samhällsomvandling och i lokalsamhället. Vår målgrupp för rapporten är beslutsfattare i kommuner och regioner som har behov av att tänka i nya banor och vill utforska alternativa modeller för att planera för hållbara framtider.

Resultaten visar att dessa modeller fortfarande är nya, och har få märkbara effekter i den fysiska miljön. De skapar dock engagemang och nya former för dialog om komplexa hållbarhetsutmaningar. De hjälper också till att identifiera trender och ojämlikheter liksom för att fånga upp ett bredare spektrum av hållbarhetsaspekter. Det finns också exempel på att planeringsinitiativ bortom tillväxt har integrerats i politiska processer och beslutsfattande. Vissa regioner har kommit längre när det gäller att integrera dessa initiativ i beslutsprocesserna, och mycket kan läras av deras erfarenheter. Rapporten visar exempel på kommuner och regioner som genom att tänka nytt och utmana normer arbetar för en mer hållbar värld för medborgare. Trots hinder 10

kan de potentiella fördelarna göra det värt att utforska och implementera liknande metoder. Alternativa berättelser om förändring som bygger på en annan uppsättning värderingar och mål kan vägleda planering mot alternativa hållbara framtider.

Meat consumption is associated with both public health risks and substantial CO2 emissions. In a large-scale field-experiment, we applied four nudges to the digital menus in 136 hamburger restaurants. The nudges promoted vegetarian food pur- chases by either (1) changing the menu position of vegetarian food, or aligning vege- tarian food with (2) a hedonic, taste-focused nudge, (3) the warm-glow effect, or (4) a descriptive social norm. These nudges were thus aimed to shift salience toward a cer- tain goal or the salience of a specific alternative. Vegetarian food purchases were measured in two datasets analyzing if nudges affected customers' “route” to ordering vegetarian food (29,640 observations), and the total number of vegetarian food sold during the intervention (346,081 observations). Results showed that the position nudge affected customers route to buying vegetarian food. More specifically, making the “green category” more accessible made more customers order through that cate- gory. Interestingly, this did not affect the total number of vegetarian sales. However, results indicate that nudges that utilize the salience of goals, in particular hedonic goals, may have an overall positive effect on total vegetarian sales.