liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternative names
Publications (10 of 130) Show all publications
Samuelsson, M., Samuelsson, J., Friberg, B., Hansson, U. & Rosenkvist, M. (2024). Undervisning med uppseendeväckande brister: så blev den signifikant bättre. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Undervisning med uppseendeväckande brister: så blev den signifikant bättre
Show others...
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är genomförd i samarbete mellan Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson, som forskar om utveckling av skicklig undervisning, samt Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist som är experter på att utveckla evidensbaserad undervisningsskicklighet.

Vår rapport bygger på en analys av en serie med 504 lektionsobservationer med fokus på undervisningsskicklighet som genomfördes med alla lärare på 30 grundskolor, 20 F-6 skolor och 10 7–9 skolor. Analysen visar på stor variation i undervisningens genomförande på samtliga skolor och utbredda brister i själva lärprocessen. Under 60 procent av de 504 lektionerna fanns inga lärandemål alls och lärandet synliggjordes sällan under lektionerna. Fokus i klassrummen var på att göra, inte att lära. Under cirka 10 procent av lektionerna hade eleverna förstått vad de skulle lära. Under cirka 45 procent av lektionerna använde läraren ett tydligt och konventionellt ledarskap med fokus på kontroll och sanktioner. Under endast 40 procent av lektionerna var lärarens ledarskap i klassrummet inriktat på att inspirera och motivera för lärande. Eleverna lämnades ofta ensamma att lyckas/misslyckas i arbetet under lektionerna och samlärande med andra elever användes i liten utsträckning. Tränade rutiner lyste med sin frånvaro i de flesta klassrum.

Rapporten visar också att alla lärares undervisning blev signifikant bättre med metoden: lektionsobservationer, coachande samtal (”min undervisning”) och kollektiva reflektioner kring data om hur undervisningen genomfördes på skolan (”vår undervisning”). På 14 av de 30 skolorna observerades alla lärare, totalt 188, även en andra gång. Analysen av de observationerna visar att alla lärarnas undervisning då hade blivit signifikant bättre. Det innebär även att lärare som redan var skickliga hade blivit skickligare. Effekten mellan första och andra observationen varierade mellan medelstora och stora effekter för de 10 observerade dimensionerna.

En annan sida av resultaten är lärarnas positiva reaktioner. Lärare som får möjlighet att strukturerat reflektera över undervisningsskicklighet i relation till sin undervisning på ett sätt som de känner är meningsfullt vill ha mer. Evidensbaserad undervisningsskicklighet som förmedlades till konkreta iakttagbara handlingar i klassrummet uppskattades eftersom lärarna kunde pröva dessa lärdomar redan nästa lektion.

Rapporten visar att det med små resurser går att utveckla det som är framgångsrik evidensbaserad undervisningsskicklighet. Rapporten tydliggör för de som är ansvariga för undervisningen; politiker, rektorsutbildningar, lärarutbildningar, skolchefer, rektorer och lärare, hur brådskande och möjligt det är att utveckla undervisningen. 1,1 miljoner elever är i grundskolan här och nu. Studien kan fungera som inspiration till skolutveckling. Den kan påverka kultur och förhållningssätt inom den egna verksamheten, bidra till professionell dialog om undervisningens kvalitet samt leda till utveckling, mer lärande och högre kunskapsresultat på varje skola.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2024. p. 76
Series
Skrifter från Forum för ämnesdidaktik, Linköpings universitet, ISSN 2004-6669, E-ISSN 2004-6677 ; 17
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-204103 (URN)10.3384/9789180757355 (DOI)9789180757355 (ISBN)
Note

Granskning:

Sakkuniggranskad av redaktören för serien samt två forskare vid institutionen. 

Available from: 2024-06-04 Created: 2024-06-04 Last updated: 2024-06-11
Sveider, C., Samuelsson, J., Thorsten, A. & Samuelsson, M. (2023). How pre-service teachers teach fraction comparisons in mathematics pedagogy. Journal of Innovative Research in Teacher Education, 4(2), 167-183
Open this publication in new window or tab >>How pre-service teachers teach fraction comparisons in mathematics pedagogy
2023 (English)In: Journal of Innovative Research in Teacher Education, ISSN 2757-6116, Vol. 4, no 2, p. 167-183Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The present study aimed to investigate pre-service teachers’ mathematics teaching when responding to virtual pupils’ unexpected mathematical questions concerning how to sort fractions. The research was conducted with 102 pre-service teachers participating in a teacher education program specializing in upper elementary school mathematics. The main data collection strategy took the form of video recordings of teaching sessions involving semi-virtual simulations. The recordings were analyzed through a qualitative explorative analysis process involving three phases, focusing on the object of learning and how the pre-service teachers handled the mathematics content pertaining to comparing fractions. The simulated teaching activity, together with the large sample, allowed us to discover patterns concerning how PSTs teach when they are asked unexpected questions related to fractions. The results show qualitatively different ways of teaching. PSTs draw pupils’ attention to different learning objects by using different representations and more or less correct mathematics. This study offers teacher educators knowledge about how PSTs teach when confronted by students with unexpected questions concerning fractions and can therefore support teacher educators in interpreting students’ mathematics instruction and help them decide how best to support PSTs’ teaching instruction.

Keywords
Preservice teacher, Fraction teaching, Simulation, Variation theory
National Category
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-203061 (URN)10.29329/jirte.2023.572.1 (DOI)
Available from: 2024-04-26 Created: 2024-04-26 Last updated: 2024-04-26
Thorsten, A., Samuelsson, J. & Samuelsson, M. (2023). Lärarstudenters undervisning av virtuella elever. Acta Didactica Norden, 17(3), Article ID 15.
Open this publication in new window or tab >>Lärarstudenters undervisning av virtuella elever
2023 (English)In: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, no 3, article id 15Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study contributes to our understanding of how pre-service teachers (PSTs), studying to become middle school teachers, teach virtual pupils in a simulation setting. Such settings provide an opportunity for PSTs to practice teaching skills in a safe environment with the support of their teacher educators. It also enables researchers to study in detail how PSTs handle classroom interaction and teach content. The data comprises 102 recordings from teaching sessions, analyzed using qualitative analysis. The results show that the PSTs handle content and interact with virtual pupils in different ways. Four teaching styles were identified: (a) a confusing way of teaching, distinguished by misleading explanations in an IRE (Initiation-Response-Evaluation) structure; (b) an improvising way of teaching, distinguished by messy explanations following pupils’ questions; (c) a lecturing way of teaching, distinguished by consistent explanations in an IRE structure; and (d) an orchestrating way of teaching, distinguished by consistent explanations and instances of exploratory talk. The results also identify areas where the PSTs need further support in their development. Teacher educators can use the results as a starting point when they organize and plan the content of their teacher education programs.

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo, Norway: Acta Didactica Norge, 2023
Keywords
Pre-service teachers, Simulations, Teaching, Interaction, Teacher training
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-203060 (URN)10.5617/adno.10138 (DOI)
Available from: 2024-04-26 Created: 2024-04-26 Last updated: 2024-04-26
Samuelsson, M., Enwall, F., Månsson, K. & Heiskanen, C. (2022). Att ägna uppmärksamhet åt olika saker och mer eller mindre leda elever till lärande. In: Marcus Samuelsson, Anja Thorsten (Ed.), Ledarskap för lärande: (pp. 65-79). Linköping: Linköping University Electronic Press, Sidorna 65-79
Open this publication in new window or tab >>Att ägna uppmärksamhet åt olika saker och mer eller mindre leda elever till lärande
2022 (Swedish)In: Ledarskap för lärande / [ed] Marcus Samuelsson, Anja Thorsten, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, Vol. Sidorna 65-79, p. 65-79Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån de medforskande lärarnas observationer. Kapitlet innehåller tre delar: (a) en beskrivning av det kvalitativa analysarbetet, (b) en empirinära beskrivning av resultatet av observationerna, (c) ett resonemang om likheter, skillnader och kvaliteter hos lågt och högt skattade lärares sätt att leda undervisning. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; vad utmärker och skiljer högt skattade lärares sätt att leda undervisning från lågt skattade lärares sätt att leda undervisning?

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-186232 (URN)9789179292881 (ISBN)
Available from: 2022-06-21 Created: 2022-06-21 Last updated: 2022-06-21Bibliographically approved
Samuelsson, M. & Thorsten, A. (2022). Didaktiskt ledarskap (1ed.). In: Ann S Pihlgren, Mikael Jensen (Ed.), Lärarens ledarskap: professionell pedagogisk praktik (pp. 45-58). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Didaktiskt ledarskap
2022 (Swedish)In: Lärarens ledarskap: professionell pedagogisk praktik / [ed] Ann S Pihlgren, Mikael Jensen, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, p. 45-58Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Didaktiskt ledarskap kan enkelt definieras som "att leda medan man undervisar och att undervisa medan man leder". En grund för ett didaktiskt ledarskap är att lärare erbjuder alla elever ett "angeläget sammanhang" som är begripligt, hanterbart och meningsfullt för dem.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022 Edition: 1
Keywords
Ledarskap, didaktik
National Category
Didactics Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-187781 (URN)9789151107172 (ISBN)
Projects
Ledarskap för lärande
Available from: 2022-08-24 Created: 2022-08-24 Last updated: 2022-08-25Bibliographically approved
Samuelsson, M., Thorsten, A., Mohlin, A., Heiskanen, C., Skoglund, C., Meckbach, J., . . . Månsson, K. (2022). Ett observationsprotokoll för att studera ledarskap för lärande. In: Marcus Samuelsson, Anja Thorsten (Ed.), Ledarskap för lärande: (pp. 27-35). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Ett observationsprotokoll för att studera ledarskap för lärande
Show others...
2022 (Swedish)In: Ledarskap för lärande / [ed] Marcus Samuelsson, Anja Thorsten, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, p. 27-35Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Denna artikel beskriver en process och en produkt som tagits fram inom ramen för ett ULF-projekt (Thorsten, 2021), ett forskningsprojekt kallat Ledarskap för lärande. Namnet och inriktningen speglar ett intresse från skolledare och lärare i tre kommuner, Mjölby, Norrköping och Söderkö- ping. I dessa kommuner fanns ett behov av att öka kunskapen om ledarskap i relation till lärande vilket gjorde att ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med två forskare från Linköpings universitet påbörjades. Från varje kommun rekryterades medforskande lärare (två från Mjölby, fyra från Norrköping och två från Söderköping) som skulle delta i forskningsgruppen.

I forskningsprojektets inledning bestämdes att vi, som ett sätt att påverka lärares sätt att leda under- visning, skulle utforma en intervention i form av en fortbildning för lärare. Till följd av det be- stämdes också att interventionen skulle föregås och följas upp av observationer av lärarna som skulle delta i interventionen. Dessa observationer skulle genomföras av de medforskande lärarna. Till stöd för deras observationer behövdes ett observationsprotokoll. Syftet med protokollet var att identifiera kvalitativa skillnader i lärares sätt att leda undervisning.

Vi påbörjade arbetet med att diskutera kring vad observationer innebär och utgick då från en text av Granström (2004) som handlar om att göra tillförlitliga observationer och om vilken roll obser- vatören kan inta i relation till dem/de som observeras. Vi började också resonera om tänkbara svar på två grundläggande frågor om observation som Arno Bellack (1978) formulerat Vilka dimens- ioner av klassrumsbeteenden ska observeras? och Hur ska observationerna utföras? Dessa frågor kom att följa oss under hela processen och svaret på dem fann vi på flera sätt. Hur observations- protokollet kom att se ut påverkades av flera faktorer: (a) den erfarenhetsbaserade kunskapen i forskargruppen, (b) andra observationsprotokoll, (c) tidigare forskning och (d) utprovning av protokollet. Dessa fyra delar sammanvävdes på olika sätt under olika delar av processen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022
Series
Utveckling, lärande och forskning - praktiknära forskning, ISSN 2004-3279
Keywords
observation, ledarskap, lärande
National Category
Didactics Learning Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183280 (URN)10.3384/9789179292881 (DOI)9789179292881 (ISBN)
Projects
Ledarskap för lärande
Available from: 2022-02-28 Created: 2022-02-28 Last updated: 2022-09-13Bibliographically approved
Meckbach, J., Mohlin, A. & Samuelsson, M. (2022). Förändringar i lärares sätt att leda undervisning. In: Marcus Samuelsson, Anja Thorsten (Ed.), Ledarskap för lärande: (pp. 54-64). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Förändringar i lärares sätt att leda undervisning
2022 (Swedish)In: Ledarskap för lärande / [ed] Marcus Samuelsson, Anja Thorsten, Linköping: Linköping University Electronic Press , 2022, p. 54-64Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån skattningar som gjorts vid observationerna. Kapitlet innehåller fyra delar, (a) en beskrivning av det kvantitativa analysarbetet, (b) en beskrivning av den generella utvecklingen hos lärarna till följd av interventionen, (c) en analys av lågt, medel och högt skattade lärares sätt att bedriva ledarskap för lärande, och (d) en diskussion som fokuserar på förändrade sätt att leda undervisning och vad det kan bero på. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; om och på vilket sätt lärares sätt att leda undervisning påverkas mellan för- och efter-observation och där emellan liggande intervention.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022
Series
Utveckling, lärande och forskning - praktiknära forskning, ISSN 2004-3279
Keywords
Ledarskap, lärande, didaktik
National Category
Social Sciences Educational Sciences Didactics Learning Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183334 (URN)10.3384/9789179292881 (DOI)9789179292881 (ISBN)
Available from: 2022-03-03 Created: 2022-03-03 Last updated: 2022-09-13Bibliographically approved
Meckbach, J., Mohlin, A. & Samuelsson, M. (2022). Förändringar i lärares sätt att leda undervisning. In: Marcus Samuelsson, Anja Thorsten (Ed.), Ledarskap för lärande: (pp. 54-64). Linköping: Linköping University Electronic Press, Sidorna 54-64
Open this publication in new window or tab >>Förändringar i lärares sätt att leda undervisning
2022 (Swedish)In: Ledarskap för lärande / [ed] Marcus Samuelsson, Anja Thorsten, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022, Vol. Sidorna 54-64, p. 54-64Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån skattningar som gjorts vid observationerna. Kapitlet innehåller fyra delar, (a) en beskrivning av det kvantitativa analysarbetet, (b) en beskrivning av den generella utvecklingen hos lärarna till följd av interventionen, (c) en analys av lågt, medel och högt skattade lärares sätt att bedriva ledarskap för lärande, och (d) en diskussion som fokuserar på förändrade sätt att leda undervisning och vad det kan bero på. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; om och på vilket sätt lärares sätt att leda undervisning påverkas mellan för- och efter-observation och där emellan liggande intervention.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-186231 (URN)9789179292881 (ISBN)
Available from: 2022-06-21 Created: 2022-06-21 Last updated: 2022-06-21Bibliographically approved
Thorsten, A. & Samuelsson, M. (2022). Ledarskap för lärande – en forskningsöversikt. In: Ledarskap för lärande: (pp. 10-16). Linköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Ledarskap för lärande – en forskningsöversikt
2022 (Swedish)In: Ledarskap för lärande, Linköping: Linköpings universitet , 2022, p. 10-16Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel är tänkt som och läses med fördel som en inledning, eller en inflygning till de bägge områden som detta ULF-projekt fokuserat på, ledarskap för lärande. Dessa två områden, ledarskap och lärande, är traditionellt skilda åt inom forskningen, men eftersom båda sammanvävs i lärares praktik så lyfter vi här fram områden som är centrala när lärare leder medan de undervisar eller undervisar medan de leder, såsom Samuelsson, Kilman, Lindqvist, Prytz, Sveider, Thorsten, We- din, Karlberg, Andersson, Johansson och Tväråna (2020) definierat området didaktiskt ledarskap. De två forskningsfälten som didaktiskt ledarskap vilar på är båda väldigt stora. Det här kapitalet gör inte på något sätt anspråk på att täcka in hela fälten. Tvärtom har vi avgränsat oss till en ansats inom ledarskap och ett perspektiv inom didaktik. Ansatsen och perspektivet har det gemensamt att de springer ur forskning om lärare, lärares sätt att leda undervisning och lärares sätt att få elever att lära sig av undervisning. Ansatsen och perspektivet bidrar också med essentiella och generiskt användbara begrepp för all undervisning, oavsett elevers ålder eller skolämne.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 2022
Series
Utveckling, lärande och forskning - praktiknära forskning, ISSN 2004-3279 ; 1
Keywords
ledarskap, lärande, didaktik
National Category
Didactics Pedagogy Learning
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183279 (URN)10.3384/9789179292881 (DOI)9789179292881 (ISBN)
Projects
Ledarskap för lärande
Available from: 2022-02-28 Created: 2022-02-28 Last updated: 2022-09-13Bibliographically approved
Samuelsson, M. & Thorsten, A. (Eds.). (2022). Ledarskap för lärande. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Ledarskap för lärande
2022 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet (se Samuelsson et al., 2020. Didaktiskt ledarskap handlar om att ha elevers lärande i fokus vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Det handlar om att skapa arbetsro och upprätthålla elevers uppmärksamhet samtidigt som det finns ett genomtänkt didaktiskt upplägg som gör att eleverna lär och utvecklas så långt som möjligt. Att leda eleverna till lärande är både givande och inspirerande, men också svårt och utmanande. Lärares förmåga att leda undervisningen är avgörande för elevers lärande, och trots att frågan ständigt diskuteras av lärare, utvecklingslärare, rektorer, skolledare och forskare finns det fortsatt behov av ytterligare studier, just därför att frågan är så komplex. Kanske var det därför som tre kommuner valde att fokusera på just lärares förmåga att leda elever till lärande när de skulle delta i det praktiknära forskningsprojekt som har resulterat i den här rapporten. 

I rapporten beskrivs ett tvåårigt forskningsprojekt inriktat mot Ledarskap för lärande. Projektet är en del i den nationella försöksverksamheten ULF som står för utveckling, lärande och forskning (Ulf-avtal, 2021). Två forskare från Linköpings universitet har samarbetat med åtta medforskande lärare från Mjölby, Norrköpings och Söderköpings kommun. De båda forskarna har lång erfarenhet av att själva arbeta som lärare. De arbetar nu på Linköpings universitet med forskning och utbildning. Deras forskningsområden kompletterar varandra. En av dem är inriktad på ledarskap och den andra på didaktik, och båda intresserar sig för hur dessa forskningsområden kan sammanflätas. De medforskande lärarna har lite olika roller i sina kommuner. Alla är lärarutbildade och arbetar med undervisning. Några av dem har ordinarie lärartjänster, med viss tid för skolutveckling och handledning av kollegor, andra har som huvudsyssla att handleda andra lärare på olika skolor i kommunen.

De medforskande lärarnas arbete i sina kommuner var utgångspunkten när forskningsområdet skulle avgränsas. Deras skolledare hade valt det övergripande området, ledarskap för lärande, och utsett dem som medforskare, eftersom de var erkänt skickliga lärare som på olika sätt också arbetade med och intresserade sig för skolutveckling. Eftersom de medforskande lärarna i olika utsträckning inte bara arbetade med att undervisa själva, utan även med att stötta andra lärare i sin lärarroll, beskrev de utmaningar som handlade om hur lärare kan stöttas i att utveckla nya strategier för att leda för lärande. Detta praktikgrundade behov utgjorde ett första underlag för forskningsgruppens arbete. 

För att kunna stötta lärare i deras didaktiska ledarskap blir det viktigt att definiera vad det är. Tidigare forskning är ofta uppdelad i ledarskapsforskning och didaktisk forskning, men i lärares dagliga praktik är dessa båda fält sammanvävda (Samuelsson et al., 2021). Det finns därför ett behov av att öka kunskapen om vad didaktiskt ledarskap innebär, för att sedan kunna använda den kunskapen för att stötta lärare i deras förmåga att leda undervisning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 120
Series
Utveckling, lärande och forskning - praktiknära forskning, E-ISSN 2004-3279 ; 2022:1
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-183203 (URN)10.3384/9789179292881 (DOI)9789179292881 (ISBN)
Note

Granskning:

Publikationen har granskats av en extern granskare.

Available from: 2022-02-28 Created: 2022-02-28 Last updated: 2022-11-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5968-3104

Search in DiVA

Show all publications