Vad innebär de aspekter som behandlats i denna bok för folkhögskolans framtid? Vilka möjligheter står folkhögskolan inför när det gäller att möta deltagarnas och samhällets behov? Vilka utmaningar innebär styrning utifrån och ekonomiska begränsningar för folkhögskolans verksamhet? Det är frågor som vi lyfter upp i detta avslutande kapitel.

Går det att tala om en särskild pedagogik och didaktik för folkhögskolan? Vilket pedagogiskt och didaktiskt idégods kan ses i folkhögskolans framväxt och utveckling, samt i den samtida folkhögskolan? Vilka förutsättningar inverkar på folkhögskolans pedagogik och didaktik? I detta kapitel lyfter vi inledningsvis fram några pedagogiska och didaktiska idéer som successivt utvecklats inom folkhögskolan, för att sedan identifiera några tankelinjer i dagens folkhögskola. Slutligen tittar vi närmare på hur olika förutsättningar gör att det, trots en gemensam historisk utveckling och vissa gemensamma ideér, finns en stor didaktisk och pedagogisk variation.

Sverige har ett unikt, väl utbyggt och förmånligt system för vuxnas studier och lärande. Vuxnas studiedeltagande är omfattande och sker i en rad olika sammanhang, däribland folkhögskola, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola, studiecirklar och högskola.??Om folkhögskolan är en introducerande grundbok. Författarna redogör för folkhögskolans organisation, framväxt och framtida utmaningar, men även för olika pedagogiska och didaktiska begrepp med bäring på arbete inom folkhögskolan. Bland mycket annat resonerar de om folkhögskolans pedagogik och didaktik samt lyfter fram frågor om kursutveckling, didaktisk innovation och bedömning. Blicken riktas även mot vilka som arbetar som lärare inom folkhögskolan och vilka deltagarna är.??Denna andra reviderade upplaga av boken har utökats med tre nyskrivna kapitel om specialpedagogik och inkludering, språk- och kunskapsutvecklande undervisning samt transformativt lärande för att främja hållbarhet.??Boken vänder sig främst till studerande på folkhögskollärarprogrammet eller andra utbildningar som kan leda till arbete inom folkhögskolan. Den är också relevant för verksam personal inom folkhögskolan.

I folkhögskolan finns många deltagare som kan gynnas av språk- och kunskapsutvecklande undervisning, alltså undervisning som fokuserar på att stötta deltagare att utveckla språk- och ämneskunskaper med betoning på språkets roll. I det här kapitlet visar vi varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan underlätta deltagares lärande och främja inkludering. Vi tar också upp didaktiska val som kan göras för att främja deltagares språk- och kunskapsutveckling samt resonerar kring det ansvar och de möjligheter som folkhögskolan har i att erbjuda en sådan typ av undervisning.

I det här kapitlet ges en bild av undervisning på den mer grundläggande nivån på studieväg 1 med utgångspunkt i vad lärarna gör och vilka föreställningar om eleven som ligger bakom deras handlingar.

Vilka vägar finns in i folkhögskolläraryrket? Vilka är det som arbetar som lärare på folkhögskolan och vilka villkor finns för deras arbete? Vad får det för konsekvenser för lärarrollen att folkhögskolan är en egen utbildningsform? I tidigare kapitel har folkhögskolans frihet från nationella regelverk beskrivits. Detta är något som också får konsekvenser för lärarnas anställningar och yrkesutövande. I det här kapitlet kommer vi att diskutera dessa frågor och även resonera kring folkhögskollärarens yrkesetik. Det senare blir särskilt aktuellt i en utbildningsform där deltagare och lärare tillbringar mycket av sin tid tillsammans och där läraren förväntas möta deltagarna som vuxna individer i jämlika relationer.

Detta kapitel handlar om hur deltagarna förstår sina vägar in i Sverige utifrån fyra berättelser om vad språkutveckling och språkanvändning betyder för deras liv och planer för framtiden. Kapitlet visar att de vägar för social rörlighet som framstår som möjliga formas i relation till individens egna och andras föreställningar om skyldigheter och rättigheter såväl som till individens egna resurser och livsomständigheter.

Detta kapitel handlar om hur deltagarna förstår sina vägar in i Sverige utifrån fyra berättelser om vad språkutveckling och språkanvändning betyder för deras liv och planer för framtiden. Kapitlet visar att de vägar för social rörlighet som framstår som möjliga formas i relation till individens egna och andras föreställningar om skyldigheter och rättigheter såväl som till individens egna resurser och livsomständigheter.

I det här kapitlet fokuserar vi på hur lärare resonerar om sitt agerande i relation till olika etiska dilemman som aktualiseras i arbetet med nyanlända. Kapitlet problematiserar gränssättning i arbetet och i mötet med utsatta grupper och lyfter yrkets relationella karaktär. Vi visar bland annat hur lärare ser på sin roll i relation till elevernas möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet och att få stanna och etableras i Sverige.