Bedömning är en viktig del av all pedagogisk verksamhet, så också inom folkhögskolan. Här finns en relativt stor frihet med begränsad styrning, och ”folkhögskolesamhället” har en ambition att skapa jämlika relationer mellan lärare och deltagare. Inom folkbildningstraditionen ryms också idéer om att det är bildningsresan och den personliga utvecklingen som är det centrala. Det kan därför tyckas märkligt att någon i ett sådant sammanhang ska ha rätten att bedöma andras prestationer. Men trots det bedöms kunskap även här, till viss del på liknade sätt som inom andra utbildningsformer, men också baserat på helt andra värden.

Bedömning är en viktig del av all pedagogisk verksamhet, så också inom folkhögskolan. Här finns en relativt stor frihet med begränsad styrning, och ”folkhögskolesamhället” har en ambition att skapa jämlika relationer mellan lärare och deltagare. Inom folkbildningstraditionen ryms också idéer om att det är bildningsresan och den personliga utvecklingen som är det centrala. Det kan därför tyckas märkligt att någon i ett sådant sammanhang ska ha rätten att bedöma andras prestationer. Men trots det bedöms kunskap även här, till viss del på liknade sätt som inom andra utbildningsformer, men också baserat på helt andra värden.

I alla former av utbildning görs bedömningar av vad de studerande lär sig. Formella utbildningar leder fram till att läraren sätter ett betyg som summerar resultatet, och i andra utbildningar kan olika former av omdömen ges. Under en utbildning görs också bedömningar för att förbättra uppläggningen och utfallet av lärprocessen. Dessutom kan bedömning i form av validering göras av kunskaper som utvecklats i andra sammanhang än utbildning. I detta kapitel kommer vi först att presentera ett antal centrala begrepp inom bedömningsområdet, och därefter beskriver vi användningen av bedömning och diskuterar konsekvenser av kunskapsbedömningar inom olika sammanhang för vuxnas lärande.

Thisarticle discusses the contemporary discourse of ‘quality’ in upper secondaryvocational education in Sweden. The study is based on a selection of governmentpolicy texts that preceded the reform of upper secondary education in 2011. Thepurpose is to present how the concept of quality gets its meaning, and todiscuss this from a perspective of competence, knowledge and qualification inorder to renegotiate the concept of quality. Hence, the article also discusseshow an extended quality concept could contribute to a changed view of Swedishupper secondary vocational education and training (VET) from an economic,individual and social point of view, in terms of both content andattractiveness. A widened approach to quality in VET could lead to a change inthe view of, and the discussion about, VET as such. Our purpose is to emphasizethe importance of a broader understanding of how quality in VET can beunderstood and offer a more nuanced and expanded understanding to thecontemporary discourse of VET quality, and thus offer opportunities for a moreattractive VET.

Det finns en mängd olika sammanhang där yrkeskunnande bedöms i utbildning och arbetsliv, med bedömningspraktiker som på olika sätt påverkar dagens yrkesutbildning såväl som rekrytering till och kompetensutveckling inom arbetslivet. Syftet med detta kapitel är att belysa olika former för kunskapsbedömning och diskutera vilka konsekvenser dessa får för yrkesutbildningen, yrkeslärarens arbete och deltagarnas lärande. De bedömningspraktiker vi tar upp är hämtade från yrkesutbildning, yrkestävlingar, branschbedömningar samt validering, och vi diskuterar hur dessa kan relateras till skola och arbetsliv.

This article presents the results of a study of a youth cooking contest for upper secondary schools in Sweden, which was part of the Swedish Skills Competition. The material consists of observations, in the form of shadowing, of the competition judges during the competition, and conversations with judges before and during the competition. The text has a vocational knowledge and skills perspective and relates to answering the question: what vocational knowledge and skills are valued as significant by the competition judges in the school competition? The analyses employ the concepts of key qualifications, specific vocational knowledge and skills, and forms of knowledge, that together contribute to understanding how vocational knowledge and skills can be described and valued. This article focuses on the competition judges' best-practice assessments of five contest teams' performance, from preparation of menu to tasting of it and their work afterwards. It also demonstrates that professionalism (skilful performance) and judicious action are the most important aspects of what the competition judgments focused on in this competition.

Synen på vad som uppfattas som kvalitet i yrkesutbildning, eller bristen på densamma, är något som diskuteras flitigt, inte minst i år, tillika det år som av Utbildningsdepartementet, LO Svensk Näringsliv har utnämnts till yrkesutbildningens år 2016 (Hadzialic, 2015). I denna artikel är syftet att diskutera och omförhandla betydelsen av begreppet kvalitet, såsom det omtalas i policytexter som handlar om den gymnasiala yrkesutbildningen. I den idag dominerande berättelsen om kvalitet inom yrkesutbildningen, som växte sig stark inför reformeringen av gymnasieskolan 2011, uttrycks kvalitet främst i relation till elevers grad av anställningsbarhet –med betydelsen en anpassning till arbetslivets krav på produktivitet. Ju mer eleverna redan inledningsvis i sin anställning kan producera, desto högre kvalitet uttalas yrkesutbildningen ha (Terning, in press). Vi menar att denna betydelse av begreppet kvalitet saknar aspekter såsom yrkeskunnande, kompetenser och kvalifikationer. Ett vidgat synsätt på kvalitet inom yrkesutbildningen skulle kunna medföra en höjning av synen på, och även talet om, yrkesutbildningen som sådan. Det skulle dessutom kunna initiera diskussioner kring vad det egentligen innebär att utbilda sig till ett yrke, att kunna detsamma samt vad som kan vara rimligt att som avnämare förvänta sig av yrkeseleven efter avslutad utbildning. Ett utvidgat kvalitetsbegrepp skulle på det här sättet kunna medverka till att attraktiviteten höjs på de gymnasiala yrkesutbildningarna.