Open this publication in new window or tab >>2026 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Sveriges civila försvar befinner sig i en snabb utvecklingsfas där räddningstjänstens roll under höjd beredskap (RUHB) får allt större betydelse. Det aktuella arbetet har genomförts inom ramen för MSB:s RUHB-uppdrag och syftade till att utvärdera hur obemannade system – framför allt fjärrstyrda obemannade luftfarkoster och markfordon (UAS och UGV) – kan öka säkerhet, effektivitet och uthållighet i räddningstjänstens insatser. Under ett större metodförsök i Kiruna 2025 testades ett flertal plattformar i realistiska scenarier för att bedöma deras operativa nytta.
Resultaten visade att obemannade system har stor potential som förmågehöjande verktyg, särskilt för informationsinhämtning och riskbedömning i farliga miljöer. Drönare och markrobotar kan snabbt skapa en nulägesbild och minska exponering för risker. Samtidigt identifierades ett antal utvecklingsområden som behöver adresseras för att tekniken ska kunna införas brett. Bland dessa märks behovet av förbättrad informationsdelning, både tekniskt (t.ex. strömning av video till ledningssystem) och organisatoriskt (tydliga mottagare och rutiner), tillgång till systematiska tester och nationella testmiljöer för att jämföra plattformarnas prestanda och robusthet under svenska förhållanden, samt vägledning för när tekniken är mogen att användas i skarpa insatser. Det bör även utredas vilka mätinstrument och moduler för CBRNE-detektion som kan användas, och vilken nytta mindre, enklare robotar kan ge vid datainsamling i svåråtkomliga miljöer eller för att skapa kommunikationsvägar.
En viktig strategisk slutsats är att Sverige bör bygga vidare på de tydliga styrkor som redan finns – framför allt snabba, små och kostnadseffektiva plattformar – samtidigt som en tydlig nulägesbild över hur räddningsrobotar används i dag hos svensk räddningstjänst bör skapas, samt att ett nätverk för kunskaps- och erfarenhetsdelning om räddningsrobotik bör etableras. Detta skulle möjliggöra gemensamma standarder, stärka operatörernas kompetens och på sikt bidra till en mer robust och teknikstödjande räddningstjänst under höjd beredskap. Slutligen bör det inom RUHB utredas vad som ska utgöra basförmåga, förstärkt förmåga och nationell resursförmåga samt hur dessa bäst kan organiseras och utrustas.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping University Electronic Press, 2026. p. 92
Series
CARER Report ; 53
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-221723 (URN)10.3384/9789181185133 (DOI)9789181185133 (ISBN)
Note
Granskning:
Extern granskning av läsare på Myndigheten för Civilt Försvar (uppdragsgivare/finansiär), samt intern granskning av annan forskare inom CARER. Namn angivna i rapporten.
Finansiering:
Forskningsbidrag från Myndigheten för Civilt Försvar (MCF), samt interna medel från forskningsmiljön CARER
2026-03-132026-03-062026-08-11Bibliographically approved