Rapporten redogör för vilka nyttor/vinster och kostnader som är av betydelse för beslut och planering av verksamheten med Civila insatspersoner (CIP) från olika perspektiv samt ger förslag till vilka nyttor och kostnader som ska fokuseras på vid beslut och i vidare forskning.Nytta, vinster och kostnader avser såväl direkta som indirekta, statiska och dynamiska nyttor och kostnader för olika aktörer. Vid beräkning av nytta/vinst eller kostnader är det i första hand standardvinster och kostnader som är meningsfulla att beräkna.CIP:personer, räddningstjänstföreträdare och myndighetsföreträdare ansåg tidsvinst vid insats som en viktig nytta. CIP-företrädare framhöll vidare nyttan av att skapa gemenskap i lokalsamhället och att ha en egen gemenskap i CIP-grupperna, samt nytta med fler typer av uppdrag, exempelvis inom civilberedskap.

Olika genomförande-strategier och organisering av CIP-verksamheten medför olika möjligheter och begränsningar vad gäller finansiering, olika typer av nytta/vinster eller kostnader och verksamhetsrisker. Den nationella samordningen möjliggör mer kraftfulla och uthålliga insatser vid behov och diversifierade resurser som samordnas möjliggör exempelvis att CIP kan bidra i såväl förebyggande som efterarbete efter insatser.

Den här rapporten sammanställer flera års forskning runt civila insatspersoner (CIP) – frivilliga som samarbetar med kommunal räddningstjänst och larmas på exempelvis hjärtstopp, mindre bränder, trafikolyckor och drunkning. Rapporten ska ses som lite av en handbok i att införa CIP – från rekrytering till upprätthållande – vilka är framgångsfaktorerna och hur undviker man fallgroparna? Dessutom jämförs CIP i landsbygdsmiljö och stadsmiljö. Rapporten täcker aspekter av organisation, utbildning, lagstiftning och IT-stöd för utlarmning och koordinering av CIP. En rad behov och förslag på lösningar ges. Dessutom visar den på effekter av CIP såsom kortade responstider och en ökad känsla av trygghet och samhörighet i lokalsamhället.

Introduction: Endovascular thrombectomy (EVT) is a significant improvement in the care of acute ischemic stroke (AIS) patients, but only a small portion of patients receive treatment. Our aim was to analyze EVT implementation in Sweden according to a set of key performance indicators (KPIs) for procedural and implementational effectiveness.Methods: A nationwide prospective registry-based observational study using data from 2018, 2020, and 2022 from the Swedish quality registries for stroke care (Riksstroke and EVAS) and official population statistics. Effectiveness was analyzed using a set of predefined KPIs. To describe procedural and implementation effectiveness in a single comprehensible measure population success rate was derived by multiplying the EVT rate with successful recanalization.Results: Between 2018 and 2022 EVTs in Sweden increased from 874 to 1474 procedures per year. Correspondingly, the EVT rate (EVT/AIS) increased from 4.1% to 7.3%. Implementation was heterogenous with a six-fold difference between the highest and lowest regions. EVT rates were generally highest in regions with comprehensive stroke centers (CSCs). Procedural effectiveness were similar between all CSCs. The population success-rate increased from 3.4% to 6.4% during the period with large differences between CSCs (range 3.4%-12.4%, in 2022).Conclusions: By including KPIs for procedural and implementational effectiveness, it is possible to evaluate EVT implementation for the entire stroke population, which is the ultimate objective for healthcare. The population success-rate is capturing procedural implementation effectiveness in a single measure comprehensible for all stake holders and facilitate comparisons over time and between regions, even between regions with different stroke incidence.

Mechanical thrombectomy (MT) has become standard of care for acute anterior circulation ischaemic stroke due to large vessel occlusion since the launch of second-generation stent retrievers for clinical use nearly a decade ago. Up until recently, the treatment was exclusively performed at university hospitals in Sweden. Sundsvall Regional Hospital joined as the eighth treatment facility in late 2023. Scarce resources of healthcare systems across the world hamper the complete implementation of MT in acute stroke care. Hence, efforts to improve patients’ accessibility to and healthcare providers’ utilization of MT remain prioritized. Methods for determining the optimal number and locations of treatment facilities for MT in economically constrained healthcare systems remain unstudied. The optimal number and locations of ambulance helicopters for prehospital transportation of patients with presumed acute stroke too. The aim of the thesis is to solve constrained optimization problems within the framework of cost-effectiveness analysis for prehospital acute stroke care management of patients with AIS.   

To fill these knowledge gaps, this thesis takes on an interdisciplinary research approach, and combines health economics, operations research, and medicine to identify cost-effective solutions for location problems with respect to the implementation of MT in the Swedish healthcare system. A comprehensive set of consolidated data based on anonymized, patient-level, nation-wide registry data for a study period of six years underlies analyses. This thesis employs predictive modelling, geographic network analysis, optimization, and decision modelling for economic evaluation within the framework of cost-effectiveness analysis to identify the most cost-effective solutions to implement.    

The fitting of predictive generalized linear models to four treatment modalities in acute stroke care for patients with acute ischaemic stroke established the linear associations in absolute effect measures between the modified Rankin Scale score at 90 days post-stroke and the time from symptom onset to treatment start with intravenous thrombolysis only, MT only and intravenous thrombolysis plus MT, respectively. With imposed economic constraints, the analysis identified the optimal number and locations of thrombectomy centres for the Swedish healthcare system. Furthermore, it identified the optimal number and locations of ambulance helicopters too. Finally, it was possible to determine the combination of optimally located thrombectomy centres and ambulance helicopters that comprises the most cost-effective solution to implement into the Swedish stroke system of care.   

This thesis demonstrates that economically constrained optimization of thrombectomy centres and ambulance helicopters in acute stroke systems of care comprises highly cost-effective solutions that entail immense health gains in patients with acute ischaemic stroke. Health economics, operational research and medicine can be combined to create a powerful decision-modelling tool in the evaluation of implementation strategies for prehospital acute stroke systems of care. 

Mekanisk trombektomi (MT) under det senaste decenniet etablerats som standardbehandling av patienter som drabbas av akut ischemisk stroke (AIS) till följd av blodpropp i ett av de större blodkärlen i hjärnans främre cirkulation. Den endovaskulära reperfusionsbehandlingen har fram tills nyligen enbart utförts på universitetssjukhus i Sverige. I slutet av år 2023 anslöt sig Sundsvalls sjukhus som det åttonde trombektomicentret i Sverige. Trots att trombektomi anses utgöra en kostnadseffektiv tilläggsintervention vid akut behandling av patient med AIS, har dess fullskaliga implementering i sjukvårdssystem världen över uteblivit; initiativ som syftar till att öka patienters tillgång till trombektomi kvarstår som ett prioriterat område, liksom dess rutinmässiga användning i klinisk praxis. Trots det saknas metoder för att fastställa antalet optimalt placerade trombektomicenter som utgör den mest kostnadseffektiva implementering av trombektomi i sjukvårdssystem som begränsas av knappa resurser.  Likaså saknas metoder för att fastställa antalet optimalt placerade ambulanshelikoptrar som utgör den mest kostnadseffektiva lösningen för patienttransporter vid prehospitalt omhändertagande av patient vid misstanke om akut stroke. Således syftar avhandlingen till att producera ekonomiskt begränsade lösningar på optimieringsproblem för prehospitalt akut omhändertagande av patient med AIS utifrån ett kostnadseffektivitetsperspektiv.   

Avhandlingen kombinerar hälsoekonomi, operationsanalys och medicinsk vetenskap i en interdisciplinär ansats för att fylla kvarstående kunskapsluckor och identifiera de mest kostnadseffektiva lösningarna på lokaliseringsproblem för en nationellt koordinerad implementering av trombektomi i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Analyser baseras på konsoliderad, anonymiserade patientdata på individnivå som inhämtats från nationella patientregister och som omfattar en studieperiod på sex år.  

Avhandlingen tillämpar prediktiv modellering, geografisk nätverksanalys, optimering, och beslutsmodellering inom ramen för kostnadseffektivitetsanalys för att identifiera de mest kostnadseffektiva lösningarna att implementera i svensk hälso- och sjukvård.   

Anpassningen av prediktiva modeller till fyra olika behandlingsmodaliteter inom akutstrokesjukvård av patienter med akut ischemisk stroke kunde med absoluta effektmått formulera linjära samband mellan patienters hälsoutfall vid tre månader efter insjuknandet med tiden som förlöpt från insjuknande till behandlingsstart för respektive behandlingsmodalitet med akut reperfusionsterapi, det vill säga trombolys, trombektomi respektive kombinerad trombolys och trombektomi. I analys kunde det optimala antalet och placeringarna av trombektomicenter i Sverige givet ekonomiska restriktioner identifieras. På likande vis kunde även det optimala antalet och placeringarna av ambulanshelikoptrar identifieras. Slutligen kunde analysen fastställa det kombinerade antal optimalt placerade trombektomicenter och ambulanshelikoptrar som utgör den mest kostnadseffektiva implementeringslösningen för svensk akutstrokesjukvård.

Avhandlingen påvisar att det finns mycket kostnadseffektiva lösningar på optimeringsproblem med påförda ekonomiska restriktioner för lokalisering av trombektomicenter och ambulanshelikoptrar inom akutstrokesjukvård. Lösningarna medför även stora hälsovinster för patienter med AIS. Den interdisciplinära kombinationen av hälsoekonomi, operationsanalys, och medicin utgör ett kraftfullt modelleringsverktyg vid ekonomisk utvärdering av implementationsstrategier för prehospital akutstrokesjukvård.    

Sms-livräddare är ett system som utvecklats för att stödja och komplettera befintlig ambulanssjukvård med potentiellt livräddande frivilliginsatser av civila insatspersoner i det akuta omhändertagande av patient vid misstanke om hjärtstopp utanför sjukhus. Systemet koordinerar frivilligt anslutna insatspersoner, så kallade Sms-livräddare, via en särskilt utvecklad mobilapplikation. Rapporten är producerad i syfte att bemöta efterfrågan på hälsoekonomiska utvärderingar av Sms-livräddare som komplement till regionernas befintliga ambulansdirigering vid larm om misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus, och på uppdrag av SOS Alarm Sverige AB. Mot bakgrund av tillgängliga data från Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet (KI), Heartrunner Sweden AB och Svenska Hjärt-lungräddningsregistret har en förenklad kostnadseffektivitetsanalys av Sms-livräddare som tilläggsintervention till prehospitalt, akut omhändertagande av patient vid misstanke om hjärtstopp utanför sjukhus kunnat genomföras. En kortfattad epidemiologisk översikt av hjärtstopp utanför sjukhus, i riket och på regionnivå ges tillsammans med beskrivning av data på tilldelade uppdrag i Sms-livräddare som tjänat underlag för estimering av hälsoeffektmått och de kostnader som införts analysen. Efterföljande metodbeskrivning redogör för de underliggande antaganden och avgränsningar som påförts modellerna i den förenklade kostnadseffektivitetsanalysen. Rapporten presenterar resultatberäkningar av den förenklade kostnadseffektivitetsanalysen på regionnivå och avslutas med en allmän diskussion av resultatens relevans och begränsningar i estimering av Sms-livräddares kostnadseffektivitet som tilläggsintervention till befintlig ambulansdirigering på regionnivå. Resultaten indikerar att Sms-livräddare är en kostnadseffektiv tilläggsintervention till prehospitalt akut omhändertagandet av hjärtstoppatient utanför sjukhus, och visar att systematiserade och tydligt avgränsade räddningsinsatser av frivilligpersoner i prehospitalt omhändertagande av patient med ett livshotande tillstånd kan ha livsavgörande betydelse för den hjälpsökande i väntan på avancerad akutsjukvård.

Initiatives with mobile phone dispatched volunteers to out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) cases, can be found today in some countries, e.g. Sweden, the Netherlands, Switzerland and Italy. When an OHCA case is reported, an alarm is sent to the registered volunteers’ phones. However, the allocation of which volunteers to send to the automatic external defibrillator (AED) and who to send directly to the patient, is today based on simple rules of thumb. In this paper, we propose a model to optimally select how many and which volunteers to send directly to the patient, and who should pick up and deliver an AED. The results show that the model can help increase the survivability of the patients, compared to simple decision rules.

Background: Breakfast is often described as the most important meal of the day. The regularity of wholesome, daily meal patterns comprised of healthy foods is important for the physical and mental development of children and adolescents. One way to make sure that children and adolescents eat breakfast on a regular basis is to serve it at school. Several published reviews have examined the effects of eating breakfast and studied effects of school breakfast programmes on children and adolescents. Informed decisions of whether to promote eating breakfast or to introduce a school breakfast programme require a broader perspective.

The aim was to conduct a systematic review of scientific publications that study the effects potentially relevant for economic evaluations of eating breakfast or implementing school breakfast programmes for children and adolescents.

Method: In the systematic literature review, studies were identified by searching the electronic databases PubMed, CINAHL, Web of Science and PsycINFO from January 2000 through October 2017. The following inclusion criteria guided the selection of the identified studies: published articles from peer-reviewed journals with full text in English, studies collecting primary data, quantitative studies, studies performed in countries comparable to Sweden in terms of access and quality of nutrients, economic and social conditions and publications studying at least one of the topics; academic achievement, quality of life and wellbeing, risk factors/morbidity or cognitive performance.

Results: Twenty-six studies on eating breakfast and eleven studies on school breakfast programmes fulfilled the inclusion criteria and were judged to be of at least moderate quality were included in the analysis. The results of the review of studies on eating breakfast showed positive and conclusive effects on cognitive performance, academic achievement, quality of life, well-being and risk factors/morbidity. This indicates that eating breakfast is important. The results of the studies on school breakfast varied. Minor positive effects were seen on cognitive performance and academic achievement. Most studies showed no effects and all studies suffered from different methodological weaknesses.

Conclusions: The overall assessment of the studies on eating breakfast indicated positive effects. The studies on school breakfast programmes showed minor positive effects, but the majority of the studies showed no effects and all studies suffered from different methodological weaknesses. In order to assess the cost-effectiveness of eating breakfast and of school breakfast programmes we need to know more about how the identified affects influence the societal cost and the individuals gain in quality-adjusted life years both in the short and the long term.

Bakgrund: Frukost beskrivs ofta som dagens viktigaste måltid och flera studier har visat att kostintag har en positiv effekt på barn och ungdomars såväl fysiska som mentala utveckling. Ett sätt att öka barn och ungdomars frukostintag är att servera frukost på skoltid. Idag finns flera publicerade översiktsatiklar som har granskat effekterna av att äta frukost såväl som effekterna av skolfrukostprogram. För att kunna fatta ett beslut om huruvida man ska lägga resurser på att främja frukostätand eller servera frukost på skoltid krävs dock ytterligare information.

Syftet med rapporten är att systematiskt granska de vetenskapliga publikationer som studerar effekter av att äta frukost eller effekter av implementering av skolfrukostprogram potentiellt relevanta att inkludera i en ekonomisk utvärdering.

Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes. Studierna identifierades genom att söka de elektroniska databaserna PubMed, CINAHL, Web of Science och PsycINFO från januari 2000 till oktober 2017. De inklusionskriterier som tillämpades var: artiklar på engelska publicerade i granskade tidskrifter, artiklar som presenterar primärdata, kvantitativa studier, studier jämförbara med Sverige gällande näringsintag, ekonomiska och sociala förhållanden samt publikationer som studerar minst ett av ämnena; akademisk prestation, livskvalitet och välbefinnande, riskfaktorer/morbiditet eller kognitiv prestanda.

Resultat: Tjugosex artiklar som studerade effekter av att äta frukost samt elva studier som studerade effekter av skolfrukostprogram uppfyllde de uppsatta inklusionskriterierna och bedömdes vara av minst måttlig kvalitet inkluderades i analysen. Studierna som studerade effekter av att äta frukost var samstämmiga. De visade att frukostätande hade positiva effekter på kognitiv prestanda, akademisk prestation, livskvalitet och välbefinnande samt på morbida riskfaktorer. Artiklar som studerade effekter av skolfrukostprogram visade på varierande resultat. Ett fåtal studier fann att skolfrukostprogram hade positiva effekter på kognitiv prestanda och akademisk prestation men majoriteten av studierna kunde inte påvisa några effekter. Flertalet av studierna var dock behäftade med metodologiska svagheter.

Slutsats: Äta frukost har överlag positiva effekter på de studerade utfallsmåtten. Skolfrukostprogram har små till måttliga effekter på de studerade utfallsmåtten. Majoriteten av studierna som undersökte skolfrukostprogram visade dock inga effekter och alla studier var behäftade med metodologiska svagheter. För att kunna bedöma kostnadseffektiviteten av att äta frukost och skolfrukostprogram, behöver vi mer kunskap om hur de identifierade effekterna påverkar samhällets kostnader och en individs livskvalitet och levnadsår, på såväl kort som lång sikt.