I detta Vinnovafinansierade forskningsprojekt, Interaktiv forskning för grön omställning, IFGO, har vi undersökt hur små och medelstora industriföretag (SMF) kan stöttas i sin gröna omställning för ökad resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och ökad konkurrenskraft. Forskningsprojektet genomfördes av Linköpings universitet under perioden september 2021 – december 2024. Projektet omfattar en förstudie och fyra efterföljande fördjupande delstudier som fokuserade olika aktörer som stöttar SMF (rapporteras i bilaga 1–5 i denna rapport). Samhällspolicyer på nationell och internationell nivå har ökat förväntningarna att näringslivet aktivt ska bidra till att lösa miljö- och hållbarhetsutmaningar. Många aktörer inklusive forskningsfinansiärer vill öka farten i denna gröna omställning. För att stötta SMF har ett stödsystem vuxit fram bestående av aktörer som på olika sätt hjälper företag och entreprenörer i deras omställningsarbete. Ett stödsystem kan definieras som ”alla aktörer, institutionella miljöer och resurser som hjälper entreprenörer att arbeta framgångsrikt med innovation och utveckling”. Några aktörer verkar på en övergripande nivå, andra främst regionalt eller lokalt. Rapporten fokuserar aktörer som är offentligt ägda eller delvis finansierade av offentliga medel. 

Innovation and entrepreneurship will be important parts of India's transition toward a circular economy. Since start-ups do not suffer from being locked into linear business models or overcoming organizational inertia, they play a key role in this transition. However, circular start-ups face many challenges, both in general and specifically related to circular business models. Here, incubators can offer assistance and support, facilitating the establishment and early growth of start-ups, but exactly how this should be done remains an area where little prior research has been done. Because of this, this study analyzed three university-led incubators spread across different institutes of national importance in India. Results showed that while incubators did offer a variety of support functions to start-ups, they did not offer any specific support to circular start-ups, nor any support aimed at helping regular start-ups become more circular. Both the support functions of the incubators and the needs of the circular start-ups are detailed in the results. Furthermore, the competence and knowledge levels regarding the circular economy were found to be low. To help further improve incubators within this area, several recommendations were made, including developing tailored support functions for circular start-ups in collaboration with university faculty, establishing incubators that specialize in supporting circular start-ups, and integrating activities related to understanding and fostering the circular economy in their regular incubation processes.

Industrial symbiosis can be seen as a collaborative process where actors jointly identify, develop, and maintain resource management innovations, primarily related to secondary material and energy flows, to reduce waste generation and increase resource efficiency. Although industrial symbiosis is commonly recognized and promoted as a process creating business values for involved businesses, knowledge of what kind of values are created and how remains unstructured-and possibly incomplete. This is problematic because, without wider considerations as to what business values can be created through industrial symbiosis, the concept may not garner sufficient support from businesses and policy makers. Therefore, this paper aims to develop and present a framework that captures the wide range of business value propositions of industrial symbiosis, including benefits and sacrifices, along with their enabling mechanisms. The framework was developed based on a synthesis of the literature and interviews with actors involved with existing industrial symbiosis networks and is divided into four domains: costs, revenues, risks, and soft values. Beyond providing an overview of industrial symbiosis business values, the framework has additional uses, such as assisting in negotiations of relationship governance terms, including pricing and compensation mechanisms.

This article analyses the organisational and individual drivers and barriers to the implementation of circular business models (CBM) by incumbents and start-ups in the workwear industry. It is based on a qualitative study of 15 organisations in the Swedish workwear industry. Most incumbents are found to have either long-life models with hybrid elements, such as repair, or access models, while circular start-ups have a larger variety of CBMs, although the most common is gap exploiter. Internal organisational barriers mostly differ between the two groups; however, external organisational barriers are more significant and common, such as the low price of new workwear, a lack of demand and a lack of supporting policies, for example, public procurement. Several organisational drivers are identified, such as opportunities to deliver customer value, textile and digital innovations and environmental concerns. Drivers and barriers are influenced by both type of CBM and type of company. Individual drivers and barriers, which are often overlooked in literature, are found to be important to CBM implementation.

Europeiska unionen (EU) har identifierat textilier som en av de sju nyckelproduktsvärdekedjor som behöver ökad cirkularitet. Syftet med detta projekt har varit att ur ett miljömässigt, ekonomiskt, juridiskt och leverantörs- och kundperspektiv undersöka potentiella cirkulära affärsmodeller för arbetskläder, samt resulterande förändringar av deras design. Fokus har varit på arbetskläder för små och medelstora företag (SME) inom bygg- och anläggningsbranschen. Undersökningen inkluderar användbarheten av olika design- och affärsmodellsförändringar som kan påverka resursförbrukningen och därmed bidra till en mer cirkulär ekonomi.

Ett nyckelresultat baserat på LCA är att alla undersökta förändringar, jämfört med en linjär modell, sannolikt kommer att leda till minskad miljöpåverkan för alla undersökta miljöeffektkategorier. Dessutom identifierades inga större juridiska hinder, även om vissa affärsmodeller kräver noggrann avtalsformulering. Flera förändringar leder dock inte till "bra affärer", antingen på grund av bristande acceptans hos användarna eller på grund av att de inte är ekonomiskt bärkraftiga.

Att designa och erbjuda arbetskläder med lång livslängd är en affärsmodell som många företag framgångsrikt implementerar. De flesta påstår att deras produkter är hållbara utan standardiserat sätt mäta.

En undersökt designförändring som vunnit accepts på marknaden och som erbjuds av projektpartnerföretaget CIRK-L är de avtagbara verktygsfickorna som möjliggör tätare och enklare tvätt och därmed längre livslängd för arbetskläder.

Tvättjänster och allt-i-ett-avtal som också möjliggör effektivare och frekventare tvätt accepteras dock inte i samma utsträckning. De visar sig vara logistiskt svåra att implementera, främst på grund av att arbetare frekvent byter arbetsplatser. De ansågs också vara för dyra för detta kundsegment, även om de framgångsrikt har tillämpats på andra segment inom industrin för arbetskläder. En anledning är att användaren för närvarande står för kostnaderna för transport och tvätt, medan dessa kontrakt skulle flytta denna kostnad till arbetsgivaren. Flera positiva värdeaspekter hittades med dessa undersökta affärsmodeller men inte tillräckligt för att uppväga kostnaderna och de praktiska utmaningarna.

Reparationstjänster baserade på reservdelar som kan bytas ut av användaren, såsom de av partnerföretaget CIRK-L erbjudna avtagbara underbenen på arbetsbyxor, förväntas vara ekonomiskt lönsamma. Då arbetskläder är relativt billiga är reparationer som involverar skräddare endast marginellt billigare än att köpa nytt då arbets- och fraktkostnader är dyra. Det innebär att kunden föredrar att köpa nytt. Flera åtgärder kan dock vidtas för att 6 förbättra situationen genom att adressera beteendeproblem kopplade till reparationer, vilket gör leveranskedjorna mer effektiva. Det finns även behov av att förbättra stödsystemen som möjliggör reparationer, t ex it- och distributionslösningar. Vissa initiala pilotprojekt och mindre satsningar som rör återanvändning eller användning för nya ändamål har identifierats men dessa kräver mer forskning.

Avslutningsvis, konsumtionsmönster för arbetskläder har också identifierats och det finns vissa tecken på överkonsumtion som bör studeras noggrannare.

The European Union (EU) has identified textiles as one of the seven key product valuechains that require increased circularity. This report aims to examine potential circularbusiness models and changes to the design of products and services in the workwearindustry from a holistic perspective, including environmental, economic, legal, and providerand customer perspectives. The focus has been on workwear for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the construction and building sectors. In this study, the potential toimplement various design and business model interventions, which could affect resourceconsumption and thus contribute to a more circular economy, were explored.

A key finding is that all the explored interventions, based on LCA findings, are likely toreduce environmental impacts in all examined impact categories compared to a linearmodel. Moreover, no significant legal barriers were identified, although some businessmodels require careful contract drafting. However, several interventions do not lead to“good business” either due to a lack of acceptance by the users or because they are noteconomically viable.

Designing and offering workwear with a long lifespan is a business model that manycompanies are successfully implementing. Most claim that their products are long-lastingwithout a standardized way to measure.

One examined design change that has gained market acceptance and is offered by theproject partner company CIRK-L is the detachable tool pockets, which allow for morefrequent and straightforward washing and thus longer lifespan for workwear.

However, laundry services and all-in-one contracts that also enable more efficient andfrequent washing, are not as well accepted. They prove to be logistically challenging toimplement, mainly because workers frequently change workplaces. They were alsoconsidered too expensive for this customer segment, despite having been successfullyapplied to other segments within the workwear industry. One reason is that the usercurrently bears the costs of transport to the washing facility and washing, while thesecontracts would shift this cost to the employer. Several positive value aspects were foundwith these examined business models, but not enough to outweigh the costs and practicalchallenges.

Repair services based on spare parts that can be replaced by the user, such as the detachablelower legs on work trousers offered by the partner company CIRK-L, are expected to beeconomically viable. As workwear is relatively cheap, repairs involving tailors are onlymarginally more affordable than buying new because labour and shipping costs arerelatively high. This means that the customer prefers to buy new. However, several measures can be taken to improve the situation by addressing behavioural issues related torepairs, making the repair supply chains more efficient. There is also a need to improvesupport systems that enable repairs, e.g., IT and distribution solutions. Some initial pilotprojects and small ventures related to upcycling or repurposing have also been identified,but these require further research.

Finally, consumption patterns for workwear have also been identified, and some signs ofoverconsumption should be studied more closely.

The textile industry is characterized by unsustainable consumption patterns so circular strategies are being implemented to reduce consumption and waste. Workwear is a significant part of the textile industry but has received little attention from the research community. The aim is to describe the consumption patterns of a specific segment of the workwear industry i.e., construction workwear and explore circular strategies that prolong its lifetime. Data is collected through two sets of interviews, one with construction companies and one with companies in workwear industry and analyzed based on seven circular strategies: Refuse, Rethink, Reduce, Reuse, Repair, Refurbish and Remanufacture. The research is conducted in Sweden where employers usually provide clothes to employees. Concerning consumption patterns, the main finding is that workwear is usually discarded due to physical defects to the product, but workwear might also lose aesthetic and comfort value. Most construction workers wash their workwear at home, but some never wash items e.g., work trousers. The most promising circular strategy for construction workwear is repair, however, it is not commonplace. Therefore, construction companies need to set up easy-to-use processes and incentivize workers to send their clothes to repair. The lifetime of clothes has already been prolonged due to design changes in recent years and there is potential for more design improvements that can facilitate various circular strategies. Some infrequent fast fashion tendencies were noted, that should be addressed through policy and other measures. This study demonstrates that the workwear industry cannot be considered a homogeneous market, because different conditions that influence circular strategies apply to different segments.

Increased consumption has resulted in the depletion of non-renewable resources and an explosion in waste. A circular economy proposes to sustain economic growth but decouple it from resource consumption by keeping products and materials in the economy. Established companies have an important role to play because they can implement maintenance, repair, remanufacture, recycling and other circular measures to their offerings, thus facilitating their retention in the economy. When applying circular measures to existing products, their costs and revenues change across the lifecycle, sometimes significantly, thereby calling into question the financial viability of the more circular offering. Life cycle costing (LCC), an existing method for calculating the costs of a product or service across the lifecycle, can help companies take stock of these changes. LCC can also be used in conjunction with Life Cycle Assessment, a method for assessing the environmental impacts of a product or service across the lifecycle.

The aim of this research, therefore, is to explore how LCC can be used to support established companies in selecting and implementing circular measures to their offerings. The research is conducted through case studies involving four companies, and data is collected through literature reviews, document and cost data sets analysis, interviews and focus groups. The findings are based on six publications.

The identified uses for LCC go beyond the ones that lead to its selection and are commonly discussed in the literature. Firstly, the difference in material cost between the alternatives being compared can be calculated from the LCC results. This can be used as an indicator of the alternatives’ comparative circularity performance. LCC can also provide input to designers on which parts of the offering to prioritize applying a circular measure, as well as cost exchangeability. One of the most significant uses is that LCC can help create awareness, build up an understanding and provide a forum for discussing the challenges associated with implementing circular measures, such as the changing financial incentive structure, uncertainty, improvement areas for information systems and mismatches in stakeholders’ financial incentives. This use is critical in helping individuals and companies overcome mind-set and cultural barriers to a circular economy. Finally, LCC can spread the lifecycle idea and evidence the need for life cycle management (LCM), but may lead to a narrower understanding of the term life cycle and put the focus exclusively on resources rather than environmental impacts.

Another finding is that companies, despite the many uses, may not use LCC because it contests elements of their extant practices, such as collective knowledge, mind-set of individuals and symbolic and material objects. It is the outcome of this contestation that will play a significant role in determining if LCC is used.

The research also identifies methodological considerations, either generally applicable or specifically relating to the identified uses. For example, data displays and disseminating results are key when using LCC to understand challenges. A key methodological consideration when using LCC to compare alternatives from a financial perspective is whether the alternatives are of equal functionality and value for the customer. If not, the customer’s willingness to pay will change, and revenue will need to be calculated. Apart from companies, this is an important consideration for researchers using LCC to build up a body of knowledge on the economic benefits of more circular offerings compared to business-as-usual. Another issue concerns boundary setting and what to include in the life cycle, which should be decided in a multidisciplinary team. The same is recommended for the majority of methodological choices. 

Concerning future LCC methodological development, the variety of uses should be acknowledged and explicitly addressed. The reasons for not adopting LCC should also be addressed, and method development should consider how to support establishing LCC as a practice over time so that it improves and becomes routinized. This also means that companies should approach LCC in the same way. In line with this, more effort needs to be put into understanding why LCC is not adopted and developing the methodology to overcome the reasons. Finally, this research demonstrates that LCC can have more uses than at first apparent. Maybe this can inspire researchers to re-examine methods and tools and, in the spirit of a circular economy, try “to do more with less”.

Ökad konsumtion har lett till en uttömning av icke-förnybara resurser och en explosion av avfall. Som motpol till detta föreslår cirkulär ekonomi en bibehållen ekonomisk tillväxt som är frånkopplad resursförbrukning genom att hålla kvar produkter och material i ekonomin. Etablerade företag har här en viktig roll att spela eftersom de kan implementera cirkulära åtgärder för deras existerande produkter, så som underhåll, lagning, återtillverkning eller återvinning, och därigenom möjliggöra att de finns kvar i ekonomin. När cirkulära åtgärder används för existerande produkter så ändras deras kostnads- och inkomstflöden över livscykeln, vilket kan leda företag till att ifrågasätta den cirkulära åtgärdens finansiella prestanda och genomförbarhet. Livscykelkostnadsanalys (LCC, eng. life cycle costing), en existerande metod som används för att beräkna en produkts eller tjänsts kostnad under dess livscykel, kan hjälpa företag att beräkna och beskriva dessa eventuella ändringar i kostnads- och inkomstflöden. LCC kan även användas i samband med livscykelanalys (LCA, eng. life cycle assessment) , en metod för att bedöma en produkts eller tjänsts påverkan på miljön under dess livscykel. 

Mot denna bakgrund syftar denna forskning till att undersöka hur LCC kan användas för att stötta etablerade företag i deras arbeta med att välja och implementera cirkulära åtgärder för deras existerande produkter och tjänster. Forskningen bygger på fallstudier med fyra företag där data har samlats in genom litteraturstudier, dokumentanalys, analys av kostnadsdata, intervjuer och fokusgruppssessioner. Resultaten är baserade på sex stycken publikationer. 

Fler användningsområden för LCC identifieras utöver de användningsområden som ofta leder till att LCC väljs och som återfinns i litteraturen. För det första så kan skillnaden i materialkostnader mellan studerade alternativ beräknas i en LCC, vilket sedan kan användas som en indikator för att jämföra alternativens cirkularitet. LCC kan även ge värdefull information till designers om vilken del av en produkt eller tjänst som bör prioriteras utifrån ett cirkularitetsperspektiv, samt för den cirkulära åtgärdens kostnadsutbytbarhet. Ett av de mest betydelsefulla användningsområdena är att LCC kan skapa medvetenhet kring, och bygga upp en förståelse för cirkulära åtgärder, samt skapa ett forum för att diskutera utmaningar kopplade till deras implementering. Dessa utmaningar kan till exempel vara förändringar i den finansiella incitamentsstrukturen, osäkerheter, förbättringsområden av informationssystem och brister i intressenternas ekonomiska incitament. Användningen av LCC som verktyg för diskussion är avgörande för att individer och företag ska kunna ändra attityder kring, och övervinna företagskulturella barriärer till, en cirkulär ekonomi. Till sist kan LCC även sprida livscykeltänk och visa på behovet av livscykelperspektiv i beslutsprocesser och förvaltning, men kan därigenom också leda till en smalare förståelse av begreppet livscykel där fokus endast sätts på resursfrågor istället för på miljöpåverkan. 

Utöver detta visar resultatet även på att företag är ovilliga att använda LCC på grund av att den utmanar redan existerande företagselement så som kollektiv kunskap, individers attityder, samt objekts symboliska och materiella betydelse. Resultatet av detta utmanande spelar en betydelsefull roll för om LCC kommer att användas eller inte. 

Forskningsresultatet pekar även ut beaktanden som är viktiga för LCC metodik. Exempelvis att hur data och resultat visas och dissemineras är en nyckelfaktor för att förstå utmaningar kopplade till implementering av cirkulära åtgärder. Dessutom är det viktigt att undersöka om olika alternativ är funktionellt likvärdiga och av samma värde för kunden. Om värdet förändras behöver även inkomstflöden beräknas och tillföras analysen. I resultatet framkommer även ett viktigt beaktande för forskare som använder LCC, nämligen att det krävs att en kunskapsbas byggs upp kring de ekonomiska vinster som cirkulära produkter och tjänster innebär i jämförelse med konventionella produkter och tjänster. Ett annat identifierat problem gäller hur systemgränserna bör sättas och vilka delar av livscykeln som bör innefattas i LCC studier, detta bör göras av en multidisciplinär grupp. Denna rekommendation gäller även för en majoritet av metodikbesluten i en LCC. 

Framtida forskning om LCC metodik bör beakta och explicit betänka den breda variationen av användningsområden som identifierats i denna forskning. Utöver detta behövs studier som fokuserar på bristen på användning av LCC och som skapar en förståelse för varför denna brist finns. Dessutom behövs metodutveckling för att stötta införandet av rutiner kring användandet av LCC. Avslutningsvis visar denna forskning på att LCC kan ha fler användningsområden och nyttor för företag än vad som är uppenbart, och kanske kan detta inspirera forskare att ompröva existerande metoder och verktyg för att i cirkulär ekonomi-anda försöka ”göra mer med mindre”.

Η παγκόσμια αύξηση της κατανάλωσης έχει προκαλέσει την εξάντληση των μη ανανεώσιμων φυσικών πόρων και τη διαρκή αύξηση του όγκου των αποβλήτων. Το μοντέλο της Κυκλικής Οικονομίας (Circular Economy) προτείνει τη διατήρηση της οικονομικής ανάπτυξης, αλλά την αποσυνδέει από την ανάγκη για νέους πόρους, μέσω της διατήρησης των υφιστάμενων προϊόντων και υλικών στην οικονομία όσο το δυνατόν περισσότερο. Οι επιχειρήσεις μπορούν να διαδραματίσουν καθοριστικό ρόλο στην προσπάθεια αυτή, εφαρμόζοντας στα προϊόντα τους μια σειρά μέτρων που επεκτείνουν τον κύκλο ζωής τους, όπως, λόγου χάρη, η επαναχρησιμοποίηση, η επισκευή, η ανακατασκευή και η ανακύκλωση. Η εφαρμογή, ωστόσο, αυτών των μέτρων σε υφιστάμενα προϊόντα διαφοροποιεί, συχνά σε σημαντικό βαθμό, το κόστος τους και κατ’ επέκταση, τα έσοδα των επιχειρήσεων, θέτοντας έτσι υπό αμφισβήτηση την οικονομική τους βιωσιμότητα. O υπολογισμός του Κόστους Κύκλου Ζωής (LCC αγγ. life cycle costing), μια υπάρχουσα μέθοδος για τον υπολογισμό του κόστους ενός προϊόντος ή μιας υπηρεσίας σε ολόκληρο τον κύκλο της ζωής του/της, μπορεί να βοηθήσει τις εταιρείες να αποτιμήσουν αυτές τις αλλαγές. Το LCC μπορεί επίσης να χρησιμοποιηθεί σε συνδυασμό με τη μεθοδολογία της Αξιολόγησης του Κύκλου Ζωής (LCA αγγ. life cycle assessment), ένα εργαλείο για την εκτίμηση των περιβαλλοντικών επιπτώσεων που προκαλούνται κατά τη διάρκεια του κύκλου ζωής ενός προϊόντος ή μιας υπηρεσίας. 

Με βάση τα παραπάνω, η παρούσα διατριβή εξετάζει πώς μπορεί το LCC να υποστηρίξει τις επιχειρήσεις κατά την επιλογή και εφαρμογή μέτρων κυκλικής οικονομίας στα προϊόντα τους. Η έρευνα στηρίχθηκε στην περιπτωσιολογική μελέτη (case study) τεσσάρων εταιρειών και στις μεθόδους συλλογής δεδομένων συμπεριλαμβάνονται η βιβλιογραφική ανασκόπηση, η εξέταση εγγράφων και κοστολογικών δεδομένων, οι συνεντεύξεις και ομάδες επικέντρωσης (focus groups). Τα ευρήματα βασίζονται σε έξι επιστημονικές δημοσιεύσεις. 

Η έρευνα εντόπισε χρήσεις του LCC, οι οποίες δεν είχαν καταγραφεί επαρκώς στη σχετική βιβλιογραφία, ανέδειξε τη σημασία του LCC στη φάση του σχεδιασμού των προϊόντων, καθώς και τη συμβολή του στην κατανόηση μιας σειράς προκλήσεων που σχετίζονται με την εφαρμογή των μέτρων της Κυκλικής Οικονομίας. Διαπιστώθηκε επίσης το ενδεχόμενο της μη εφαρμογής του LCC από τις επιχειρήσεις, λόγω της αναντιστοιχίας του με υφιστάμενες πρακτικές και νοοτροπίες. Εντοπίστηκαν, τέλος, μια σειρά μεθοδολογικών ζητημάτων που αφορούν τις χρήσεις του LCC και συζητήθηκαν τρόποι για την επίλυσή τους και κατ’ επέκταση για την καθιέρωση του LCC ως σημαντικού εργαλείου για τις επιχειρήσεις στην προσπάθεια μετάβασής τους προς την Κυκλική Οικονομία.  

Apart from using Life Cycle Costing (LCC) to compare the cost of alternatives or identify hotspots and uncertainties, this article presents and analyses three additional uses for LCC in Life Cycle Management (LCM). LCC can help identify improvement areas in information systems, support the creation and sharing of knowledge and highlight tensions and mismatches in financial incentives internal and external to the company. These uses were identified when employing LCC to improve the LCM of Product-Service Systems (PSS) at a large industrial manufacturer. Although generally applicable, these uses are especially relevant for LCM of PSS.

Detta är en guide som, baserat på livscykelkostnader, stödjer val av åtgärder som främjar mer cirkulära produkter och tjänster. Guiden är ett resultat från projektet Circularis inom Produktion 2030.

Handboken består av fyra delar, där del 1 introducerar begreppet cirkulär ekonomi och vad som menas med åtgärder som ökar produkters och tjänsters cirkularitet. Dessutom diskuteras hur en cirkulär ekonomi förväntas bidra till en minskad resursanvändning samtidigt som en välfungerande ekonomi erhålls. Syftet med handboken är att stödja företag med val av åtgärder som kan göra deras produkter och tjänster mer cirkulära. Valet av åtgärder baseras på livscykelkostnader som beräknas med hjälp av en livscykelskostnadsanalys (Life Cycle Cost, LCC). Enkelt förklarat är en LCC en sammanställning av samtliga kostnader för en produkt eller tjänst under dess livslängd. LCC-begreppet, samt hur man utför en livscykelkostandsanalys beskrivs mer detaljerat i del 2. I del 3 introduceras en steg-för-steg-guide som stödjer val av åtgärder som kan göra produkter och tjänster mer cirkulära. Resultatet från en LCC, samt information om olika åtgärders effekter används för att identifiera lämpliga åtgärder som ökar produkters och tjänsters cirkularitet. Tanken med handboken är att underlätta en övergång till en mer cirkulär ekonomi och därför ges också exempel på praktisk användning. I del 4 visas hur guiden skulle kunna användas för fem produkter på de tre företag, Envac AB, Storbildsfabriken AB och TreCe AB, som har bidragit till forskningsprojektet Circularis.