Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) har under flera år haft en ekonomi i obalans, då kostnaderna legat något högre än intäkterna. Detta har under åren hanterats genom att sparat kapital täckt obalansen, vilket inte är en hållbar lösning.

Tillsammans med Biblioteksstyrelsen har LiUB arbetat fram en plan att ekonomin ska vara i balans från och med 2025. Under 2024 kom ett besparingskrav på 2% i och med LiU:s arbete med att effektivisera stödverksamheten och LiUB vidtog flera olika åtgärder: minskade magasinytor på Medicinska biblioteket, minskad budget för studentmedhjälpare och slopad återbesättning av några pensionsavgångar. Allt detta resulterade i att LiUB redan 2024 hade ett balanserat resultat och en balanserad budget för 2025!

Under året slutade hela 9 personer sin anställning på LiUB, varav 8 var början på den pensionsvåg som kommer att fortsätta under några år. De flesta av dem hade arbetat större delen av sina yrkesliv på LiUB, och att de slutar betyder att mycket kunskap går förlorad men också att vi förlorar flera utomordentliga och uppskattade kollegor! Men, inget ont som inte har något gott med sig: vi får nya medarbetare som bidrar med nya kunskaper och engagemang.

Under 2024 blev det tydligt att det inte är mycket av biblioteket som inte påverkas av AI. Därför arbetar vi med att bygga upp en stark kompetens inom hela LiUB för att utveckla våra tjänster, och vi blir en naturlig del i LiU:s målsättning att omfamna möjligheter och motverka farhågor. Bland annat tittar LiUB på AI-verktyg som kan användas med koppling till bibliotekets huvuduppdrag: att försörja LiU med information. Utifrån det byggs kunskap och erfarenhet upp, som också kan användas för att stödja LiU:s studenter, lärare och forskare i lämplig AI-användning, det vill säga att bidra till att öka den digitala tryggheten på LiU.

På LiUB har vi märkt ett ökat intresse för hur man når ut på bästa sätt med syfte att öka forskningsgenomslaget. Delvis har det kommit utifrån förberedelser för LiRE25, som Bibliometrigruppen har varit mycket inblandad i, men också från publiceringsriktlinjer som MedFak skapade och som LiUB var rådgivande i.

Det var ett spännande år som vi nu lämnat bakom oss, med tillförsikt om att även 2025 blir lika spännande och händelserikt!

David Lawrence, Överbibliotekarie

Emma Burman, biträdande Överbibliotekarie

Under sommaren 2023 lanserades det nya bibliotekssystemet, FOLIO, resultatet av ett arbete som påbörjades redan 2020. Valet av system stod klart tidigt i processen. Första tanken var inte att vi skulle ta hand om driften själva, men på grund av informationssäkerhetsaspekter var det den enda möjligheten. Under resans gång har det funnits tekniska utmaningar – vilka hanterats i ett otroligt bra samarbete mellan Universitetsbiblioteket och DigIT. Arbetet med systembytet handlade inte bara om tekniska aspekter utan också om våra arbetsrutiner på biblioteket. Flera workshops i olika grupperingar analyserade hur vi arbetar och hur arbetsrutiner kunde förbättras allmänt samt utifrån FOLIO:s förutsättningar. Resultatet blev en smidig lansering av ett modernt bibliotekssystem tillsammans med uppdaterade arbetsrutiner!

2023 var året som AI plötsligt fick en stor påverkan på samhället och därmed även på biblioteket. Intresset för att delta i den interna testgrupp som skapades för AI var stort. Uppdraget var att testa verktyg, följa utvecklingen och spana kring hur biblioteket skulle kunna komma att påverkas. Utvecklingen gick så snabbt under året att gruppen fick en formellare roll med tid avsatt för verksamhetsplanering.Syftet var att ta fram konkreta aktiviteter och se hur AI övergripande förväntas påverka biblioteket: exempelvis inom undervisning, forskningsstöd, DigiMaker, sökningar och förvärv. Biblioteket blev snabbt mottagare av frågor och funderingar inom LiU kring användningen av AI inom utbildning och forskning.

Öppen vetenskap arbetar vi mycket med redan; 2023 såg spännande ut med lanseringen av LiU Secure Repository. Det var en snabb lösning på ett akut problem om hur man kan göra känsliga forskningsdata tillgänglig utifrån krav från tidskrifter och samtidigt i enlighet med lagar som GDPR och OSL, och är ett exempel på en konkret utveckling av hur LiU hanterar forskningsdata. Kopplat till Öppen vetenskap testade UB under 2023 också att stödja lärare i att skapa öppna lärresurser, både inom produktion och publicering.2023 var det första året som bibliotekets studentmedhjälpare blev tillsvidareanställda. Ändringar i Lagen om anställningsskydd (LAS) innebar att det blev ineffektivt att fortsätta med timanställningar. Studentmedhjälpare är mycket viktiga för biblioteket både i yttre tjänst och inom DigiMaker, så en långsiktig lösning var nödvändig.

2023 var också första året som LiU arbetade mot visionen LiU 2030. Biblioteket arbetade mycket utifrån LiU:s vision, vilket resulterade i ett år med mycket aktivitet!

David Lawrence, Överbibliotekarie

Med 2022 kom äntligen ett år utan coronarestriktioner! Vi kom tillbaka till campus för att arbeta, men med möjligheten för många att delvis arbeta hemifrån. Övergången gick smidigt och vi var alla glada att träffa varandra fysiskt igen. Studenterna återvände också till campus och bibliotekets besökssiffror var snabbt högre än innan pandemin. Meröppet, som ger tillgång till campusbibliotek för LiU:s studenter och anställda när vi inte bemannar, hade sitt första hela år 2022 och används och uppskattas mycket. Utlån av tryckta böcker har inte, och kommer kanske aldrig upp till samma nivåer som före pandemin, medan användning av e-resurser fortsätter uppåt. Intressant är det att studenternas skepticism till e-kurslitteratur innan pandemin har förändrats till att önska flera e-kursböcker.

Men 2022 var inte bara bra: kriget i Ukraina började i februari och skapade oro bland medarbetare och användare. Lunchtidföreläsningsserien ”Krig, fred och förståelse” som gick på campus Valla under vårterminen och senare även på Campus Norrköpings bibliotek blev mycket uppskattad. LiU-forskare delade sina tankar populärvetenskapligt kopplade till sina forskningsområden. Intresset var högt, och serien var välbesökt.

Under februari lanserade LiU sin nya strategi LiU 2030. Som ett led i ett förändrat arbetssätt på biblioteket (UB) tog vi det med oss i arbetet med vår verksamhetsplan för 2023 och framåt. Vi arbetade i fyra tvärgrupper mellan juni och oktober för att komma fram till mål och aktiviteter för den närmaste framtiden. Engagemanget och kreativiteten var mycket hög och ledde till spännande tankar kring hur UB deltar i LiU:s utveckling.

För universitet börjar skiftet mot öppen vetenskap (ÖV) att bli mer påtagligt nu när det växer från ”endast” artiklar till böcker, forskningsdata, lärresurser, medborgares medverkan i forskning samt meritering. På biblioteket har vi sedan länge stöttat forskare kring öppen vetenskap, särskilt kring publicering, men nu börjar stödet att växa. Öppen vetenskap påverkar också oss som bibliotek, från hur vi tänker kring våra samlingar till hur vi undervisar studenterna. Under 2022 påbörjade vi en kompetensutvecklingsserie kring ÖV där vi bland annat kunde se hur mycket vi redan påverkas.

I raden av saker som kommer att påverka biblioteket, dök AI, genom ChatGPT (ett av många exempel på tjänster under paraplytermen ”generativ AI”), upp på allvar under senare delen av 2022. Det är definitivt en utveckling vi behöver följa aktivt och nära.

Framtiden kommer att bli spännande!

Även om 2021 var ett år präglat av corona kunde de absolut flesta av bibliotekets tjänster erbjudas. En stor del av bibliotekets undervisning genomfördes digitalt. Delvis genom zoomföreläsningar, men också genom att traditionella föreläsningar ersattes av filmat material som diskuterades under lektionstid, enligt flipped classroom-konceptet. Bibliotekets konsulttjänster (exempelvis handledning för studenter, sökhjälp för forskare, introduktioner i referenshanteringssystem, publiceringsstöd) erbjöds digitalt. Även allmän kontakt med biblioteket fortsatte till en större grad via digitala kanaler, som till exempel chatt och e-post. Mycket av detta har fortsatt också efter återgången till campus. Men det betyder inte att ett fysiskt bibliotek inte behövs: det digitala och det fysiska kompletterar varandra och gör biblioteket mer tillgängligt för flera. Signalerna är tydliga om att användningen av det fysiska biblioteket är fortsatt hög men blir delvis annorlunda 2022, t.ex. ses ett ökat behov av platser/möblering för att kunna delta i digitala föreläsningar och möten.

Under 2021 skedde en stor ökning av antalet transformativa avtal (TA), d.v.s. avtal med förlag där man inte bara tar betalt för prenumerationer utan också för OA-publicering (Open Acess) av LiU:s artiklar. TA är ett effektivt sätt både administrativt och ekonomiskt, jämfört med om alla betalar var för sig, när de flesta av LiU:s artiklar blir OA om man vill fortsätta att publicera genom de stora förlagen. Men det betyder stora extrakostnader för biblioteket och en del av 2021 ägnades åt att hitta en finansieringsmodell.

Genom att arbeta med att stödja LiU:s forskare med systematisk hantering av forskningsdata, bidrar biblioteket i arbetet med utvecklingen av öppen vetenskap. För att bidra till att sprida LiU:s forskningsresultat utökades bibliotekets utställningsverksamhet tillsammans med forskare i syfte att presentera LiU:s forskning på den öppna och offentliga ytan på biblioteken. I samma syfte lanserades spikprat där doktorander berättar om sin forskning i samband med att de spikar sin avhandling på Campus Norrköpings bibliotek.

Med framtiden i sikte deltog biblioteket aktivt i LiU:s arbete med den nya strategin, LiU 2030.

Ja, 2021 var ytterligare ett händelserikt år!

Covid-19 ändrade förutsättningarna för biblioteket och dess användare. Linköpings Universitetsbibliotek (LiUB) ställde med kort framförhållning om sin verksamhet till distansläge, vilket innebar att erbjuda service, information och stöd så digitalt som möjligt. Öppettiderna reducerades kraftigt, förutsättningarna för att låna och komma åt fysiskt material ändrades, handledning och undervisning ställdes om till digitala lösningar. 

Tidigt diskuterades att vi ska tillvara det som är bra ur distansläget, lära oss och att framtiden blir en ny typ av normalläge. I en verksamhet med användarcentrerade metoder/ User experience (UX) som en central inriktning var det självklart att involvera användarna i utvärdering, utveckling och dra lärdomar.

2020 såg ut att bli ett lugnare år efter några år med mycket arbete inför Studenthuset. Så blev det inte!

Februari/mars kom och med det corona-pandemin. Över en natt tvingades vi att gå från vanlig drift till distansläge: biblioteken var öppna 3 timmar på vardagar (förutom magasinet i Studenthuset: böckerna fick beställas i förväg) och medarbetarna arbetade hemifrån när man inte behövdes på plats för öppethållande och bokcirkulation. Under hösten hade vi öppet 6 timmar varje vardag (inklusive magasinet i Studenthuset), med möjlighet för medarbetarna att arbeta ett par dagar per vecka på campus; öppethållande och bokcirkulation prioriterades. Men i december var det åter arbete hemifrån för alla utom absolut nödvändigt arbete på campus (bokcirkulation).

Med omställningen till distans- eller nära distansläge övergick nästan alla bibliotekets tjänster till digitala varianter. Undervisning genomfördes med en blandning av Zoom-föreläsningar och inspelade moment. Rådgivningstjänster som boka handledning, sökhjälp och föredragningar om publiceringsfrågor hölls som distansträffar. Vi startade upp en virtuell infodisk. Chatt och andra digitala kontaktvägar rustade sig för ökad efterfrågan och möten gick över till att vara helt digitala. Allt detta skedde under en mycket kort period. En eloge till alla som arbetar på biblioteket: ni har gjort otroliga insatser för att se till att biblioteksverksamheten kunnat fortsätta så bra som möjligt.

I skuggan av corona hände också andra saker, exempelvis:

- Transformativa avtal (det vill säga avtal där biblioteket betalar publiceringskostnader åt LiU:s forskare) med förlag blev normen: en del av en process mot ”open science” i vetenskapsvärlden.

- DigiMaker fick en donation om 178 000 SEK från fundraisingprojektet ”Sätt guldkant på Studenthuset” för att öka verksamheten och köpa in utrustning.

- Print on demand startade på E-Press: nu kan man till exempel köpa tryckta kopior av LiU:s avhandlingar.

- Även under pandemin har vi utökat vårt arbete med utställningar: målet är att skapa en kontaktyta mellan LiU:s forskning och studenter och allmänheten.

Året blev inte som planerat men vi har verkligen utvecklats!

Introduction. Digitisation of information and methods has brought new possibilities and challenges into all aspects of society and a direction of continued advances is readily apparent in strategic initiatives all the way from European and national funding to directives at individual academic institutions in Sweden. Resources that used to be available only in physical archives are becoming more freely accessible on the internet, far beyond the walls of the library, and in formats that can be read and interpreted by apps and algorithms.

Nine years ago, digital humanities (DH) was described as “the next big thing” and the concept has later been compared to an allegory of the future of the humanities (Liu, 2012). Today library employees encounter the term in their interactions with education and research alike. The process of understanding and framing the challenges and possibilities that DH has brought into the library has been a topic in parallel initiatives at Linköping University Library and at Uppsala University Library.

Questions. The purpose of this paper is to draw on the experience of academic libraries to frame the challenges and possibilities of supporting DH in a Nordic context. The paper aims to answer to the following questions from a Nordic academic library perspective:

• How do we understand to the notion of DH in the library?
• How do we (re)organise to support researchers and students in DH?

Background. Burdick (2012) writes that DH has encouraged new ways of conducting research in the humanities and that a possible effect is that traditional boundaries start to blur as collaborations between disciplines form. And the exploding wealth of computers, mobile devices and new communication channels enables global knowledge creation and sharing (Nyberg et al, 2012). As a consequence, the intersection of digital methods, technology and humanities can expand and enhance humanities research with increased accessibility both within and beyond the academic context (Burdick, 2012). Drucker et.al. (2013) and Raffaghelli et.al. (2013) describes DH as a mix of humanities and digital technology. Svensson (2010) define a Centre for Digital Humanities as the place or event where new knowledge is created in the humanities, with digital methods, media and technology. The idea of a place for DH has since been realised in Swedish universities e.g. in Umeå (Humlab) and Lund (Humanities Lab), and the idea of a DH lab is a recognised idea of how DH can be executed.

Within the library context, the characteristics of the sources and data formats that researchers in the humanities are working with are changing and it is possible to study significantly larger collections of pictures and texts than before (Liu, 2012). The fact that DH is a complex notion and that the conditions are quickly changing with new technology means that libraries have to develop readiness to meet the needs of today as well as those of tomorrow (Sula, 2013).

Svensson (2010) describes the library as a form of laboratory for humanities research and that knowledge in building collections, information science and IT make libraries a natural and important infrastructure for DH. Zhang et al (2015) studied how information experts can contribute in DH projects and underline the importance of expertise in storage and access, publishing, search, training and innovation. Green (2014) conducted case studies involving five libraries in the USA and show that a close collaboration with the library is necessary to optimise the research process. Wong (2016) stresses the strength in gathering experts and specialists from different fields as a part of bringing DH to its full potential.

Approach. This paper stems from the experience of practitioners who have been involved in efforts to organise support for DH at two academic libraries in Sweden. The discussion and conclusions are supported by the results of

• conducting lightly structured interviews, semi-structured observations and document analysis at libraries in the Sweden, Denmark, and the USA
• surveying how libraries in Sweden, Denmark, Norway and Finland describe their work related to DH
• designing and evaluating DH-related activities for students and researchers at Uppsala University Library

The results are interpreted with a life-cycle perspective on research and education and focus on organisation, actors, activities, services, tools and spaces.

Findings. We confirm that Sula’s (2013) description of DH as a complex notion is valid in the Nordic academic library context as the results show that different people attribute the term with different meanings. There were libraries labelling themselves as not actively supporting DH, while at the same time describing activities that could just as well indicate that they are indeed active. We suggest that it may be useful for libraries to focus on emerging needs in relation to digital sources and methods, interdisciplinary research support, and new media for scholarly communications.

The result also showed that the surveyed Nordic academic libraries were at an early stage of organising work to support DH and predominantly positioned their activities as collaborations with researchers or participation in networks. Contrasting with the results from academic libraries where DH practices are already well established, we suggest that Nordic libraries can organise to support DH by

• Positioning staff/services close to active research and education with elements of DH
• Framing DH activities in the context of today’s goals and responsibilities
• Engaging staff with technical skills, subject expertise and a learning mindset (Lewis et al, 2015) in DH projects, labs and events
• Creating digital and physical spaces to support DH tools and practices
• Adopting and sharing practices and expertise with other libraries and academic infrastructures

Denna text är en översättning från engelska till svenska av Framework for Information Literacy for Higher Education publicerad av ACRL (Association of College & Research Libraries).

Notera att det endast är introduktionen och ramarna som är översatta i detta dokument. För att läsa de tre appendixen, se originaltexten på engelska.

Länk till originaltexten: http://www.ala.org/acrl/standards/ilframework.

Översättningen utfördes under 2015 med syftet att användas internt vid Linköpings universitetsbibliotek. Den arbetsgrupp som arbetat med översättningen är alltså inte professionella översättare, utan undervisande bibliotekarier. Efter hand efterfrågade kollegor vid andra svenska forskningsbibliotek om Linköpings universitetsbibliotek kunde dela med sig av sin översättning. Därför har texten under 2018 och 2019 korrekturlästs av kollegor från flera bibliotek i Sverige och nu lägger vi ut den med en Creative commons-licens.

Diskussion om vad digital humaniora (DH) betyder för biblioteken. Hur påverkar det den kompetens och infrastruktur som behövs för att stödja forskning och utbildning inom DH. Vad det kan få för konsekvenser för hur man organiserar arbetet.