The purpose of this paper is to explore how process management (PM) can support small- and medium-sized enterprises (SMEs) in pursuing sustained competitive advantage. For this purpose, a dynamic capabilities (DC) lens was used.Design/methodology/approachA narrative literature review and a multiple case study with an action research approach at two road freight transport companies were used.FindingsPM provides structure and system thinking to support the development of competitive advantage. Concerning PM, management of knowledge, management style and process orientation are key factors for the generation of competitive advantage for SMEs.Research limitations/implicationsThis study contributes to PM literature by studying its support for and implementation at SMEs. Furthermore, the study contributes to the literature on DC by providing concrete examples of activities linked to such capabilities.Practical implicationsThis study contributes to practitioners by providing examples of implementing PM and identifying competitive advantage, connected with PM elements.Social implicationsThis study has social and environmental implications for the quality of life of the Swedish people.Originality/valueThis paper contributes to clarifying the connection between the research fields of quality management and DC to explore how PM can support SMEs in pursuing sustained competitive advantage.

Inom ramen för det VINNOVA-finansierade projektet ”Hållbar distribution i e-handeln: Hur kan klimatsmarta leveransalternativ underlättas” (HELSMART) har syftet varit att ta fram kunskap om hur e-handlare kan utforma och presentera klimatsmarta leveransalternativ till konsumenter för att minimera klimatpåverkan från e-handelsdistributionen, och på så sätt bidra till ett fossilfritt samhälle. I denna rapport presenteras resultaten från projektet, som pågått under 2020-2023 och som varit ett samarbete mellan Linköpings Universitet och Stockholms Universitet. 

Projektet har kombinerat olika datainsamlingsmetoder, vilket gett möjlighet att förstå utmaningen med hållbara e-handelsleveranser ur olika perspektiv. Metoderna inkluderar dels en genomgång av e-handlares hemsidor, dels fallstudier och intervjuer med e-handlare, logistikföretag och transportplattformsföretag, och dels konsumentdata från faktiska köp före och efter introduktionen av ”miljömärkning” av leveranser. Sammantaget har det här projektet följt utvecklingen av miljömässigt hållbar e-handelsdistribution i en svensk kontext under de senaste nästan fyra åren. 

Resultaten visar att det finns en enorm komplexitet kopplat till miljömässigt hållbara leveransalternativ. För att belysa denna komplexitet så presenteras i rapporten en process som beskriver tre steg för att kunna utforma och presentera klimatsmarta leveransalternativ till konsumenter. Dessa innefattar: 

1. Identifiera miljömässigt hållbara leveransalternativ, 
2. Erbjuda miljömässigt hållbara leveransalternativ till konsumenter, och 
3. Vägleda konsumenters val av miljömässigt hållbara leveransalternativ. 

Genomgång av de tre stegen leder sedan fram till en avslutande diskussion där fyra centrala budskap lyfts. För det första är det inte självklart vad som menas med miljömässigt hållbar leverans. Här finns t.ex. oklarheter i vad man är ute efter att minimera när man vill uppnå miljömässigt hållbara leveranser, och om och hur det går att jämföra olika logistikföretags utsläpp på ett rättvisande sätt. För det andra så befinner sig e-handlarna inte i ett vakuum utan är beroende av andra aktörer, vilket gör att de slutgiltiga utsläppen beror på beslut från en mängd olika och starkt skilda beslutsfattare. För det tredje så skapar externa märkningar transparens, samtidigt som de riskerar att skapa förvirring. För samtidigt som externa märkningar har sina fördelar, så kan de också leda till att för många typer av miljömässigt hållbara leveransalternativ kommuniceras parallellt. För det fjärde så visar resultaten att hållbara leveransalternativ är viktiga för konsumenter, men inte lika viktigt som allt annat. Men genom att placera det miljömässigt hållbara leveransalternativet högst upp i checkouten och markera det som förvalt, så ökar sannolikheten för att konsumenter ska välja detta alternativ. Små knuffar på tillräckligt många kan på sikt ha enormt stor effekt på totala utsläpp.

Online guest lectures serve as an important learning activity for students to bridge the gap between the classroom and the reality of business and has become common during the Covid-19 pandemic. Such lectures enable students to better link theories and concepts to practice and can provide valuable network opportunities for students by facilitating contact with professionals in their field of studies. Online guest lecturing has also proven to have benefits for the course administration such as an easier allocation of guest lecturers and a more effective use of resources.

This paper is part of a pre-study for determining the opportunities and challenges that online guest lecturing can have for students of engineering and management programs at a master level. Specifically, the purpose of the pre-study is to explore how online guest lectures are perceived among students and course directors, and how they can be improved. The method used involves a narrative literature review and an empirical pre-study.

The results suggest that online guest lectures allow students to enhance their knowledge on the course contents and allow them to make more informed career choices. They also suggest that course directors use guest lectures as a means for inspiring and supporting the learning of the students. However, the results also suggest that students can adopt a more passive role in online guest lectures compared to face-to-face guest lectures. Learning in online guest lectures could be enhanced when connected to learning activities that support them, e.g., follow-up seminars, assignments, and reflection documents.

In terms of implications, this study presents course directors and students’ perceptions of online guest lectures, as well as presents improvement suggestions for course directors and guest lecturers when planning and performing guest lectures in university courses to enhance learning among students. 

Logistik spelar en viktig roll för e-handelns miljöpåverkan och e-handelns framfart medför att konsumenten i allt större utsträckning kan, och vill, påverka den miljömässiga hållbarheten i logistiken. Särskilt i den senare delen av försörjningskedjan, det som ofta kallas sista milen, så har konsumenten stor makt att påverka.

Extant literature on dynamic capabilities hints at the possibility of a wider scope than merely the firm, beyond the individual firm boundary, and thus the existence of interorganizational dynamic capabilities (IDCs). Although IDCs have been acknowledged as a source for sustainable competitive advantage, research on these capabilities remains fragmented and unstructured. Therefore, the purpose of this article is to develop a conceptualization of interorganizational dynamic capabilities. Based on a systematic literature review, a framework with four types of IDCs distinguished by their different locus of control and beneficiary is presented. For each type, the overarching capability themes of orchestration of network resources and governing of network members are described. The article provides a classification of IDCs that avoids comparing ?apples and oranges.? It also elaborates on dynamic capabilities that exist beyond the control of a single firm, and their relationship to other firm-based types of IDCs.

The increase in globalisation of trade, digitalisation and new technical advances in marketing, IT, and logistics have created new opportunities for retailers to expand and reshape their businesses. These changes have resulted in more complex logistics, and retailers are now facing several critical logistics challenges. To manage these challenges, retailers need to have dynamic capabilities (DCs) that enable them to continuously modify their logistics in order to create and maintain wellfunctioning logistics systems that are both cost-effective and service oriented. In addition, retailers need to have specific antecedents in place that enable them to develop and use such DCs. Despite the importance of DCs in retail, there is a limited understanding of these DCs and their antecedents, and how they enable retailers to adapt their logistics to manage logistics challenges. Hence, the purpose of this dissertation is to: Using a DC lens, explain how retailers can manage logistics challenges. 

This dissertation is based on two studies and includes six appended papers, which together cover the two logistics challenges of geographical expansion of retailers and transition to omni-channel retailing. The methodologies applied include a combination of literature studies and multiple case studies of large-sized Swedish retailers, in order to identify, describe, and explain DCs and their antecedents in a retail setting. A DC lens was used to study DCs and their antecedents from an intraorganisational and an interorganisational perspective, in which intraorganisational DCs were first studied in the geographical expansion of retailers, followed by interorganisational DCs (IDCs) in the transition to omni-channel retailing. The findings present accessing, integration, and utilisation as three important DCs to manage the geographical expansion of retailers. In addition, the findings present three receive-oriented IDCs: accessing, integration, and utilisation, as well as two transferoriented IDCs: identify knowledge-transfer opportunities and transfer of knowledge, which together are important for the transition to omni-channel retailing. In terms of antecedents, four antecedents of intraorganisational DCs: centralised logistics control, centralised logistics structure, standardisation of logistics operations, and learning orientation, were found to support the geographical expansion of retailers. In the transition to omni-channel retailing, two antecedents of IDCs: supply chain orientation and learning orientation, were found. 

This research provides in-depth insight into how retailers can manage two important logistics challenges in retail: the geographical expansion of retailers and the transition to omni-channel retailing. In addition, this research provides a refinement of DCs and their antecedents to increase our understanding of how such DCs and their antecedents enable retailers to manage different logistics challenges. Previous research has not identified, described, or explained how DCs enable retailers to systematically adapt their logistics to new conditions and issues related to different challenges. By studying DCs from both an intraorganisational and an interorganisational perspective, this research identifies a distinction between receive-oriented and transfer-oriented DCs, which are essential for accessing, integration, and utilisation of external resources, as well as for identifying and transferring internal resources, in order to facilitate new logistics solutions to manage different logistics challenges. For logistics practitioners, this research demonstrates the importance of retailers working systematically to manage different logistics challenges and provides several concrete examples of how retailers can take on such challenges, as well as summarising valuable learning and experiences from retail practitioners. In addition, the research reveals the importance of a shared logistics vision, a proactive role taken by the logistics function of retailers, and collaboration between retailers and LSPs, in order to better manage logistics challenges in retail.  

Ökad globalisering av handeln, digitalisering och nya tekniska framsteg inom marknadsföring, IT och logistik har skapat nya möjligheter för detaljhandelsföretag att expandera och utveckla sin verksamhet. Dessa förändringar har resulterat i alltmer komplex logistik och detaljhandeln står idag inför många kritiska logistikutmaningar. För att hantera logistikutmaningar behöver handelsföretag ha dynamiska förmågor som möjliggör för dem att kontinuerligt förändra sin logistik och på så sätt skapa och behålla välfungerande logistik som är både serviceinriktad och kostnadseffektiv. Handelsföretag behöver dessutom ha specifika förutsättningar på plats för att kunna utveckla och använda dynamiska förmågor. Trots betydelsen av dynamiska förmågor saknas djupare förståelse för hur sådana förmågor och deras förutsättningar möjliggör för handelsföretag att hantera olika logistikutmaningar. Baserat på detta är syftet med denna avhandling: Att från en lins av dynamiska förmågor förklara hur detaljhandelsföretag kan hantera logistikutmaningar.  

Avhandlingen är baserad på två studier och sex artiklar som tillsammans studerar två olika logistik-utmaningar inom detaljhandeln, inklusive geografisk expansion och övergången till omnikanal. Metoderna som använts i avhandlingen innefattar en kombination av litteraturstudier och ett flertal multipla fallstudier av flera storskaliga, svenska detaljhandelsföretag för att studera dynamiska förmågor och deras förutsättningar som behövs för att hantera logistikutmaningar. Vidare användes teorin om dynamiska förmågor som lins för att studera dessa från både ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv. Resultatet visade att åtkomst, integration och utnyttjande som tre viktiga dynamiska förmågor för att hantera geografisk expansion. Vidare visade resultaten tre mottagar-orienterade interorganisatoriska dynamiska förmågor inklusive åtkomst, integration och utnyttjande, samt två överföringsorienterade dynamiska förmågor inklusive identifiera kunskapsutbyten och överföra kunskap som var viktiga för övergången till omnikanal. Vidare identifierades fyra förutsättningar för dynamiska förmågor, inklusive centraliserad logistikkontroll, centraliserad logistikstruktur, standardisering av logistikoperationer och inlärningsorientering som stödjer geografisk expansion. Vid övergången till omnikanal identifierades två förutsättningar för interorganisatoriska dynamiska förmågor, inklusive flödesorientering och inlärningsorientering.  

Denna forskning ger en djupare inblick i hur detaljhandelsföretag kan hantera två viktiga logistik-utmaningar inom detaljhandeln, inklusive geografisk expansion och övergången till omnikanal. Dessutom tillhandahåller denna forskning en förfining av dynamiska förmågor och deras förutsättningar för att öka vår förståelse för hur sådana dynamiska förmågor och förutsättningar gör det möjligt för handelsföretag att hantera olika logistikutmaningar. Tidigare forskning har inte förklarat hur dynamiska förmågor gör det möjligt för företag att systematiskt anpassa sin logistik till nya förhållanden och olika utmaningar. Genom att studera dynamiska förmågor från både ett intraorganisatoriskt och interorganisatoriskt perspektiv visar denna forskning en distinktion mellan olika mottagarorienterade och transferorienterade dynamiska förmågor som är viktiga för att få åtkomst och överföra både interna och externa resurser, samt integrera, utnyttja och underlätta implementering av nya logistiklösningar. För logistikutövare visar denna forskning vikten av ett systematiskt arbetssätt för att hantera olika logistikutmaningar och visar konkreta exempel på hur handelsföretag tar sig an olika logistikutmaningar samt sammanfattar värdefulla lärdomar och erfarenheter från praktiker. Forskningen visar även vikten av att ha en gemensam logistikvision, en proaktiv roll av logistikfunktionen, samt nära samarbete mellan handelsföretag och logistikföretag för att bättre hantera olika logistikutmaningar inom handeln.  

The purpose of this paper is to explore how the logistics organisation and operations support embeddedness in retailers’ geographical expansion. More specifically, this study identifies four key logistics characteristics that are crucial for geographical expansion and describes how each of these supports retailers’ embeddedness related to their geographical expansion. The findings illustrate how the characteristics: Centralised logistics control, Centralised logistics structure, Standardised logistics operations and Continuous learning and improvement, support societal, network and territorial embeddedness related to the geographical expansion of retailers. The paper is empirically grounded in an explorative, qualitative, multiple case study of three Swedish retailers that have geographically expanded their businesses. Company visits and interviews with a variety of informants, ranging from company owners to operational logistics staff, have been conducted.