Syftet med projekt Meningsskapande i Naturvetenskap och Teknik genom Skönlitteratur (MNTS) var att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik i förskolan och åk F-6 genom att integrera skönlitterära böcker i undervisningen. Projektet var ett forsknings- och utvecklingsprojekt där samverkan var en viktig del. Samverkan byggde på ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, medarbetare från Utbildningskontoret, Norrköpings stadsbiblioteks medarbetare, skolbibliotekarier samt förskollärare och grundskolelärare i ett antal av Norrköpings kommunala skolor och förskolor. Projektet har finansierats av Norrköpings fond för forskning och utveckling.

STEM education has been widely promoted to equip citizens with essential skills for a technology-driven future society and support knowledge-intensive industries. However, hitherto, much of the existing research focuses on male-dominated disciplines and traditional STEM domains, limiting the scope of inquiry. Thus, this paper argues for a broader perspective by examining STEM education through the lens of visual culture. Drawing from Visual Grounded Theory (VGT), this paper suggests a research approach that encompasses the visual aspects of a cultural context, including perceptions, practices, and representation to explores how STEM education is visually constructed and interpreted in different contexts. Two examples are presented to illustrate this approach. The first examines visual representations in Sweden's vocational education and training (VET) programs, revealing that STEM-related activities are present even in non-explicit STEM environments and that their visual discourse is more gender-inclusive than expected. The second investigates how preschool student teachers perceive nature as a space for STEM learning by analysing photographs they took of potential learning sites. Findings suggest that visual representations not only reflect but also shape understandings of STEM education, influencing both research perspectives and teaching practices. In all, this paper highlights the potential of visual methodologies in STEM education research, demonstrating that visual culture studies can uncover aspects of educational practices that risk go unnoticed in text-based analyses. Additionally, engaging educators in the exploration of visual culture may foster reflective and reciprocal knowledge creation implying that visual methodologies may be valuable in teacher training.

Spatiotemporal metaphors strongly affect our language about time. Time can be construed as an object that moves through space (time flies) or as a landscape through which we move (we are heading towards the weekend). Evidence of how speakers construe time can be found by observing their gestures. This study explores spatial constructions of time in co-speech gestures during programming lectures in Swedish upper-secondary classrooms. Data were collected from teachers' co-speech gestures while lecturing on programming, a context rich in temporal and sequential references. The results show that the teachers gesture in three directions, each with a specific function. Gestures along the vertical axis are used to talk about writing code as events on a vertical timeline. The programming convention where code lines are ordered top-down, indicating events in a particular order, is suggested as an explanation. Gestures along the sagittal axis are used when the teachers take an internal perspective. Gestures along the lateral axis are used when discussing events. This is a first exploration of how time concepts are construed in Swedish programming classrooms. The research provides a foundation for more extensive studies on the role of co-speech gestures in conceptualising time, particularly in educational settings involving technological interfaces.

Boken du har valt att läsa handlar om biologididaktik. Samtliga texter är utformade speciellt för lärar- och förskollärarprofessionen och hämtar sitt innehåll från aktuell forskning och praktik. Boken har tagits fram i ett samarbete mellan Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) vid Linköpings universitet och Nationellt resurscentrum för biologiundervis-ning (Bioresurs) vid Uppsala universitet. Syftet med boken är att bidra till undervisning i biologi på vetenskaplig grund. Genom att göra nedslag i aktuell forskning och lärares undervisning är boken även tänkt att ge inspiration, upp-slag och idéer för utveckling av biologiundervisning. Texterna ska inte uppfattas som beskrivningar av hur lärare ska göra utan snarare ge exempel på olika aspekter av biologiundervisning. Varje klassrumssituation är unik och det ingår i lärarens professionella yrkesutövning att värdera och omsätta forskningens re-sultat på ett sätt som är anpassat till situationen.

To engage students in STEM education and careers has been a question emphasised by policymakers worldwide. However, research has shown that students lose interest in technology and science studies in adolescence. Discontinuity in transitions between educational levels could be one explanation. Therefore, the aim of this study is to investigate possible (dis-) continuities in students’ technology education transition between upper primary and secondary school levels. More specifically, differences in classroom furniture, materials and tools have been investigated. Fifty-two teachers have answered a questionnaire about discontinuities in how the classrooms are equipped and what kinds of tools and construction materials differ between upper primary and secondary education technology classrooms. This may lead to altering possibilities regarding what technology education will become in the different communities of practice.

Teknikens betydelse för samhället blir större för varje dag som går och formar också stora delar av våra liv. Våra hem är fyllda med olika apparater som, utan att vi egentligen tänker på det, ansluter oss till tekniska system som i sin tur försörjer oss med vatten, el, telekommunikation och annan infrastruktur. Tekniken spelar också en viktig roll i yrkeslivet, oavsett om man arbetar med att utveckla ny teknik, att underhålla teknik eller att använda teknik i sitt arbete. Behovet av att förstå tekniken har alltså aldrig varit så stort som nu varför vi valt att sätta samman denna antologi. Boken är skriven med blivande och verk-samma lärare i fokus. Vi har därför valt att lyfta fram en bred förståelse för teknik och teknikundervisning, samtidigt som vi försökt visa hur denna förståelse kan vara ett verktyg för att utveckla undervisning. Målet för oss i redaktionen har med andra ord varit att skapa en blandning av texter som med varierande konkretion belyser den konstruerade världen ur ett flertal olika perspektiv... 

Metaphors in gesture and speech play a pivotal role in the way that programming concepts are presented in the classroom. However, little is known about the function of teachers metaphors in practice. This study aims to explore teachers use of metaphors in gesture and speech in a lecture on programming. Based on video observations of three upper secondary teachers, we employ Metaphor Identification Procedure (MIP) and Metaphor Identification for Gesture Guidelines (MIG-G) as methodological tools for identifying metaphoric speech and gestures related to programming concepts. The results of the study reveal that the gestures of the three teachers mainly function in two ways: (1) to add spatial properties to a programming concept and (2) to provide additional imagery for a programming concept. Consequently, the gestures identified in this study reduce the communicative burden of teachers speech. Furthermore, the study reveals that teachers gestures serve as means for making abstract concepts more tangible. For example, gestures concerning the abstract term "data" can generally be related to an object that could be received or moved. Hence, despite its metaphorical origin, data could be considered a graspable aspect of programming. Furthermore, spatial gestures enable the teachers to communicate programming processes in a tangible way, for example assigning programming processes a forward direction. Theoretical implications, potential implications for teaching and future research are discussed in the paper.

Programming has become an integral component of technology education around the world and is an important part of Swedish curriculum reform and classroom teaching. This thesis aims to explore relations between programming teachers' knowledge and beliefs about programming teaching and how it is enacted in their practice. In response, three studies were designed to investigate teachers' knowledge on three analytical levels: metaphorical expression, meaning, and understanding. The research relies heavily on triangulation and draws on Conceptual Metaphor Theory (CMT) and the Refined Consensus Model (RCM) for Pedagogical Content Knowledge (PCK) as an analytical framework. Data consists of metaphorical expressions in four educational texts, three classroom observations and interviews, and eighteen online video clips. Metaphors were analysed by deploying the Metaphor Identification Procedure (MIP), Metaphor Identification Guidelines for Gesture (MIG-G), and Procedure for Identifying Metaphorical Scenes (PIMS), respectively. Study 1 revealed that programming metaphors (designated in uppercase) can be categorised as being either related to the function (e.g., PROGRAMMING IS BUILDING, or DATA IS A PHYSICAL OBJECT) of the computer, or the intention of the programmer (e.g., "jump between code lines", or "tell the system that..."). In addition to confirming that many of the metaphors in Study 1 are employed in classroom teaching, Study 2 shows the teachers use of metaphor in gestures when teaching programming. For example, a teacher might hold an "object" while speaking about a programming concept, and thereby expose the use of the metaphor A PROGRAMMING CONCEPT IS A PHYSICAL OBJECT. The study also found that the teachers frame their teaching in relation to building, instructing, mentoring, and problem solving. Study 3 explored spatiality of a teacher’s metaphorical expressions. Findings illuminated that the teacher’s utterances rarely display connections between programming concepts and spatiality. Overall, the thesis identifies key metaphors contained in texts, speech, and gestures in the programming classroom. The research also shows how the teachers enact teaching differently, thus implying salient connections between their knowledge, beliefs, and action.

Programmering är en integrerad del av teknikundervisning världen över samt en viktig del av svensk läroplansreform. Denna avhandling syftar till att undersöka programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning samt hur den manifesteras i klassrummet. För att uppnå detta syfte har tre studier utformats. Studierna lärarnas kunskap på tre analytiska nivåer: metaforiska uttryck, mening och förståelse. Avhandlingen använder triangulering samt en kombination av konceptuell metaforteori och the Refined Concensus Model for PCK som analytisk grund. Datan består av metaforiska uttryck identifierade i fyra texter, tre klassrumsobservationer och intervjuer samt arton videoklipp. Metaforerna har analyserats med hjälp av Metaphor Identification Procedure (MIP), Metaphor Identification Guidelines for Gesture (MIG-G) och Procedure for Identifying Metaphorical Scenes (PIMS). Studie 1 visar att programmeringsmetaforer (noterade med versaler) kan kategoriseras som antingen relaterade till datorns funktion (PROGRAMMERING ÄR BYGGANDE eller DATA ÄR FYSISKA OBJEKT) eller programmerarens intentioner (t.ex. "hoppa mellan rader" och "berätta för programmet att..."). Förutom att de metaforer som identifierats i Studie 1 även används i klassrummen visar Studie 2 att lärarna använder gester som metaforer i sin undervisning. Exempelvis kan en lärare hålla ett "objekt" medan han berättar om ett programmeringskoncept. På så sätt blir handen en metafor för PROGRAMMERINGSKONCEPT ÄR ETT FYSISKT OBJEKT. Studien visar även att lärarna ramar in sin undervisning i relation till byggande, instruerande, mentorskap och problemlösning. Studie 3 undersökte rumsligheten i en lärares metaforiska uttryck. Studiens resultat visar att läraren sällan gör kopplingar mellan programmeringskoncept och rumslighet. Sammantaget påvisar denna avhandling vissa nyckelmetaforer som används i klassrummet. Forskningen visar även att lärare utformar sin undervisning på olika vis, vilket tyder på att lärares kunskap om och självupplevda förståelse för sin undervisning påverkar hur undervisningen formas.