Linköpings universitetsbibliotek har under 2021–2022 genomfört ett förstadieprojekt i syfte att utröna vilka möjligheter de själva har att på ett organiserat och strukturerat sätt lyfta fram och synliggöra hela bibliotekets verksamhet i det fysiska rummet. Hur synliggör vi alla relevanta delar av verksamheten på ett konkret och praktiskt sätt för studenter, lärare, doktorander, forskare och övriga anställda? Hur synliggör vi de tjänster och kompetenser som inte syns i biblioteksrummet? Syftet och frågeställningen blir därmed tvådelad i grunden eftersom vi dels utröner om vi har resurser och kompetenser att göra detta själva, dels att vi utforskar ett nytt sätt för verksamheten att frigöra sig från beroendet av yttre kompetens. Detta blir en given aspekt av det hela eftersom alternativet till att ha egna resurser och kompetenser är att i stället engagera resurser och kompetenser från extern part (såsom en PR-byrå eller liknande). Detta blir också ett sätt att utveckla bibliotekarierollen och de kompetenser som finns inom rollen. Linköpings universitetsbiblioteks projektarbete betitlat Se hela LiUB inleddes 2021 med att kartlägga LiUBs verksamhet, tjänster och produkter, vilka målgrupper vi primärt riktar oss mot och dessa målgruppers olika behov. Därefter har vi systematiskt observerat och analyserat externa verksamheter i syfte att utröna hur andra aktörer synliggjort sina verksamheter i det fysiska rummet. För att bredda det teoretiska underlaget har vi intervjuat studenter och tagit del av ett studentarbete inom kursen Avancerad interaktionsdesign. Vi har även tittat på tidigare forskning samt tagit hjälp av extern expertis i form av Petra Trobäck och hennes studier kring att skapa attraktiva biblioteksrum. Detta skapade ett underlag för analytisk metod från projektgruppens sida vilket ledde till att vi bestämde oss för att kartlägga VAD verksamheten består av och HUR vi ska arbeta för att kunna synliggöra delarna i det fysiska rummet. Bibliotekets verksamhet kunde därmed delas in i fyra områden och utifrån det kunde vi utröna fyra olika kategorier på metoder för hur vi arbetar i praktiken. Dessa kategorier spänner från stora övergripande, strukturella idéer, till praktiska (mer eller mindre) direkt applicerbara idéer. Med dessa resultat kunde vi så konstatera att projektet var redo för att tas vidare till nästa fas och därmed ta ytterligare ett steg mot att utveckla framtidens bibliotekarie.

Utställningen ”Medborgarskap & digitalisering” gestaltar i olika media de digitala utmaningar vi som medborgare möter i vardagen och har hämtat inspiration från forskning som bedrivs vid LiU av forskargruppen DINO. 

DINO - Digitalisering i nya offentligheter vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) - studerar hur digitalisering av offentliga tjänster påverkar oss som samhällsmedborgare. Forskargruppen undersöker digitaliseringens effekter på det offentliga samtalet och hur offentliga tjänster görs tillgängliga på nya sätt. En viktig del av deras forskning är också att studera vilka som riskerar att hamna utanför och varför. 

I många fall blir folkbibliotek ett slags stödfunktion i vardagliga situationer när teknik inte fungerar eller inte är tillgänglig så att medborgare kan agera som aktiva aktörer i samhället. DINO:s studier av de frågor om digitala problem som besökare på biblioteken kommer med har visat att dessa problem påverkar människors möjligheter att agera som medborgare. Det kan till exempel handla om att hantera olika e-tjänster, såsom att boka en tid på vårdcentralen, att betala räkningar, att söka jobb, eller att hantera sitt busskort för att åka kollektivtrafik. 

Med utgångspunkt i denna forskning presenterar utställningen olika situationer och händelser kopplade till vardagens digitala utmaningar.

Att bibliotekens uppgifter kan skifta eller ändra fokus, så att?arbetsformer förändras och bibliotekariers roller därigenom?omformas, är varken nytt eller konstigt. Så har det alltid varit.?En av de nya rollerna för bibliotekarier som blivit vanligare?på senare år är utvecklings- och producentrollen. Ta del av ett?samtal om hur verksamheten med att skapa forskningsutställningar har utvecklats på Linköpings universitetsbibliotek.

Studier visar att intresset för teknikämnet i skolan sjunker dramatiskt bland flickor mellan årskurs 5 och årskurs 8. Är det verkligen så att flickor tappar allt intresse för teknik eller visar siffrorna på något annat? Ulrika Sultan, doktorand i teknikens didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet, menar att flickor ÄR intresserade av teknik och GÖR teknik hela tiden, men att de inte definierar det de gör som teknik.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen lyfter fram att för att Sverige ska kunna behålla sin position i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation behövs en breddad rekrytering till tekniska yrken.

Utställningen tar med besökaren till miljöer där kvinnor, flickor och tjejer i olika åldrar rör sig i teknikens värld. Här lyfts kvinnliga förebilder fram, eldsjälar och föreningar som jobbar för att stärka tjejers tekniska självförtroende.

Utställningsperiod 30/8-19/12 2019 (Vallabiblioteket) och 20/1-31/3 2020 (Campus Norrköpings bibliotek)