I denna intervjustudie berättar lärare om sin syn på skrivundervisning på sfi, vad de menar är viktig och användbar kunskap för eleverna och hur de undervisar i skrivande. Det framkommer att färdighetsdiskursen och genrediskursen används mycket, medan andra diskurser inte får lika stort utrymme av olika skäl i skrivundervisningen för vuxna inlärare i svenska som andraspråk.

Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svensk skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla 'ett jämförande förhållningssätt mellan kulturer och språk'. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter använder modersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket? Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

A foreign accent is usually inevitable among adult second language (L2) learners. The speaker’s first language (L1) can often be identified based on transfer of linguistic features from L1 to L2. Misspellings in texts written by adolescents in their L2 are traced to the phonology in participants L1s and explained as transfer (Andersson, 1981). The aim of this study is to investigate whether a relationship between oral and written production (in L2) can be found among adult L2 learners of Swedish. A dictation exercise shows misspellings in texts that can be related to accented speech and phonology in the participants’ L1s. Results are of interest and relevance for didactic development in the teaching of Swedish as a second language.

Studien undersöker uttalsdrag som kan förorsaka missförstånd i finlandssvenska tonåringars uttal av engelska. Det finns viss kunskap om utmaningar finlandssvenskar möter när de lär sig det engelska uttalet, men mycket få empiriska studier som undersöker vilka uttalsdrag som faktiskt orsakar missförstånd. För att undersöka detta användes inspelningar av tonåringar vars förstaspråk var finlandssvenska. De läste in konstruerade meningar med utvalda uttalsdrag som kan förväntas orsaka missförstånd. Ett lyssnartest genomfördes med tonåringar (n = 48) vars förstaspråk var engelska. Resultaten visar att de förekommande uttalsdragen ledde till varierad grad av missförstånd hos lyssnarna. Av de undersökta uttalsdragen var det framför allt avsaknad av frågeintonation, felaktigt uttal av /θ, ð, v/ och när <y> uttalades som affrikatan /ʤ/ som orsakade mest frekventa missförstånd. En slutsats är att dessa uttalsdrag bör prioriteras i engelskundervisning för finlandssvenskar, medan skillnaden mellan /i–ɪ/ och uttalet av ordfinalt /z/ inte visade sig vara lika viktigt för förståeligheten och därför inte behöver lika mycket uppmärksamhet i uttalsundervisningen i engelska.

Utifrån några modersmålslärares berättelser innehåller undervisningen i modersmål inte enbart språkundervisning. Här skapas även relationer mellan elever, föräldrar och modersmålslärare som ofta delar erfarenhet från kulturer, språk och skolsystem utanför Sveriges gränser. Modersmålslärarna har erövrat kunskap och erfarenhet från den svenska skolkontexten och samhället, vilket för många, åtminstone till en början, är nytt och obekant. Lärarna och undervisningen i modersmål blir då ett mellanrum, ett tredje rum, för eleverna där det kända från hemmiljön, språk och kultur, möter det nya från den svenska skolan. Utifrån ett fokusgruppsamtal med fem modersmålslärare appliceras teorin om the third space där de själva lyfter fram sina olika roller som lärare och som länk och stöd för elever och föräldrar. Lärarna samtalar också om hur eleverna kan känna att de inte riktigt tillhör någon kultur och detta kan relateras till begreppet third culture kids.