Redan under medeltiden inrättades barnhus och institutioner för så kallade hittebarn, övergivna eller föräldralösa barn i Europa. Från tidigmodern tid blev dessa institutioner betydelsefulla inslag i europeiska städer. Detta kapitel fokuserar på det internationella sammanhanget och syftar till att visa hur dessa institutioner utformats på skilda sätt och fyllt olika funktioner för barn, familjer och stater från tidigmodern tid fram till början av 1900-talet.

While children and youth undeniably have a stake in and are affected by global migration governance, they have only recently gained recognition as a constituency in global multi-stakeholder dialogues around migration. In this article, we examine the ways in which the mobilization of young people has created new pathways for child and youth representation in the global governance of migration. Based on the analysis of policy documents, interviews and participant observations from the 13th Global Forum on Migration and Development (GFMD) in 2021, we demonstrate how children and youth as a stakeholder group have established new processes to identify policy priorities, select representatives and build partnerships to offer solutions to pressing migration challenges. Although institutional trajectories limit the kinds of representation that become possible, the mobilization of young people has resulted in a tangible strengthening of their access, space and strategic position to represent themselves in global migration governance.

This collaborative article explores child-centredness as a theoretical and methodological concept by asking what it means to centre children in research. The collaborative format offers a heterogeneity of voices on the concept as the contributing authors write, critically and creatively, from a range of different interdisciplinary research perspectives. Writing from the departure point of the key role of child-centred approaches within the field, including recent discussions concerning the need to decentre children/childhood, the goal is to spur and contribute to discussions on the possibilities and challenges of the concept, as well as new ways of approaching it.

I den här rapporten presenteras resultatet av projektet Uppdragsutbildning på distans på Tema Barn, som 2020 beviljades pedagogiska utvecklingsmedel för e-lärande av universitetsledningen för Linköpings universitet. Rapporten är skriven så att den ska kunna vara till nytta för andra miljöer på LiU som har planer på att utveckla uppdragsutbildning. Inom projektet har vi fokuserat på uppdragsutbildning relaterat till Barnkonventionen, men behandlar detta som ett exempel som man kan dra mer generella lärdomar av, som därför kan vara till nytta för andra. Genom hela rapporten pekar vi på olika överväganden som är relevanta att beakta för den som planerar erbjuda uppdragsutbildning på distans, samt även uppdragsutbildning generellt.

Rapporten beskriver först varför vi på Tema Barn ville undersöka uppdragsutbildning på distans, samt hur de allmänna förutsättningarna för uppdragsutbildning vid LiU ser ut. Sedan följer en beskrivning av arbetet med att identifiera och förankra vår uppdragsutbildning i omvärldens behov och efterfrågan, vilket leder vidare till en diskussion om pedagogiska överväganden. En väsentlig poäng här är att det finns skillnader mellan traditionell universitetsundervisning och uppdragsutbildning. Avslutningsvis presenterar vi den grundmodell för kursupplägg för e-lärande på distans och kursupplägg i modulform som vi utformat inom projektet, som är tänkt att kunna presenteras för potentiella beställare av uppdragsutbildning, för att förklara vad vi har att erbjuda och vilka möjligheter som finns för beställaren att utforma utbildningen efter sina önskemål.

I den här avhandlingen granskas framväxten av den svenska välfärdsstaten i ljuset av internationell påverkan och kunskapsutbyten med andra länder. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet och den reformpolitik som fördes inom avdelningen under 1920- och 1930-talen – det vill säga det tidevarv då den den svenska välfärdsstaten formerades.

Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska och metodologiska ramverket histoire croisée, vilket innebär att aktörer tillskrivs en betydande roll i inter- och transnationella processer av olika slag. Ett fokus har därför varit att studera olika aktörers urval av vetenskapliga rön, erfarenheter och idéer som legat till grund för deras utsagor om hur barnpolitiken bäst borde utformas. Genom att tillämpa kritisk ideologianalys har målet varit att förstå hur värderingar, verklighetsbeskrivningar och handlingsrekommendationer underbyggdes genom olika urval och argument.

Studien visar att diskussioner om barns välfärd var en del av ett omfattande internationellt utbyte av idéer, erfarenheter och vetenskapliga rön. En vision bland företrädare för Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet var att Sverige skulle förändras till ett bättre samhälle genom sådana samarbeten och utbyten. I den processen gjordes också val av vilka frågor och vilka erfarenheter man ville låta sig inspireras av, vilket gav stöd till strävanden efter att stärka den svenska statens ansvar och till att barns välfärd skulle byggas upp med det som ansågs som rationella, moderna och anti-auktoritära metoder. Framtidens barn skulle fostras till att bli bärare av demokratiska värden i en värld större än Sverige.

In this doctoral dissertation, the growth of the Swedish welfare state is examined in the light of international influence and of the knowledge exchanges with other countries. The study deals with the Child Welfare Section of the Swedish organisation Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet (Swedish Association of Poor Relief and Child Welfare) and the reform policy that was pursued by the section during the 1920s and 1930s – that is, during the period when the Swedish welfare state was formed.

The study is based upon the theoretical and methodological framework histoire croisée, which means that actors are ascribed an important role in different types of international and transnational processes. For this reason, a focus in the study has been to scrutinize different actor’s selections of scientific publications, experiences and ideas that formed the basis of their statements on how child policy should be composed. By applying critical ideology analysis, the aim has been to understand how values, descriptions of reality and recommendations for action were underpinned by various selections and arguments.

The study shows that Swedish discussions on children's welfare were part of a major international exchange of ideas, experiences and scientific publications. A vision among representatives of the Association was that Sweden would be transformed into a better society through such collaborations and exchanges. In this process there was a selection of which issues and experiences were to be sources of inspirations, which gave support to the notion that the state's responsibility should be strengthened, and that children's welfare should preferably be based on rational, modern and anti-authoritarian methods. The children of the future would be brought up to become carriers of democratic values in a world larger than Sweden.