"Jag har arbetat med barn i utsatta situationer i 30 år och har aldrig tidigare sett en svårare situation." Så beskrev en representant från civilsamhället situationen för barn och familjer?som nyligen sökt asyl i Sverige, på en konferens i december 2019, som samlade ett?stort antal frivilligorganisationer och offentliga aktörer. Organisationerna som?fanns representerade på konferensen hade sökt och fått finansiering från Allmänna?arvsfonden inom ramen för en satsning som avsåg att främja föreningslivets?bidrag ”till att stärka, stödja och öka förutsättningar för nyanlända barns och?ungas etablering i samhället” (Socialdepartementet 2014: 45). Bakgrunden var?regeringens uppdrag åt Arvsfonden att prioritera ”det sociala stöd som krävs för?barns och ungas goda start i Sverige […] exempelvis [genom] nätverksskapande?eller språkinlärning” (Socialdepartementet 2014: 52). Mot denna bakgrund hade?många civilsamhällesorganisationer planerat nya verksamheter i början av 2015,?när man ännu inte visste hur många människor som skulle söka skydd i Sverige?under det året. Totalt fick ett hundratal projekt finansiering från Arvsfonden för?verksamheter som pågick mellan 2016 och 2019.?Det inledande citatet illustrerar väl den utveckling som sedan skulle?komma att påverka, och som drabbade, de barn, ungdomar och vuxna som?projekten riktade sig till samt projektens verksamheter och medarbetare.?Förändringarna var allvarliga och genomgripande, vilket flera andra bidrag i?den här antologin också bekräftar

I denna artikel används två kartläggningar av samma rättsliga begrepp, nämligen praktiska verkställighetshinder i utlänningslagen, för att illustrera olika sätt att närma sig migrationsrätten som studieobjekt. Artikeln beskriver, vidareutvecklar och argumenterar för en reflexiv kritisk rättskartografisk metod i kvalitativa studier av svensk migrationsrätt. Med avstamp i Boaventura de Sousa Santos inflytelserika text ”Rätten – En karta för felläsningar” (1987), utvecklas en reflexivt orienterad variant av rättskartografin som inspireras av kritisk kartografi och gränsöverskridande motståndskartläggningar. Metoden synliggör hur migrationsrätten bär på inneboende motsägelser som tenderar att ligga väl dolda, avtäcker maktmissbruk, och ställer frågor om vad rätten gör, det vill säga dess performativa element.

I den här rapporten analyseras ett urval av de totalt 100 projekt som ingått i Arvsfondens Nyanländasatsning vilken hade till syfte att stärka nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet i samhället. Rapporten bygger på tre delstudier. En dokumentstudie bestående av ansökningshandlingar, årsrapporter och i förekommande fall slutrapporter från projekten, en enkät omfattande 89 av satsningens projekt (med svarsfrekvens 63 procent) och slutligen en fallstudie där tre projekt analyseras på djupet. Materialet till fallstudien består, utöver ovannämnda dokument och enkätsvar, av intervjuer och deltagande observationer. Analysen genomförs utifrån två perspektiv: organisation och samhälle. Organisationsperspektivet handlar om projektens erfarenheter och lärdomar och samhällsperspektivet om projektens arbete i ljuset av den samtidskontext projekten verkar inom. Genom de olika perspektiven besvaras följande frågor:

Projektens erfarenheter ur ett organisationsperspektiv

• Hur arbetar projekten för att främja etablering och delaktighet i sam-hället och vilka aktiviteter och metoder menar de kan främja etablering och delaktighet för satsningens målgrupper?

• Hur hanteras en eventuell spänning mellan etablering och delaktighet och den ovisshet om framtiden som finns hos vissa inom målgrupperna, till exempel de som fått tillfälliga uppehållstillstånd eller som befinner sig i en asylprocess eller papperslöshet?

• Vilka framgångsfaktorer respektive hinder upplever projektledarna vid samverkan med olika aktörer och i synnerhet samverkan med den offentliga sektorn?

• Hur nås målgruppen?

Projektens erfarenheter ur ett samhällsperspektiv

• Vilken betydelse har projektens arbete i ljuset av den samtidskontext projekten verkar inom?

Då det varit i princip omöjligt att beskriva projektens erfarenheter, lär-domar och spår utan att väga in den samtidskontext som projekten verkar inom sätter vi de begrepp som är centrala för Nyanländasatsningens syfte, nämligen delaktighet och etablering, i en samtidspolitisk belysning. Vi beskriver i detta sammanhang också de migrations- och socialrättsliga förändringar som skett sedan Nyanländasatsningens start och som påverkar projektens förutsättningar för att arbeta med nyanländas etablering och delaktighet samt om civilsamhällets roll i förhållande till offentlig sektor, med fokus på förskjutningar av välfärdsansvar som skett till följd av de beskrivna lagändringarna.  

Socialt arbete sker inte sällan i samhällets marginaler med människor som lever i en osäker, utsatt situation. Samhället hjälp och stöd distribueras allt som oftast av socialarbetare med stöd av lag, som inte alltid är given och entydig. Att djupare förstå relevant lagstiftning och andra rättskällor, samt deras individuella och samhälleliga effekter, är därför en viktig del i socialarbetares utbildning. Rättskartografisk metod kan vara ett sätt att undersöka rättens funktion och konsekvenser för socialt arbete och för dem som berörs av detta arbete. Enkelt uttryckt innebär metoden att rätten betraktas som en karta.

I den här utvärderingsrapporten analyseras ett urval av de totalt 100 projekt som ingått i Arvsfondens Nyanländasatsning som syftar till att stärka nyanlända barns och ungas etablering och delaktighet i samhället. Rapporten bygger på tre delstudier. En dokumentstudie bestående av ansökningshandlingar, årsrapporter och i förekommande fall slutrapporter från projekten, en enkät omfattande 89 av satsningens projekt (med svarsfrekvens 63 procent) och slutligen en fallstudie där vi analyserar tre projekt på djupet. Materialet till fallstudien består av intervjuer och deltagande observationer, utöver ovannämnda dokument och enkätsvar. Analysen genomförs utifrån tre perspektiv: organisation, individ och samhälle. Organisationsperspektivet handlar om projektens erfarenheter och lärdomar, individperspektivet om målgruppens delaktighet i projekten och samhällsperspektivet om projektens arbete i ljuset av den samtidskontext projekten verkar inom.