Vi lever i en tid där klimatförändringar, ekologiska förluster, sociala orättvisor och ekonomiska klyftor i allt större omfattning präglar våra liv och utmanar oss. För att möta dessa utmaningar krävs inte bara teknologiska lösningar utan även en djupgående förändring i hur vi tänker, lär och agerar. Här spelar utbildning en avgörande roll. Men att undervisa för hållbarhet ställer särskilda krav på oss som lärare. I den här texten visar vi hur undervisning kan skapa rum för transformativt lärande - alltså lärande som utmanar invanda förhållningssätt och hjälper människor att föreställa sig vägar mot levbara framtider. Kapitlet syftar till att inspirera folkhögskollärare att utveckla sin undervisning mot en tydligare teoretisk förankring genom att tänka och planera i ett verktyg vi kallar fröpaket.

Går det att tala om en särskild pedagogik och didaktik för folkhögskolan? Vilket pedagogiskt och didaktiskt idégods kan ses i folkhögskolans framväxt och utveckling, samt i den samtida folkhögskolan? Vilka förutsättningar inverkar på folkhögskolans pedagogik och didaktik? I detta kapitel lyfter vi inledningsvis fram några pedagogiska och didaktiska idéer som successivt utvecklats inom folkhögskolan, för att sedan identifiera några tankelinjer i dagens folkhögskola. Slutligen tittar vi närmare på hur olika förutsättningar gör att det, trots en gemensam historisk utveckling och vissa gemensamma ideér, finns en stor didaktisk och pedagogisk variation.

Vad kännetecknar folkhögskolan? Hur kan folkhögskolornas verksamhet beskrivas? Vilka värderingar vill folkhögskolan arbeta för? Vilka aktuella tendenser kan iakttas och hur bemöter skolorna dessa? I detta kapitel försöker vi ge ett svar på frågan vad en folkhögskola är. Vi säger något om hur den en gång grundades, och hur den utvecklats över tid med avseende på grundläggande idéer, uppdrag och verksamhet. Men framför allt berättar vi om folkhögskolan i dag, hur den är organiserad och vilken verksamhet som äger rum på landets över 150 olika folkhögskolor.