About 60% of plastic packaging in Sweden ends up in mixed municipal solid waste (MSW), which is incinerated with energy recovery. This status quo presents a missed opportunity to meet ambitious recycling targets. This study aims to provide a detailed characterization of plastic packaging in mixed MSW to assess its potential for recycling and its significance in improving the overall recycling rate. A case study involving a Swedish city was conducted wherein a sample of 5500 kg of mixed MSW from 920 households was characterized. From the 31% recycling rate, improvement of up to 59% can be achieved by diverting this misplaced plastic packaging into the existing recycling system. An additional 9% increase remains challenging to achieve due to the occurrence of non-recyclable attributes like black and multilayer packaging. The highlighted key enabler is the combination of correct household waste separation behavior and the establishment of mechanical sorting facilities to recover plastic waste from mixed MSW. These recycling potentials and associated challenges are discussed in the context of Sweden's ongoing efforts across the plastic packaging value chain. Furthermore, the importance of extended waste characterization is emphasized as a tool for identifying recycling potentials and monitoring the effectiveness of measures in enhancing circularity and resource-efficiency. 

Genom omställning av ekonomin ska Europa bli den första klimatneutrala kontinenten i världen. Den övergripande målet är att det inte ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 och att den ekonomiska tillväxten ska ha frikopplats från resursförbrukningen. Detta mål ska delvis nås genom en ökad cirkulering av material. Ambitionen om att nå en ökad cirkularitet av material och på så sätt reducera växthusgasutsläppen avspeglas även i svenska regeringens nationella strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi. Strategin fastslår att den cirkulära ekonomin ska vara ett verktyg för att minska samhällets resursanvändning och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn inklusive bygg- och rivningsavfall är ett av totalt sex prioriterade områden. Den här rapporten presenterar resultat från forskningsprojektet Materialflöden och indikatorer för cirkulär ekonomi – MICE. Syftet med projektet var att presentera kunskap och underlag om nuläge, förutsättningar och uppföljning gällande materialåtervinning och cirkulär ekonomi kopplat till Trafikverkets samlade verksamhet. Frågeställningarna som låg till grund för arbetet syftade att undersöka hinder och möjligheter för cirkulering av byggmaterial, hur dagens flöden och förråd av byggmaterial i kan beskrivas och kvantifieras, och vilka indikatorer som löpande skulle kunna stödja Trafikverket i arbetet med att uppnå ökad cirkulering av byggmaterial. Projektets analys avgränsades till materialen stål, betong, asfalt och massor. Materialflödesanalysen som genomfördes beräknade inflöde, lager och utflödet av material från väg- och järnvägsinfrastrukturen. Fokus i analysen var att identifiera vilken data som fanns tillgängliga och att identifiera en metod. Metoden för att beräkna inflöde, lager och utflöde byggdes upp så att resultatet även kan presenteras med en geografisk fördelning per materialkategori, till exempel på kommun eller regionnivå. Resultaten visar att det går att beräkna övergripande inflöde, lager, utflöde av material för Trafikverket men det krävs anpassning av olika datakällor, och bristen på enhetliga identifierade egenskaper i geodata har komplicerat sammanställningen. Studien kan demonstrera svårigheten att sammanställa nuläget för Trafikverkets totala materialanvändning och materialåtervinning på grund av projektbaserade data och bristande kopplingar mellan olika datakällor. Förslagen på indikatorer för att stödja Trafikverkets arbete med cirkulering av byggmaterial har även de sorterats utifrån inflöde, upplagring, eller utflödet av material från infrastrukturanläggningen, Målsättningen var att visa på vilken typ av information som olika indikatorer skulle kunna ge till Trafikverket i arbetet med cirkulering av byggmaterial, samt en översiktlig beskrivning av dataunderlag som bedöms vara tillgängliga för att beräkna dessa indikatorer. Med hjälp av indikatorerna kan Trafikverket få en ökad kunskap om de flöden av material som omsätts och de materialförråd som förvaltas. Dataunderlag saknas i stor utsträckning idag men projektet har identifierat att dataunderlagen skulle kunna förbättras genom förändrade krav vid upphandling gällande återvinning och återanvändning. Slutligen ges tre huvudrekommendationer för att accelerera arbetet med cirkulärt byggande kopplat till Trafikverkets verksamhet: 1) Att Trafikverket tar fram en strategi och målbild för cirkulär byggande, i vilken klimatvinster tydliggörs och kvantifieras 2) Att Trafikverket ökar kontrollen och spårbarheten hos material på en övergripande nivå och/eller regionalnivå. 3)  Att Trafikverket utvecklar incitament och policy för samordning av projektet, vilket möjliggör en uppskalning av lösningar för mer cirkulära flöden av material.

The single-use function of plastic packaging generates a continuously increasing input to the waste management system leading to sustainability challenges. In response, several management strategies along the plastic value chain are proposed including improvements on product design, source-separation, mechanical and optical sorting, and further downstream material recycling. However, in some countries like Sweden, these strategies are often implemented in isolation without considering their combination effects on the performance of the entire plastic value chain. Moreover, the corresponding assessments of these strategies are often limited to material efficiency (i.e., recycling rate) thus overlooking the potential trade-offs with environmental performance. Hence, this study aims to assess the combination effects of different management strategies for plastic packaging in Sweden in terms of both material and environmental dimensions. Over 700 scenarios involving different combinations of management strategies were modeled and assessed through life cycle assessment. The results show that upstream strategies such us polymer restriction especially for food packaging (i.e., limiting to polyethylene terephthalate and polypropylene) lead to higher recycling rates and better environmental performance. In contrast, further downstream material recycling strategies show more apparent trade-offs, especially between recycling rates and environmental impacts related to toxicity. Recommendations for the combinations of management strategies for plastic packaging, which can increase recycling rates and reduce environmental impacts, are presented and discussed. 

The purpose of this perspective article is to critically explore the launch of the mission for 100 climate neutral cities in Europe. An overview of the mission approach in general is first presented, where key aspects and emerging critiques are identified. Second, key elements of the mission for 100 climate neutral cities in Europe are introduced along with some of its challenges and ambiguities. This perspective article ends with highlighting key emerging questions from the report “100 Climate Neutral Cities by 2030 – by and for the citizens” where research and practice need to engage to support municipalities and urban actors in efforts on climate neutrality and help to better navigate toward radical social and technical transformation. This perspective article also proposes two approaches for inclusive participation of citizens and stakeholders that can contribute to the local implementation of the mission for 100 climate neutral cities.