I denna studie undersöktes potentialen för etableringen av nya biogassystem inom ett geografiskt område som utgjordes av Region Sörmlands kommuner samt kommunerna Södertälje, Nykvarn, Norrköping och Söderköping. Anledningen till studien är det studerade områdets förhållandevis låga nuvarande biogasproduktion samt den stora potentiella efterfrågan på biogas i området, då SSAB i framtiden kommer behöva biogas till sin fossil-fria stålbearbetning. I studien studerades den tekniska och administrativa potentialen, det vill säga vad som är möjligt att producera under dagens administrativa villkor samt med dagens (och en nära framtids) teknik. Potentialen undersöktes utifrån fyra olika potentialer: rötbar biomassapotential, biogaspotential, koldioxidproduktionspotential och näringscirkulationspotential. Resultatet visar på en biogaspotential mellan 380 och 540 GWh per år vilket skulle motsvara en stor ökning från dagens produktion på mellan 50 och 60 GWh per år. Ytterligare 100 GWh per år skulle kunna produceras av koldioxiden genom biometanisering men då krävs stora mängder vätgas. Angående näringscirkulationspotentialen så kan biogödseln (som samproduceras med biogas i biogasanläggningar) uppfylla cirka tre fjärdedelar av kvävebehovet, nära hela fosforbehovet och fyra gånger kaliumbehovet i det studerade områdets jordbruk. Det studerade området delades upp i fem produktionsområden för att öka upplösningen i studien. Dessa områden valdes för att de skulle kunna utgöra delområden som är stora nog för att etablera biogasanläggning av den storlek som krävs för att förvätska biogasen och samtidigt undvika alltför långa transportsträckor för substrattransporter. Detta svarar upp mot trenden att etablera större och större biogasanläggningar samt ett ökat fokus på förvätskad biogas. Dock kan mindre anläggningar vara nödvändiga för att uppnå vissa delar av potentialen i områden med små, men betydelsefulla, substratmängder. Det produktionsområde med störst potential var Söderköping/Norrköping men det betyder nödvändigtvis inte att det är det mest lovande produktionsområdet att börja mer fokuserade implementeringsstudier i då andra faktorer så som lönsamhet inte undersökts i denna studie. Fortsatta studier bör fokusera på hur lantbruksrelaterade substrat kan användas inom biogasproduktion. Här kan studier fokusera på olika områden, exempelvis hur biogasanläggningar kan drivas stabilt på enbart grönmassa (till exempel vall och mellangrödor) och hur ökad odling för biogasproduktion påverkar mat- och foderproduktion, individuella lantbrukare samt åkermarkens långsiktiga hälsa. Dessutom behövs implementeringsstudier för att realisera potentialen, dessa bör fokusera på att undersöka specifika etableringsmöjligheter utifrån ekonomiska, tekniska, logistiska och administrativa perspektiv.

Logistics networks need to conform to arising market trends and public requirements for greening freight transport through a series of Green Logistics Practices (GLPs). This study sets out to explore the use of fossil-free fuels as a GLP and possible influence on business strategy and system design. A literature review was conducted which concluded that literature about the use of fossil-free fuels is limited. An explorative interview study was conducted to further explore the use of biomethane among actors in logistics networks. Customers increasingly request green freight transport typically accepting moderately higher prices for green transport. Development of green logistics services is predominately driven by corporate stakeholders and internal initiatives, while public regulation appeared to have a weak influence. The study revealed new insights into how GLPs can relate to each other.

I detta kapitel beskrivs några betydande miljöproblem av global karaktär. Det handlar närmare bestämt om klimatförändringar, uttunning av ozonskiktet, minskad biologisk mångfald och användning av naturresurser. Syftet är att du som läsare bättre ska förstå vad som kännetecknar problemen, vad i samhället som orsakar dem, rådande trender och möjliga åtgärder.

I det här kapitlet tittar vi närmare på miljöproblem vars konsekvenser främst kan anses betydelsefulla lokalt. Det gäller exempelvis förorenade markområden, påverkan på vattentäkter och bullerstörninar. I den fall är de lokala miljöproblemen mindre komplicerade och lättare att åtgärda än regionala och globala problem.

Så här långt i bokens tredje del har angreppssätt för att hantera miljöfrågor berörts ur olika perspektiv. Det har handlat om en historisk tillbakablick, övergripande strategier och produktutveckling, men också om systemperspektiv och miljösystemanalys. Boken har i många avseende samhällsfokus, men mycket av det som berörs har stor relevans för och inverkan på enskilda företag och andra typer av organisationer. De måste ofta inom ramarna för sin verksamhet och organisation hantera miljöfrågor som berör dem. Eftersom det kan vara nyttigt att försöka se situationen ur ett företagsperspektiv beskrivs i detta kapitel kortfattat hur miljöarbete kan se ut i dag i större svenska industriföretag.

Detta sjätte kapitel inleder bokens tredje del, som handlar om olika angreppssätt för att hantera miljöproblem. Kapitlet bidrar med en kort historisk översikt för att illustrera hur både synen på miljöfrågorna och åtgärderna förändrats över tid. Avslutningsvis summeras olika strategier för att jobba med miljöfrågor.

Utmaningarna inom miljöområdet är stora och inte minst industrin arbetar intensivt med sin omställning för att både minska sin negativa miljöpåverkan och ta fram lösningar som bidrar till ett gott liv för alla. Boken behandlar möjligheterna att vända miljöproblem till möjligheter genom miljöteknik...[Bokinfo]

I det här kapitlet berörs vanligt förekommande reningsteknik, vilket till stor del handlar om tekniska åtgärder som används i samhället och inom industrier för att rena luft, vatten och mark. Reningstekniska lösningar är väsentliga att känna till eftersom de fyller en viktig funktion i många typer av miljöarbete.

This publication contains a compilation ofsummaries of country reports from membercountries of IEA Bioenergy Task 37 (Energyfrom Biogas). Each country report summaryincludes information on the number of biogasplants in operation, biogas production data,how the biogas is utilised, the number ofbiogas upgrading plants, the number ofvehicles using biomethane as fuel, the numberof biomethane filling stations, details offinancial support schemes in each country andsome information on national biogas projectsand production facilities. The publication is aregular update and is valid for informationcollected in 2020-2021. Reference year forproduction and utilisation is 2020, unlessstated otherwise.

Biogas production through anaerobic digestion is an integral part of the transition toward a biobased and circular economy and its expansion is foreseen in many parts of the world as well as in Europe. In Sweden, a governmental inquiry suggested biogas production to be increased from about 2 TWh today to 7 TWh by 2030. This rapid expansion would require installation of several new biogas plants across the country. However, the location of biogas plants can greatly affect its business performance and there are several geographic and socio-political factors that would limit the choice of location. Through dialogue with existing biogas producing companies and a few other related actors, we identified 12 factors that are commonly considered in the site-selection of biogas plants in Sweden or are considered to be important in the years to come. These factors are grouped into those related to supply and demand (feedstock supply, biogas demand, digestate demand, and carbon dioxide demand), infrastructure and synergies (available infrastructure, adjacent existing industries), land-use and zoning (nearby housing, zoning, and historic preservation sites), and socio-political context (political strategies and goals, organizational capability, and local social acceptance). We discuss how these factors can be used under rapidly transforming conditions in Sweden through different site-selection logics and highlight the importance of spatially explicit analysis for individual or coordinated decision making in future. Our method of enquiry and analysis, and to a certain degree the factors, can be also relevant for other countries, particularly in Europe. This study paves the way for more in-depth investigation of the question of site-selection of biogas plants in Sweden; both in the direction of detailed analysis at the local level, or screening analysis on the regional or national level for improved coordinated actions.