Detta kapitel behandlar bedömningars konsekvenser för elever och hur vi kan hantera prestationsemotioner. Dessutom diskuteras hur vi kan arbeta för att minska negativa prestationsemotioner som stress och oro i samband med bedömningar i skolan. Avslutningsvis ägnas ett avsnitt åt formativ bedömning med särskilt fokus på återkoppling rent generellt samt huruvida återkopplingen blir annorlunda när den ges digitalt. Vad får bedömningar för konsekvenser för elever och vilka verktyg står till buds för en hållbar bedömningspraktik?

Den här boken handlar om känslor hos elever i samband med bedömningssituationer, det vi kallar prestationsemotioner. Den handlar om stress, oro, skam och besvikelse men också om lust, glädje, stolthet och hopp...[Bokinfo]

Teachers feedback via Learning Management Systems (LMSs) is studied within the subject of social studies at upper secondary school in Sweden. A qualitative study involved classroom observations within LMSs, gathering teachers feedback on pupils submitted assignments, and semi-structured interviews with six teachers. With the support of activity theory, the interest of the study was directed towards the tensions that arise in an activity system consisting of teachers feedback actions in a digital assessment context. The results reveal tensions in the relationship between grading documentation in the LMS and the subjects traditions in the form of discussions, for example. Tensions were distinguished in the interaction between a school policy of using a feedback matrix and teachers formative ideals. Tensions were also distinguished between teachers need to legitimise grades and give feedback according to formative ideals. Finally, a tension was distinguished between the time available for providing feedback and teachers formative ideals for giving feedback.

I det här kapitlet beskrivs inledningsvis begreppet återkopplingsom en del av en formativ bedömning. Därefter presenterasforskningsresultat som berör planering av återkoppling, återkopplingens innehåll och i vilken form den ges. Vidare berörsåterkoppling till elever i olika åldrar och med olika behov, liksomskillnader mellan ämnen med betydelse för återkopplingen.Avslutningsvis presenteras kunskap om återkoppling i den digitala skolan. De resultat som presenteras är av generellt slag ochdet är därmed upp till lärares kompetens att avgöra när och hurdessa kan användas praktiskt i lärarens egna arbete. En ambitionmed texten är att bidra till att underlätta de didaktiska val somalla lärare gör varje dag.

Den digitaliserade skolan har förändrat betingelserna för lärare och elever på många sätt. Iföljande text riktas fokus mot lärares återkoppling till elever via digitala lärplattformar. Återkoppling i lärplattform ser delvis annorlunda ut än återkoppling som ges ”på papper”. Den är mer standardiserad genom de funktioner som finns i plattformarna. Det sker också ensammanblandning mellan återkoppling och betygsdokumentation som ger återkopplingen entydligt summativ karaktär. Riktlinjer om återkoppling i lärplattformar beskrivs som en källatill oenighet i kollegier. 

Att ge återkoppling till elever är en ständigt pågående arbetsuppgift i en lärares vardag. Den beskrivs som både svår och tidskrävande men samtidigt om oerhört viktig för elevers lärande. Varför upplevs det som svårt att ge återkoppling? Hur kan den tid lärare lägger ner på återkoppling användas på ett sätt som stödjer elevers lärande? Vilka förändringar i återkopplingspraktiken medför de digitala verktygen? Dessa är frågor som kommer att beröras i kapitlet. Inledningsvis ges en bakgrund i tidigare forskning om återkoppling med särskilt fokus på återkopplingens funktion att stödja lärande. Därefter följer en presentation av två studier där återkoppling från lärare till elev i gymnasieskolan har undersökts. Kapitlet avslutas med en diskussion där förklaringsfaktorer i termer av uppgifternas karaktär och återkopplingens skilda syften lyfts fram.

Studiens syfte är att synliggöra lärares återkoppling i samhällskunskap i analog och digital kontext med särskilt intresse för återkopplingens formativa syfte. Studien är genomförd med ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I delstudie ett utforskas återkoppling i det analoga klassrummet och i delstudie två återkoppling i lärplattform. I studien används kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datamaterialet består av skriftliga dokument med återkoppling, observationer av återkoppling i klassrum och i lärplattformars kursrum samt kvalitativa intervjuer med sammanlagt 11 gymnasielärare.

Resultaten visar att olika sammanhang och redskap ger olika möjligheter för formativ återkoppling. Såväl i den analoga kontexten som i lärplattformen framträder en summativ återkoppling med ett fokus på betyg. De sammanhang som framstår som gynnsamma för formativ återkoppling är när återkoppling ges under pågående arbetsprocess. Likheter framträdde mellan de bägge delstudierna i form av både formativt och summativt orienterade verksamheter. Dessa präglas av skilda normer, traditioner och roller men är sammanvävda i undervisningspraktiken. Spänningar mellan verksamheterna har beskrivits där handlingar i den ena verksamheten kan te sig kontraproduktiva i den andra verksamheten.

En skillnad mellan de olika kontexterna är förekomsten av den dokumenterande verksamheten i den digitala kontexten. Denna verksamhet är orienterad mot skolans och lärarens behov av dokumentation av betygsunderlaget i lärplattformarna. Den skapar en sammanblandning av återkoppling och betygsdokumentation som inte förekom i den analoga kontexten och en slutsats är att användning av lärplattform har bidragit till formandet av denna summativt orienterade verksamhet.

Förutsättningar för formativ återkoppling diskuteras i termer av ett ökad intresse för återkoppling, i relation till ämnets tradition och till de spänningar mellan ideal och rådande praktik som framträder. Vidare betraktas de möjligheter att skapa sammanhang för återkoppling där fokus riktas mot elevers lärande som förutsättningar för förändring.

The aim of the study is to discern how teachers use feedback when teaching Social Studies in analogous and digital contexts, with a special focus on the formative intentions of feedback. The study is based on Activity Theory. In part 1 teacher feedback is studied in an analogous classroom, whereas in part 2 feedback is given in a Learning Management System (LMS). In the study qualitative research methods are used, inspired by ethnography. Data include written documents with teacher feedback, observations of oral as well as digital feedback and qualitative interviews with a total of 11 upper secondary teachers.

The results reveal that different situations and tools offer different possibilities for formative feedback. In the analogous as well as the digital context summative feedback is prominent, with a focus on grades. The most favourable situation for formative feedback is when feedback is given during an ongoing working process. Similarities between the two parts of the study were obvious in both formatively and summatively oriented activities. Although permeated by different norms, traditions and roles, they are intertwined in the teaching practice. Tensions between the activities have been described, however, when actions in one activity may seem counterproductive in the other activity.

One difference between the two contexts is the existence of the documenting activity in the digital feedback context. This activity is oriented towards the teacher’s and the school’s need of documentation in the LMS as a base for grading. This created a confusion of feedback and documentation in the digital context, which was not present in the analogous context. One conclusion is that the use of a digital LMS has contributed to the creation of this summatively oriented activity.

The conditions for using formative feedback are discussed in terms of an increased interest in feedback, in relation to the traditions of the subject and the tensions between ideal and actual practice. A further condition discussed in the study is the possibilities for teachers to give feedback with a focus on students’ learning.

Idag talas det mycket om vikten av återkoppling och i följande kapitel kommer flera aspekter av återkoppling att behandlas. Återkoppling är information som ges av läraren om någon aspekt av en elevs lärande eller prestation.

Återkoppling har visat sig vara en av de faktorer i undervisningen som är mesteffektiv när det gäller att stärka elevers lärande. På senare år har återkoppling röntintresse som en viktig aspekt i den bedömning som genomförs i syfte att stödjaelevernas lärande, den formativa bedömningen.1Som del i bedömningsprocessen beskrivs återkopplingsgivande som svårt ochtidskrävande. Återkoppling i form av skriftliga kommentarer eller i dialog medeleven kan vara ett mycket verkningsfullt redskap för lärande men kan denmöjligen också vara ett slöseri med tid? Vad krävs för att återkoppling skallfungera som ett redskap för lärande? Frågor av detta slag bildar den bakgrund somformat studiens syfte: att utforska återkopplingsgivande i samhällskunskap pågymnasieskolan.Hur ser lärares återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet ut? Skiljer sigåterkopplingens kvalitet åt beroende på i vilket sammanhang den ges? Hur kanåterkopplingspraxis i samhällskunskap förklaras? I artikeln redovisas resultat från Agneta Grönlunds licentiatuppsats Redskap för lärande? Återkoppling isamhällskunskap på gymnasiet.

This dissertation explores written and oral feedback in different contexts. The study is based on interviews with five Swedish teachers in Civics and on observations of their way of giving feedback in the classroom. Furthermore, teachers’ comments on the students’ written tasks were examined.

Feedback from the teacher to the student has been classified into the categories: Focus on task, Focus on grade, Focus on learning process and Focus on self-regulation. According to previous research feedback with focus on process and self-regulation is the most powerful tool for enhancing learning. The result shows that the feedback which was given on written tests and written tasks was not favourable for enhancing learning. Feedback in a written log and during work in class was more effective. In the context where teacher gave oral feedback when giving back the written texts both grades and learning process appeared to be in focus.

Activity theory has influenced the analysis of variation in feedback and of obstacles and possibilities for developing formative feedback. In order to explain the variation I discuss the form of the task, the nature of the subject and the fact that feedback is given in both a formative and a summative discourse.

In the formative discourse, where the teacher acts as a promoter, I find good possibilities for developing formative feedback. Open tasks, feedback towards abilities and a direct relation between the student and the subject matter appeared in this discourse. A summative discourse, where examination and grades characterized the feedback, has been interpreted as an obstacle for development of a more formative practice. In that discourse the teacher acts as a mediator between the student and the subject matter.