liu.seSearch for publications in DiVA
EnglishSvenskaNorsk
Change search
ExportLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Project

Project type/Form of grant
Project grant
Title [sv]
Genetisk räddning eller utavelsdepression? Hur man hanterar hotade populationer.
Title [en]
Genetic rescue or outbreeding depression? How to manage endangered populations.
Abstract [sv]
När populationer på grund av exempelvis överexplaotering, habitatförsluster och fragmentering blir allt mindre, kan förlusten av individer komma att påskyndas. Arten och dess bestånd kan hamna i den så kallade utdöendespiralen – en nedåtgående spiral av allt mindre genetisk mångfald som leder till snabbare utdöende. För att kunna förstå och hejda detta skeende är det viktigt att beakta genetiska aspekterna i det praktiska bevarandearbetet.Två fundamentala genetiska mekanismer, genetisk drift och inavel, leder till förlust av genetisk mångfald och sämre hälsa i små populationer. Genetisk drift kan kortfattat sammanfattas som slumpmässiga förändringar som påverkar frekvensen av anlag i en given population från generation till generation. Sådana slumpmässiga förändringar påverkar populationer av alla storlekar men är mycket mer omfattande i små populationer. Inavel sker när nära besläktade individer producerar avkomma. Man har länge vetat att sådana parningar leder till både förlust av genetisk variation och till uttryck av skadliga genvarianter. Inavel kan på olika sätt också öka i omfattning i små populationer jämfört med stora. För att motverka drift och inavel har genetisk räddning, dvs translokationer av individer från större, mer diversa och mindre inavlade bestånd, föreslagits och även i vissa fall framgångsrikt genomförts. Det har dock ibland rests invändningar mot genetiska räddningsprojekt. Detta pga av att man både teoretiskt och empiriskt har visat att translokationer i vissa fall kan leda till negativa genetiska effekter, sk. utavelsdepression. Detta kan ske genom att individer anpassade till en lokal miljö introduceras i en för dem främmande. Lokala anpassningar kan därmed gå förlorade. Dessutom löper man risk att oavsiktligt införa recessiva skadliga genetiska varianter. I detta projekt vill vi undersöka om genetisk räddning leder till förbättrad hälsa och större lokala bestånd hos grönfläckig padda och strandpadda, två av Sveriges mest hotade ryggradsdjur, eller om det finns problem, som utavelsdepression, i samband med det pågående åtgärdsprogrammet för arterna. Projektet är ett samarbete mellan universitetsforskare och biologer knutna till länsstyrelserna som har hand om åtgärdsprogrammen. Vi avser att använda genomsekvenseringsmetoder och experiment med larver av olika härkomst för att undersöka populationsstruktur, eventuella genföden, grad av inavel, sjukdomstillstånd, samt lokala anpassningar hos olika lokala bestånd av paddorna samt hos ett avelsbestånd som hålls i fångenskap i djurparken Nordens Ark (en sk. ex-situ population). Detta bestånd används bl.a. för återutsättningar på Öland. Våra resultat kan användas för att förbättra och guida arbetet med åtgärdsprogrammen samtidigt som det undersöker fundamentala frågor inom bevarandebiologiforskningen: När och hur skall genetisk räddning initieras? Hur genetiskt lika bör bestånden vara för att uppnå önskad effekt och för att undvika utavelsdperession? Hur utavlat bör ex-situ beståndet vara?
Abstract [en]
The project aims to investigate whether genetic rescue, translocations of individuals between different populations lead to improved genetic health and larger local populations of the green toad, Bufotes viridis, and the natterjack toad (Epidalea viridis) or whether there are genetic problems, outbreeding depression, in connection with the ongoing Swedish action programs for the species. The project is a collaboration between university researchers and biologists linked to the county administration boards that are in charge of the action programs. We intend to use genome sequencing methods and experiments with larvae of different origins to investigate population structure, possible gene flow, degree of inbreeding, disease state, and local adaptations in various local populations of and in a breeding population held in captivity at the zoo Nordens Ark (a so-called ex-situ population). This population is used for re-introductions e.g. on Öland.Our results will be used to improve and guide the work with the action program while examining fundamental questions in conservation biology research: When and how should genetic rescue be initiated? How genetically similar should the stocks be to achieve the desired effect and to avoid breeding depression? How outbred should the ex-situ stock be? These are issues where the scientific community is divided and where more empirical knowledge is needed.
Laurila, Anssi
Waldenström, Jonas
Principal InvestigatorHöglund, Jacob
Coordinating organisation
Uppsala University
Funder
Period
2024-01-01 － 2026-12-31
National Category
ZoologyGeneticsEcology
Identifiers
DiVA, id: project:8864Project, id: 2023-01150_Formas

Search in DiVA

ZoologyGeneticsEcology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
v. 2.47.0
|
Accessibility
|
DiVA portal
|
DiVA Log in
|
Contact us
|
LiU University Library
|
SwePub
|
Uppsök