Den här avhandlingen tar till syfte att närmare förklara hur det i svensk 1700-talslitteratur vanligt förekommande satiriska porträtterandet av en landsman som har låtit sig påverkas av fransk kultur, i seder, språk och mode, på sådant sätt att han har blivit en ”sprätthök”, utgör en kritik av det franska kulturinflytandet. Avhandlingen visar också hur det kritiska förhållningssättet till det franska kulturinflytandet, som kanaliseras i beskrivningarna av sprätthöksfigurens förfranskade later, är inbegripet i diskurser om nationell tillhörighet, kultur, moral och språk. Det åberopade källmaterialet, till större delen från perioden 1720-1772, består av varjehanda moralsatirisk litteratur, varav sedekomedier och moraliska veckoskrifter utgör kärnan i analysen.

Den analytiska delen av avhandlingen är indelad i tre större kapitel. Det första analsykapitlet tar itu med hur sprätthöksfiguren definieras i källmaterialet. Dessutom visar kapitlet hur resandet till Frankrike och i synnerhet till staden Paris, samtidigt som det ingår i tidens allmänt hållna kritik mot unga adelsmäns bildningsresande, utpekas som förklaringen till att svenskar omskapas till förfranskade sprätthökar. Det andra analyskapitlet visar hur sprätthökarna kan sägas förkroppsliga de stereotypiska föreställningarna om en moraliskt fördärvlig fransk nationalkaraktär och därigenom bidra till konstruktionen av motbilden till en svensk, dygdig och positiv nationalkaraktär. Det tredje analyskapitlet behandlar de språkideologiska motiv och den kritik mot en förfranskad umgängeskultur som kan utläsas i åsikterna om och beskrivningarna av sprätthökarnas språkbruk.

The subject of this dissertation concerns 18th century literary depictions of a certain satirical character, the fop, or in Swedish the “sprätthök”. The overall aim of this study is to investigate how the portrayals of the “sprätthök” are involved in the creation of a critical discourse on French cultural influence and how this, in turn, has a bearing on 18th century conceptions of national identity, morals, culture and language. The material referred to in this dissertation consists of Swedish 18th century literature during the period 1720-1772, mainly comedies of manners and moral weeklies.

The analytical part of the dissertation is divided into three major chapters, each dealing with a certain theme. The first of these chapters addresses the question of how the “sprätthök” is defined in the source material and moreover how the criticism of educational travel abroad, to France and Paris, is part of the discussion of how young male Swedes are transformed into Frenchified fops. The second of these chapters deals with the concept of national character and how Swedish fops can be said to embody the negative image of the French national character. The third major analytical chapter concentrates on the language used by fops, and the underlying criticism based on language ideology which is thereby evoked.