Detta examensarbete på kandidatnivå undersöker rumsliga och statistiska samband mellan skogsavverkningar och viltolyckor med klövdjur i Västra Götalands län. Studien baseras på sekundärdata som analyseras från åren 2015–2018, med avverkningsytor enbart från det första studieåret. Genom geografiska informationssystem (GIS) utforskar studien om treåriga avverkningsytor är en attraktiv fodertillgång för klövdjur, och därmed ökar risken för kollisioner på närliggande höghastighetsvägar. I studien finns särskilt, men inte uteslutande, intresse av vad som kan tänkas påverka rådjur (Capreolus capreolus) ute i trafiken, då de är överrepresenterade i olycksstatistik. Kollisioner med vilt kan innebära allvarliga och farliga konsekvenser för både djur, samhälle och individer, och kan således ur flertalet perspektiv anses vara ohållbar. Trots att GIS-kartorna visar en generell ökning av viltolyckor efter avverkningsåret, bedöms dock de statistiska sambanden, mellan avverkningsytor och olycksrisk, vara mycket svaga. De statiska analyserna visar att det finns fler observationer vid avverkningsytor som är under 5 hektar av marktäcket, för variabeln Hygge (ha). Trots en potentiell påverkan från avverkningar kan andra faktorer (ofta effekter av mänsklig närvaro) så som jakt, trafikintensitet eller manipulerade landskapsstrukturer vara betydligt mer avgörande för olycksfrekvensen än enskilda avverkningsytor. Sammanfattningsvis konstateras det att viltolyckor påverkas av ett komplext samspel mellan hur mänsklig infrastruktur och djurens ekologi har utrymme i mångfacetterad landskapsmatris. Trots att resultat inte visar tydliga statistiska samband med de utvalda variablerna betonas vikten av denna typ av undersökningar kan öka förståelsen om viltolyckor, och därigenom bidra till strategisk planering för måluppfyllelse av nationella och globala hållbarhetsmål. 

This bachelor´s thesis investigates spatial and statistical relationships between forest clear-cutting and wildlife-vehicle collisions involving ungulates in Västra Götaland county. The study is based on secondary data analyzed from the years 2015-2018, with clear-cut areas included only from the first year of the study period. Using Geographic Information System (GIS), the study explores if three year old clear-cut areas constitute an attractive food resource for ungulates, thereby increasing the risk of collisions on nearby high-speed roads. The study places particular, though not exclusive, emphasis on factors influencing roe deer (Capreolus capreolus) in traffic, as they are overrepresented in statistics for road accidents. Wildlife-vehicle collisions can have serious and critical consequences for animals, public society as well as individuals, and can therefore by multiple perspectives be considered unsustainable. Even though the GIS-analyses shows a general increase in accidents following the year of clear-cutting, the correlations between clear-cut areas and accident risk are, however, assessed to be very weak in statistical analyses. Statistical analyses shows more observations near clear-cut areas covering less than 5 hectare of land cover, for the variable “Clear-cut (ha)”. Despite a potential influence of clear-cuts, other influencing factors (often effects of human presence) such as hunting, traffic intensity, and modified landscape structures, appear to be far more decisive for accident frequency than individual clear-cut areas. In conclusion, wildlife-vehicle collisions are influenced by a complex interplay between human infrastructure and animal ecology within a multifaceted landscape matrix. Even though the results does not show any clear statistical relationships between the chosen variables, it is emphasized that this type of study can deepen the understanding of wild-life vehicle collisions and thereby contribute to strategical planning towards achieving national and global sustainability goals