Genus har betydelse för lärande, kunskap och undervisning (Severiens och Ten Dam, 1994), vilket innebär att vi lärare behöver reflektera över genus och kritiskt granska genus betydelse inom våra ämnesområden. Vi måste också ifrågasätta förutfattade meningar om kön, genus och deras konsekvenser i vår undervisning. Genusmedveten undervisning innebär till exempel att bli medveten om att studenter bemöts olika beroende på exempelvis könsidentitet, samt att det finns olika uppfattningar om genus och könsidentiteter, förväntningar på dem och förväntade egenskaper. För oss lärare är det ofta en inre resa att bli medveten om normer, maktstrukturer och idéer om kön för att kunna integrera genus och jämställdhet i undervisningen.

Studenterna på LiTH lyfter fram vikten av förebilder inom de tekniska områdena som avgörande för jämställdheten. Att utveckla undervisningsmaterial och exempel som främjar rättvisa, inkludering och intersektionalitet bidrar också till att bryta ner könsstereotyper (Crenshaw, 1989) och på sikt utveckla ett mer inkluderande samhälle. Vi som utbildar framtidens teknikutvecklare och problemlösare har därför en viktig uppgift att skapa ett inkluderande kursinnehåll samt en inkluderande lärmiljö där alla studenter känner sig välkomna.

I detta föredrag presenteras både min resa som lärare i att öka min egen genusmedvetenhet i undervisningen. Denna resa har delvis resulterat i en webbaserad kurs som är en del av det EU-finansierade projektet WOMEN STEM-UP och syftar till att utrusta universitetslärare och föreläsare inom STEM med kunskap, färdigheter och verktyg för att öka antalet kvinnor inom STEM och öka medvetenheten om andra marginaliserade grupper. Föredraget kommer också att presentera material ur kursen som är utvecklat av de deltagande parterna och bygger på data från studenter och lärare genom enkätstudier och fokusgrupper från de tre ingående europeiska universiteten i projektet.

I samband med utvecklandet av webkursen granskades den av studenter, där en av dem uttalade följande: “Tveka inte att vara den som förstör stämningen och påpeka dåligt beteende – särskilt som lärare”. Citatet visar att det krävs mod att i klassrummet stävja oönskat uppförande vad gäller genusfrågor. Det krävs även mod att ta upp jämställdhetsfrågor, då vi oftast inte har det som vårt primära ämnesområde, samtidigt som jämställdhets- och genusintegreringen är nödvändig.

Hur knyter det ann till temat Lärarens odyssé – en äventyrlig resa?

Jämställdhet och genusintegrering i undervisningen har för mig personligen inneburit en resa både rent kunskapsmässigt och personligen. Att öppna upp för reflektion och frågor kring genus och jämställdhet i klassrummet är utmanande när det inte är ens egna ämnesområde. Jag och flera kollegor med mig är vana vid att vara de som förmedlar kunskapen och oftast kan svara på studenternas frågor. När det gäller genus och jämställdhet är vi mer jämställda med studenterna som kanske kan mer i frågan eller är djupt engagerade i dessa frågor. Det har också inneburit en resa i att sätta sig in i andras perspektiv vad gäller pronomen och könstillhörighet.