Sverige har det gjorts få studier av vad det innebär att åldras på landsbygden. Den övervägande majoriteten av forskningen om äldre människor och deras livsvillkor produceras med empiriskt material, såväl som frågeställningar, som tar sin utgångspunkt i de förutsättningar som det urbana livet ger. Det urbana fungerar normerande och livet på landsbygden uppfattas ofta i termer av vad som saknas där i förhållande till livet i staden. Kunskapsutvecklingen om livet i glesbygd har därmed kommit att hamna i skymundan (SOU 2006:106). Denna studie är ett bidrag till forskningen om att åldras på landsbygden och i fokus är livet och livsvillkoren för äldre ensamstående män utan barn utifrån ett genusperspektiv. För studien har elva ensamstående barnlösa män på landsbygden intervjuats.