Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner har integrerat klimatrisker i deras risk- och sårbarhetsanalyser. I studien undersöks även vilka hinder och möjligheter som finns vid integreringen av klimatrisker i risk- och sårbarhetsanalyser på en kommunal nivå. Fyra svenska kommuner har undersökts där semistrukturerade intervjuer med informanter från kommunerna genomförts. Som stöd till detta har även risk- och sårbarhetsanalyserna från samma kommuner studerats. Svaren från intervjuerna samt de inhämtade materialet från risk- och sårbarhetsanalyserna presenteras och har sedan jämförts med tidigare forskning om risk- och sårbarhetsanalyser och krishantering. Resultatet har också kopplats till existerande teorier om risksamhället, integrering samt singel-loop och dubble-loop learning. Dels för att se hur klimatrisker har utvecklats i det samhälle vi lever i idag, men också för att se hur arbetet med integreringen av klimatrisker i risk- och sårbarhetsanalyser kan effektiviseras.  Resultatet från studien påvisar att klimatrisker till viss del integreras i de studerade kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, men att riskerna och dess konsekvenser samt innebörd för kommunerna kan nyanseras ytterligare. Klimatrisker kan exempelvis integreras ytterligare med förklaringar utifrån kommunernas egna förutsättningar där det framgår hur de enskilda kommunerna kan påverkas av olika klimatrisker. Resultatet visar också på att det finns flertalet hinder och möjligheter av olika slag när det kommer till klimatriskers integrering i risk- och sårbarhetsanalyser. Från studien går det exempelvis att urskilja hinder som resursbrist, nedprioritering och osäkerheter kring risker, men det går även att se möjligheter som samarbeten, användningen av riskmatriser samt användningen av specifika analyser och karteringar som kan få klimatrisker att bli en större och mer utvecklad del i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. I slutet av studien ges också några förslag på ytterligare forskning inom ämnesområdet som skulle kunna bidra till en ännu större förståelse av klimatriskers koppling till risk- och sårbarhetsanalyser i den svenska kontexten på både lokal och nationell nivå.  

The aim of this study is to examine how Swedish municipalities have incorporated climate risks into their risk and vulnerability analyses. The study also explores the barriers and opportunities associated with integrating climate risks into such analyses at the municipal level. Four Swedish municipalities were examined, where semi-structured interviews were conducted with informants from each municipality. In addition, the corresponding risk and vulnerability analyses from these municipalities were reviewed. The responses from the interviews, along with the collected material from the risk and vulnerability analyses, are presented and subsequently compared with previous research on risk and vulnerability assessments and crisis management. The findings are also linked to existing theories of the risk society, integration as well as single-loop and double-loop learning. This is done partly to understand how climate risks have evolved in contemporary society, and partly to explore how the integration of climate risks in risk and vulnerability analyses can be made more effective. The results of the study indicate that climate risks are incorporated to some extent in the studied municipalities risk and vulnerability analyses, however the risks, their consequences, and their implications for municipalities could be further nuanced. Climate risks can, for example, be further integrated with explanations based on the municipalities' own conditions, which show how individual municipalities can be affected by different climate risks. The findings also reveal a number of barriers and opportunities of various kinds when it comes to the integration of climate risks in such analyses. For instance, barriers such as a lack of resources, low prioritisation, and uncertainties surrounding risks can be identified, while opportunities include collaboration, the use of risk matrices, and the application of specific analyses and mapping techniques that can help make climate risks a more prominent and developed component of municipal risk and vulnerability analyses. Finally, the study presents several suggestions for further research in this field, which could contribute to a deeper understanding of the link between climate risks and risk and vulnerability analyses in the Swedish context, at both local and national levels.