I denna studie undersöks sex svenska förskolepedagogers uppfattningar om högkänslighet. Studien syftar till att belysa vilka erfarenheter, kunskaper och tankar som finns hos förskollärare och barnskötare om fenomenet högkänslighet samt hur de ser på sitt uppdrag att utforma en inkluderande verksamhet. Sex pedagoger med erfarenheter av att arbeta med högkänsliga barn har intervjuats i semistrukturerade parintervjuer. Tre förskolor har ingått i studien.

I analysen av det insamlade materialet framkommer pedagogernas tankar om högkänslighet, hur det kommer till uttryck i förskolan, det högkänsliga barnets behov samt möjligheter och begränsningar i arbetet med inkludering och delaktighet. Pedagogerna beskriver de högkänsliga barnen som känsliga för många intryck, nya situationer och övergångar mellan aktiviteter. Dessa barn anses ha ett behov av lugn, struktur, förberedelser och trygghet i verksamheten. För att tillgodose dessa behov utformas lugna rum och scheman till barnen. Även arbetet med trygga relationer är centralt för pedagogerna. Samtidigt upplever pedagogerna att det finns begränsningar i att skapa en inkluderande verksamhet för de högkänsliga barnen. Dessa berör delvis förskolans ekonomiska tillgångar och pedagogernas tidsmässiga möjligheter.