liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vad hindrar människor att bli familjehem? [What prevents people from becoming foster carers?]
Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. (Familjehem sökes)ORCID-id: 0000-0001-7553-5788
Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. (Familjehem sökes)ORCID-id: 0000-0002-4427-3321
Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. (Familjehem sökes)ORCID-id: 0000-0003-1090-9798
2025 (Svenska)Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 28, nr 3, s. 603-617Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

For children identified by social services as needing out-of-home placements, foster care is the preferred option. However, the number of people engaging in fostering is insufficient, which creates a shortage in many countries. Using a community sample survey with approximately 2000 Swedish respondents aged 25–64, this article addresses the question what prevents people from becoming foster carers. Overall, respondents reported a generally positive perception of fostering as a child welfare measure. However, a moderate level of knowledge about fostering was a slightly stronger predictor of a reported intention to becoming a foster carer than extensive knowledge. When asked why they had not engaged in fostering, respondents identified a lack of time or space as the most significant barriers. Additionally, uncertainty regarding their own ability to meet the needs of a placed child, as well as concerns about the availability of support from social services, were also rated as important factors. Future strategies for recruiting foster carers should therefore focus on clearly articulating the requirements of foster carers and not only ensuring the availability of support but also effectively communicating this support in recruitment campaigns.

Abstract [sv]

För barn som enligt socialtjänsten behöver placeras i samhällsvård utgör familjehem den primära placeringsformen. Antalet personer som kan tänka sig att bli familjehem är dock otillräckligt, varför det råder brist på familjehem i många länder. Artikeln undersöker frågan vad som hindrar människor från att bli familjehem. Analysen bygger på en enkät riktad till allmänheten som besvarades av ca 2000 svenskar mellan 25 och 64 år. Överlag gav respondenterna uttryck för en positiv syn på familjehemsplacering som barnavårdsåtgärd. En bedömning av den egna kunskapen om familjehemsuppdrag som måttlig visade sig vara en starkare prediktor för rapporterad intention att bli familjehem än en bedömning av den egna kunskapen som hög. Brist på tid och brist på plats i bostaden rankades som de främsta skälen till att respondenter inte hade sökt uppdrag som familjehem. Osäkerhet beträffande den egna förmågan att möta barnets behov liksom oro gällande socialtjänstens stöd rankades också som viktiga faktorer. Framtida strategier för att rekrytera familjehem bör fokusera på att erbjuda tydliga beskrivningar av vad som förväntas av familjehem. Vidare bör det i rekryteringskampanjer tydligt kommuniceras vilket stöd som erbjuds familjehem.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Taylor & Francis , 2025. Vol. 28, nr 3, s. 603-617
Nyckelord [en]
Foster care, fostering, foster family, foster carer recruitment, out-of-home placement
Nyckelord [sv]
familjehemsvård, familjehemsplacering, familjehemsrekrytering, social barnavård, barn i samhällsvård
Nationell ämneskategori
Socialt arbete
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-213387DOI: 10.1080/13691457.2025.2493334ISI: 001478556700001Scopus ID: 2-s2.0-105003890463OAI: oai:DiVA.org:liu-213387DiVA, id: diva2:1955857
Forskningsfinansiär
Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 2021-01403Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
Anmärkning

Funding Agencies|Forte-the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare [2021-01403]; Forskningsradet om Halsa, Arbetsliv och Valfard

Tillgänglig från: 2025-05-02 Skapad: 2025-05-02 Senast uppdaterad: 2026-03-31Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(722 kB)150 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 722 kBChecksumma SHA-512
83febc49522985a745a72061530ea83544f73498538d6f5a3d10298892773a43b30827d3b0e933ae2c504eb4f2fdaea3327b62b600e87ec73077ff958e55f294
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextScopus

Person

Lind, JudithLindgren, CeciliaSköld, Johanna

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Lind, JudithLindgren, CeciliaSköld, Johanna
Av organisationen
Filosofiska fakultetenTema Barn
I samma tidskrift
European Journal of Social Work
Socialt arbete

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 152 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 367 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf