Syftet med denna studie är att utifrån lärarperspektiv genomföra en kvalitativ undersökning om och hur satsningen på IKT, informations-och kommunikationsteknik, påverkat, förändrat och utvecklat slöjdundervisningen. Hur används IKT i slöjden? Frågan väcker många tankar och frågor kring slöjdlärarens arbete, undervisning, lärande och bedömning. Hur kan IKT vävas samman med didaktik och pedagogik i slöjd? Citatet av Degerfält och Porko-Hudd (2008) har inspirerat oss:

“

Det roliga med kombinationen informationsteknik och slöjd är att det osannolika mötet mellan modern teknik och traditionellt slöjdande har blivit en succéhistoria och att film, bild och ljud, ihopbyggt till klickvänliga multimedieprogram kan visa handens kunskap och förmedla traditionella slöjdtekniker till nya generationer. När eleverna dessutom får lära sig att använda olika dataprogram, databaser och portaler som naturliga delar i sina slöjdprocesser, kan vi säga att slöjd som skolämne har utvecklats i takt med samhället och att informationsteknik har blivit ett redskap i slöjden” (Degerfält och Porko-Hudd, 2008, s.122)

Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att ta del av tidigare forskning och genomfört en undersökning i två delar, dels genom samtalsintervjuer med slöjdlärare och dels i form av en handling, aktion, där slöjdelever skrivit loggbok digitalt. Resultatet av studien visar att slöjdlärare använder IKT till att organisera undervisningen genom planering, information, kommunikation och dokumentation. Arbetsmaterial blir lättillgängligt, det blir enklare att strukturera upp lektionstillfällen och arbetsområden via program/appar, enligt slöjdlärarna. Bilder och filmer används som inspiration och instruktion för att variera innehållet och individanpassa undervisningen. Slöjdlärarens arbetssätt förändras när digitala verktyg används i undervisningen. Studien visar också att digitalt loggboksskrivande tillsammans med formativ bedömning, i t.ex. appen Showbie, ökade kommunikationen mellan lärare och elever. Eleverna ökade medvetenheten om sin arbetsprocess, använde ämnesspecifika begrepp, blev mer delaktiga i sin egen utveckling och kom bättre förberedda till lektionen.

Resultatet av studien visar att den digitala loggboken inte kan ersätta slöjdlärarens arbete i klassrummet och mötet med eleverna. Den kan däremot användas för att samla dokumentation som rör lärande, för kommunikation genom positiv feedback varvat med elevernas egna tankar före, under och efter genomförande.