There is increasing awareness in research about the social service needs of older LGBTQ adults. However, there are few studies that deal with differences in this community regarding elder care services. As a rule, transgender individuals are not included in these studies. This study focuses on how older Swedish LGBTQ adults reason about openness in an elder care context concerning their future needs for services and adopts Nancy Fraser’s theoretical framework of recognition. The material consists of fifteen semi-structured interviews with older LGBTQ adults. The results indicate that the main concern for older LGBTQ individuals is being accepted for their preferred sexual orientation and/or gender identity in elder care. However, there were differences regarding that concern in this LGBTQ group. There were also a variety of approaches in the group as to preferences for equal versus special treatment with respect to their LGBTQ identity. In addition, there were differences as to whether they prefer to live in LGBTQ housing or not. The findings contribute to existing knowledge by highlighting the diverse views on elder care services in both this group of interviewees and its subgroups. These findings emphasise the importance of the social work practice recognising different preferences and having an accepting approach. The results can further provide guidance on how to design elder care services for older LGBTQ adults.

Inom forskningen finns idag en ökad medvetenhet om HBTQ-äldres behov av äldreomsorgsinsatser. Få studier har hittills belyst skillnader inom gruppen gällande önskemål av framtida insatser från äldreomsorgen. I dessa studier är transpersoner ofta inte inkluderade. Föreliggande studie fokuserar på hur svenska äldre HBTQ-personer ser på öppenhet i ett framtida äldreomsorgsammanhang samt hur detta relaterar till önskningar om behov av insatser. Studien utgår från Nancy Frasers teoretiska resonemang om erkännande. Materialet består av femton semi-strukturerade intervjuer med HBTQ-äldre. Resultaten visar att de flesta äldre HBTQ-personerna vill bli accepterade för den egna sexuella läggningen och könsidentiteten/könsuttrycket i ett framtida äldreomsorgssammanhang. Hur denna önskan ser ut skilde sig dock åt inom HBTQ-gruppen. Det fanns också olika uppfattningar om man huvudsakligen föredrar likabehandling eller om man istället vill att särskild hänsyn ska tas till den egna HBTQ-identiteten. Även inställning till huruvida man föredrar att bo på ett HBTQ-boende eller inte delade gruppen av intervjuade. Resultaten bidrar till existerande forskning om äldre HBTQ-personer genom att synliggöra de skillnader som finns inom gruppen gällande inställning till att använda framtida äldreomsorgsinsatser. Vidare påvisar resultaten vikten av att det sociala arbetet har ett öppet och erkännande förhållningssätt för olika preferenser. Resultaten kan vidare bidra till vägledning kring hur man utformar äldreomsorgsinsatser för HBTQ-äldre.