Swedish health care has set an aim of working towards ‘a good and integrated care’ with focus on patient-centred care in an effort to strengthen patient autonomy and improve accessibility. Problems with accessibility in earlier research have been associated with non-urgent complaints, especially at emergency departments (EDs). In addition, the use of EDs for non-urgent complaints has been connected to difficulties getting an appointment at primary health care centres (PHCs). Among non-urgent health care visits, young adults (age 18-29 years) are overrepresented. When studying health care utilization, the significance of health literacy permeates its different compounds, as associated with health care utilization.  

The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of young adults’ health care utilization within EDs and PHCs by describing and exploring their use of health care in relation to perceived needs and prerequisites.    

The design of this thesis was primarily explorative. Data collection was performed using interviews and observations with young adults visiting selected primary and emergency health care units, doing focus groups with health care personnel working at selected health care units, and by performing text analysis of online health information web sites.  In addition, a retrospective and cross-sectional overview was designed using registry data and questionnaires to identify health care use in a Swedish context. Data were analysed using statistical analyses, grounded theory, and two kinds of content analyses.   

Results demonstrated that, in terms of doctor visits, young adults did not seek care to a greater extent than other age groups. As a young adult, the seeking of emergency care was characterized mainly by abdominal and chest pain, symptoms of short duration, and recommendations to seek care by a health care professional. Insufficient and/or problematic health literacy was found in more than one-third of the young adults seeking health care and was associated with anxiety about symptoms, lower reliance on health care, and seeking care for psychological symptoms. When exploring young adults’ health care utilization, the sense of being taken seriously emerged as their main concern. Further-more, the seeking of health care should be considered a process rather than isolated visits where external influences, clarity of symptoms, behavioural approaches, health care know-how, and enabling self-management were important factors in understanding health care utilization. For health care personnel, the question of non-urgent care among young adults was a question of the distribution of responsibility; young adults were considered to put too much responsibility on health care to get healthy. The young adults had great concerns, were unable to wait, demonstrated other needs for communication, and were influenced by external information. The perception of young adults’ health care utilization was also associated with difficulties within the health care set-ting. Contributing factors were that each health care unit was just a small part of an enormous health care system, having to deal with tough priorities and to work with different ethical dilemmas. Nonetheless, health care personnel felt comfortable meeting young adults based on experience, either their own or by asking others. When scrutinizing external influence, online health information was found to be foremost basic, helping the reader in narrowing down possible diagnoses. However, a modified dimension was also present, in which the reader had to balance alternatives, making it difficult for young adults to come to a decisive conclusion on what to do with symptoms.  

The findings from this thesis demonstrate that it is the interactions between young adults and health care that enable factors for future patient empowerment and for health literacy to emerge and develop, thereby enabling future self-care. By acknowledging young adults primarily as newcomers to adult health care in need of support rather than part of a relatively healthy group, seeking care for non-urgent problems could possibly alter alternative attitudes and prejudices. Emphasizing adjustments within each health care meeting has the chance to empower and still achieve the goal of effective health care. 

Svensk sjukvård har satt som mål att främja en god och nära vård genom att förändra processer så att patienten blir i centrum för sin vård med primärvården som nav. Detta är en del i arbetet med att stärka patientens egenmakt, förbättra tillgången på vård och bygga en effektiv sjukvård.   

Tillgängligheten till sjukvården har länge ansetts som ett bekymmer både nationellt och internationellt. Tidigare forskning, framförallt inom akutsjukvården, har kopplat ihop svårigheter med tillgänglighet till hög andel vårdkonsumtion inom akutsjukvård för icke akuta besvär. Detta har i sin tur kopplats till svårigheter att få en läkartid inom primärvården. Forskning som fokuserat på orsaker till den höga vårdkonsumtionen av icke akuta besvär har sett att unga vuxna, 18-29 år, är överrepresenterade. Utifrån att vårdkonsumtion studeras är hälsolitteracitet ett central begrepp då forskning har visat att hälsolitteracitet är kopplat till vårdkonsumtion.   

Syftet med avhandlingen var att försöka få en fördjupad förståelse kring unga vuxnas vårdkonsumtion i första linjens vård genom att beskriva, undersöka och förklara deras användning av sjukvården i förhållande till upplevda behov och förutsättningar.   

Avhandlingen är främst av utforskande karaktär där intervjuer, observationer och textanalyser står i fokus som datainsamlingsmetoder. Därtill har en kartläggning genomförts med hjälp av register och enkäter för en överblick av vårdkonsumtionen bland unga vuxna, dels i jämförelse med andra åldersgrupper men också vid ett specifikt tillfälle. Analyser genomfördes med hjälp av statistiska analyser, grundad teori och två versioner av innehållsanalys.   

Resultat från kartläggningen visade att unga vuxna inte söker mer vård än andra åldersgrupper vad gäller andel läkarbesök. Att söka sig till akutsjukvården var förknippat med att ha magsmärtor och bröstsmärtor, haft kortare tid med symptom samt i större utsträckning blivit rekommenderad att söka vård av sjukvårdspersonal. Otillräcklig och/eller problematisk hälsolitteracitet återfanns hos en tredjedel av de sökande unga vuxna och var associerat med oro kring symptom, lägre förtroende för sjukvården och att söka för psykiska besvär. Resultat från att ha utforskat användningen av första linjens vård bland unga vuxna visade på att en känsla av att ha blivit tagen på allvar var av högsta angelägenhet. Vidare framkom att vårdkonsumtion bland unga vuxna bör ses som en process istället för enskilda besök. En process som påverkas av extern influens, symptoms tydlighet, individuella egenskaper, sjukvårdskunskap och möjliggörandet av egenvård.

Dessa faktorer mynnar ut i sjukvårdserfarenheter, goda eller negativa, som den unga vuxna tar med sig in i nästa sjukvårdsbesök. Från sjukvårdspersonals håll ansågs unga vuxnas överrepresentation av icke akut vård vara en fråga om ansvarsfördelning. Unga vuxna ansågs överföra allt för mycket ansvar på att bli friska på sjukvården. Resultat från att ha utforskat hälso- och sjukvårdsinformation på internet, som del av den externa influensen, visade att information som ges är främst grundläggande och hjälpsam för läsaren att kunna tratta ner antal möjliga diagnoser. Emellertid består informationen också av en modifierad dimension som tvingar läsaren att balansera mellan flera möjliga alternativ vilket gör det svårt att i slutänden komma fram till ett övertygande beslut om vad som behöver göras.   

Resultat från avhandlingen visar på att det är i interaktionen mellan unga vuxna och sjukvården som egenmakt och hälsolitteracitet kan stärkas och växa hos individen och därigenom möjliggöra framtida egenvård. Genom att se unga vuxna som främst nykomlingar till den vuxna sjukvården hellre än en åldersgrupp som är relativt frisk, kan andra attityder och annan förförståelse byggas upp kring icke akuta besvär. Flertal möjligheter framkommer i avhandlingen där små justeringar i mötet med unga vuxna kan stärka egenmakt och samtidigt hålla målet om en effektiv hälso- och sjukvård.