The overall purpose of the thesis is to explore the meaning of professionalism and independence for the individuals within the audit arena. Professionalism is defined as the occupational values that guide auditors’ professional behaviour, and how independence is understood is assumed to be influenced by the social groups the auditors identify with. The audit arena consists of several social actors, i.e. the audit profession, audit firms, and auditors, as well as external constituencies of the profession, i.e. accountors and accountees. The audit profession both serves the public interest by quality-ensuring the information provided by the accountors to the accountees as well as conducts business in a state-sanctioned monopoly-like market. Appearing independent and professional is therefore critical for the profession as independence and professionalism is the basis of society’s trust in the profession and may particularly influence the profession’s ability to recruit and retain staff.

The audit profession, audit firms, offices and audit teams are social groups which influence the values, attitudes, and behaviours of the auditors through the process of socialization into the profession and the audit firm. However, accountors (i.e. clients) and accountees (i.e. stakeholders such as investors) are also social actors, who may influence the values, attitudes, and behaviour of auditors, if auditors identify with these social actors. Exploring the social identities at ‘play’ within the audit arena enables us to more fully understand the values that guide professional work.

The thesis empirically investigates the social identity audit arena through potential, current, and former audit employees’ perceptions of the audit arena, where the data is both qualitative (interviews) and quantitative (surveys) in nature. The empirical material provides both pre-socialized and post-socialized perspectives on the audit arena, where the bulk of the material stems from the pre-socialized perspective. The thesis suggests that there are two types of auditors, namely small client auditors and large client auditors, where the small client auditor group dominates the audit arena. The role of the small client auditor is described differently from the large (public) client auditor’s role. The small client auditor is perceived as a teacher who helps the clients run their businesses better, and avoid problems with tax authorities et cetera, making it necessary for the auditor to have a good and close relationship with the client in order to fulfil her/his role. The large client auditor is described more as having the ‘traditional’ guardians of the market role. Hence, it seems as the small client auditor is guided by other values and has a different understanding of independence compared to the large client auditor. However, the large client auditor is also perceived as having a counselling teacher role, indicating that some professional values are shared by small client and large client auditors.

These different roles auditors are perceived to have, where independence and working for the public interest seem to mean different things, can influence how new audit employees perceive the profession. If employees expect to work as ‘large client auditors’, but instead experience work being guided by small client auditor values (or vice versa), it may influence the willingness to stay in the profession. These two roles are also a potential factor influencing the expectation gap, i.e. the gap between what society thinks the auditor does and what s/he does in practice. These two roles may therefore influence society’s image of the auditor, and where the profession may have issues in appearing independent in the relationship with small clients.

Avhandlingens övergripande syfte är att utforska innebörden av professionalism och oberoende för individerna inom revisionsarenan. Professionalism definieras som de yrkesrelaterade värderingarna som styr hur man som professionell revisor bör agera och hur oberoende förstås antas påverkas av vilka sociala grupper revisorn identifierar sig med. Revisionsarenan består av flera sociala aktörer, nämligen revisionsprofessionen, revisionsbyråer, och revisorer, och även externa intressenter till professionen, nämligen redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Revisionsprofessionen har ett viktigt samhällsuppdrag att kvalitetssäkra informationen som de redovisningsskyldiga tillhåller de redovisningsberättigade. Dock bedriver professionen samtidigt affärer på den monopolmarknad professionen har genom den lagstadgade revisionen. För professionen är det därmed av yttersta vikt att framstå som oberoende och professionell, då oberoende och professionalism är grunden för samhällets tillit till professionen. Innebörden av professionalism och oberoende inom revisionsarenan kan speciellt påverka professionens möjligheter att rekrytera och behålla personal.

Revisionsprofessionen, revisionsbyråerna, arbetskontoren och revisionsteamen är sociala grupper som påverkar revisorers värderingar, attityder och beteende genom socialiseringen in i professionen och revisionsbyrån. De redovisningsskyldiga (klienter) och de redovisningsberättigade (intressenter så som investerare) är andra sociala aktörer som kan påverka revisorers värderingar, attityder och beteende, om revisorerna identifierar sig med dessa sociala grupper. Genom att utforska vilka sociala identiteter som verkar inom revisionsarenan kan vi få större kunskap kring vilka värderingar som styr det professionella arbetet.

Avhandlingen undersöker potentiella, nuvarande och före detta revisionsmedarbetares uppfattningar om revisionsarenan, där empirin både är av kvalitativ (intervjuer) och kvantitativ (enkäter) natur. Det empiriska materialet ger både ett ‘försocialiserat’ och ‘eftersocialiserat’ perspektiv på revisionsarenan, där tyngden ligger på det försocialiserade perspektivet. Avhandlingen tyder på att det finns två typer av revisorer, nämligen ‘småbolagsrevisorer’ och ‘storbolagsrevisorer’, där ‘småbolagsrevisorer’ är den största gruppen. ‘Småbolagsrevisorns’ roll beskrivs annorlunda jämfört med hur ‘storbolagsrevisorns’ roll beskrivs. ‘Småbolagsrevisorn’ uppfattas som en lärare som hjälper klienterna att driva sina företag bättre, och undvika problem med Skatteverket med mera, vilket innebär att revisorn måste ha en god och nära relation med klienten för att kunna uppfylla sin roll. ‘Storbolagsrevisorn’ beskrivs mer som revisorsrollen traditionell beskrivs, d.v.s. som en ‘marknadsväktare’ och en oberoende granskare. Det verkar alltså som att ‘småbolagsrevisorn’ utgår ifrån andra professionella värderingar och har en annan förståelse av oberoende jämfört med ‘storbolagsrevisorn’. Dock uppfattas ‘storbolagsrevisorn’ även ha en rådgivande lärarroll, vilket indikerar att ‘småbolagsrevisorer’ och ‘storbolagsrevisorer’ delar vissa professionella värderingar.

Dessa olika roller som revisorer upplevs ha, där oberoende och arbete för det allmännas intresse verkar betyda olika saker, kan påverka hur nya anställda upplever revision som yrke. Om anställda förväntar sig att arbeta som en ’storbolagsrevisor’ men istället får uppleva yrket som en ’småbolagsrevisor’ (eller tvärtom) så kan det påverka viljan att vara kvar i yrket. Dessa två roller är även en potentiell aspekt som påverkar förväntansgapet, dvs skillnaden mellan vad samhället tror att revisorn gör och vad hen faktiskt gör. Dessa två roller kan alltså påverka samhällets bild av revisorn, där revisionsprofessionen kan ha svårt att hävda sig vara oberoende gentemot dessa mindre klienter.