Under 2019 startade ett samarbete mellan Dokument- och arkivenheten, Juristenheten och Universitetsbiblioteket kring hanteringen av forskningsdata. Frågan har aktualiserats bland annat genom att kraven på efterlevnad av offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen vad gäller forskningsdata har ökat. Mängden frågor som rör forskningsdata ur olika aspekter har också ökat. Även införandet av dataskyddsförordningen GDPR och diskussionen kring öppna data har ökat kraven på hanteringen av forskningsdata och forskningshandlingar i stort. Samtidig fick forskningsdirektören ett uppdrag i LiU:s verksamhetsplan1 (2018) från universitetsledningen att inventera universitetets forskningsdata.

Tidigt i processen stod det klart att även om frågorna om efterlevnad av offentlighets- och arkivlagstiftningen å ena sidan och frågan om öppen tillgänglighet av forskningsdata å andra sidan ofta betraktas som två olika organisatoriska stuprör har de stor beröring. Inte minst för forskare som förväntas ta hänsyn till båda i sitt arbete med forskningsdata.

Det övergripande syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilken forskningsdata som finns vid LiU och hur den hanteras i dagsläget. Det är viktigt att påpeka att syftet med intervjustudien inte har varit att få en heltäckande bild av vilken forskningsdata som finns och hur den i dagsläget hanteras av forskare.

Tillämpningen av offentlighets- och arkivlagstiftningen (inklusive frågan om hur allmänna handlingar ska hanteras) har vi här diskuterat under benämningen ”bevara”. Frågor kopplade till tillgängliggörande av öppna data har vi här diskuterat under benämningen ”tillgängliggöra”. För mer bakgrund, information och diskussion av begreppen hänvisar vi till en uppföljande rapport som analyserar intervjuerna.