Ett vanligt problem i samband med förlossningar, inte minst bland förstagångsföderskor, är att värkarbetet avstannar och förlossningen riskerar att dra ut på tiden. Värksvaghet ökar risken för födsel genom instrumentell förlossning eller med akut kejsarsnitt vilket i sin tur ökar risken för komplikationer (t.ex. blödningar).

Den vedertagna behandlingen av en värksvaghet är ett användande av Oxytocin, som dock riskerar att överstimulera livmodermuskeln och istället förlänga förlossningstiden. Obstecare har tagit framen smidig, pålitlig och icke-invasiv metod för mätning av laktatnivåer i fostervatten. Med ledning av dessa mätningar kan välgrundade beslut fattas om huruvida oxytocin ska sättas in eller inte vid värksvaghet. Att undvika insättning av oxytocin vid redan höga laktatnivåer skulle leda till färre onödigt långa förlossningar och färre akuta kejsarsnitt och instrumentella förlossningar.

För att undersöka huruvida kostnaden för användning av Obstecares AFL-metod uppvägs av inbesparade kostnader till följd av förändringar i förlossningsutfall genomfördes en hälsoekonomisk (kostnads)analys av att använda denna metod på förstföderskor jämfört med att inte göra det. Analysen är begränsad till den vårdepisod då förlossningen sker och till kostnader.

De mest framträdande resultaten av analysen var att antalet akuta kejsarsnitt beräknades minska med cirka 30% och instrumentella förlossningar med cirka 12%. Hälso- och sjukvårdens kostnader beräknades minska med 1 662 kronor (-4%) per förlossning med avstannat värkarbete (inräknat kostnad för laktatmätning).

Resultatet av denna analys tyder på att mätning av laktatnivåer vid värksvaghet hos förstföderskor är kostnadsbesparande. Tillgänglig evidens tyder på att strategin borde införas i svensk hälso- och sjukvård.