Idag pågår omfattande satsningar på innovationsprojekt inom offentlig sektor där målet är genomgripande förändringar och nytänk på individ- och samhällsnivå. Innovationsprojekt av detta slag karaktäriseras av skapandet av nya samarbeten och samverkansaktiviteter inom offentlig sektor men också med privat sektor och akademi. Bättre folkhälsa genom skolframgång är ett Vinnova-finansierat samverkansprojekt med visionen att bidra till ett ökat och förbättrat folkhälsoarbete genom ett fokus på barn och unga och genom att hjälpa elever till ett bättre skolresultat. Projektets utgångspunkt var analyser av stora datamängder, så kallade ”big data”-analyser, i en tvärsektoriell och tvärprofessionell projektgrupp.

Denna rapport redogör för resultatet av den beteendevetenskapligt inriktade utvärdering som gjorts, där syftet var att analysera samverkan och samarbete inom projektet. Den utgår från deltagarnas upplevelser och erfarenheter av att delta i projektarbetet och belyser både framgångsrika och försvårande förhållanden under projektets genomförande. 

Intervjuer med nio projektdeltagare som genomfördes i maj och juni 2019 ligger till grund för analysen. Därutöver har samtal förts med projektledaren som ett sätt att skapa förståelse för projektets struktur och genomförande jämte projektets interna dokumentation.

Resultatet visade att innovationsarbetet inneburit en viss förflyttning av projektfokus från en ursprunglig visionär inställning baserat i en ”big data”-approach för förbättrade skolresultat och verksamhetsförändring till en mer operationaliserbar mjukvaruutveckling av verktyg för att hantera och förebygga skolfrånvaro. Projektgruppens breda kunskapsbas, där olika professionella kompetenser samverkade, fick betydelse för projektets möjligheter att formulera innovativa idéer och göra något nytt. Kontinuerliga möten och dialog mellan deltagare var centrala för ett gemensamt skapande av projektmål och -riktning. Antalet projektparters problematiserades samtidigt då bredden av perspektiv i viss mån försvårade möjligheten att driva projektet framåt. Projektets utveckling och riktning påverkades även av att nya projektmedlemmar tillkom och andra försvann, som exempelvis initiativtagare och ursprunglig projektledare.

Projektets breda innovativa idé och angreppsätt innebar att deltagarna i huvudsak uppfattade projektet som dels ett forskningsprojekt och dels ett mjukvaruutvecklingsprojekt. Relationen dem emellan tycktes delvis oklar, med frågor om på vilka sätt de förväntades förhålla sig till varandra. Det datadrivna arbetet gav upphov till etiska och juridiska spörsmål men aktualiserade också frågan om den inbördes relationen mellan forskning och produktutveckling. En stark verksamhetsanknytning och kontakt med lärare och skola sågs som centralt för projektresultatets relevans inom skolan. Uteblivna kontakter med kontinuerliga lärargrupper och skolledare över tid på grund av organisatoriska hinder försvårade dock ett konstruktivt och iterativt utvecklingsarbete. Det blev inte heller möjligt att genomföra verksamhetsövergripande förändringsarbete.

Slutsatser som lyfts fram är att breda innovationsprojekt av verksamhetförändrande karaktär ställer stora krav på projektorganisering och en tydligt delad målbild av gruppen. Komplexiteten i den här typen av innovationsprojekt ökar ju fler samverkansparter där ingår som ska enas om ett gemensamt syn- och angreppssätt på innovationens genomförande. En bredd av professionell kunskap och erfarenhet som sträcker sig över privata företag, offentlig förvaltning och akademi/institut ger utrymme för att finna nya innovativa lösningar men samarbetsmöjligheterna försvåras också. Valet av vilka kompetenser som behövs för att skapa och genomföra innovationen behöver ställas mot antalet projektparter då fler inspel inte nödvändigtvis leder till bättre kvalitet i slutresultatet. Innovationsinsatser som sker i samverkan mellan olika aktörer, såväl privata som offentliga, kräver någon eller några sammanhållande krafter som kan processleda helheten och som kontinuerligt kommunicerar med styrgruppen och arbetsgrupperna. Därtill behövs mötesarenor för dialog mellan projektdeltagare i projektets olika delar om ambitionen är att arbeta fram en sammanhållen innovation med stort inflytande för innovationsvisionen. Den eller de som ska hålla samman behöver få eller skapa förutsättningar för att kunna göra det. Slutligen lyfts att skolans och lärarnas behov och intresse av innovationen i den riktning projektet tagit med att fokusera på produktutveckling av närvarorelaterade system endast framgår som andrahandsberättelser i den här utvärderingen. Utifrån ett samverkansperspektiv framstår det dock tydligt att skolan som samverkanspart är grundläggande för att åstadkomma de relevanta och stödjande it-system som projektet arbetar för och även för att åstadkomma en genomgripande verksamhetsutveckling.