Idag äger majoriteten av Sveriges kommuner aktiebolag. Dessa kommunala aktiebolag ska bedrivas i enlighet med såväl regleringen i aktiebolagslagen (2005:551) som med regleringen i kommunallagen (2017:725). I den förstnämnda lagen återfinns en bestämmelse som utgår från att samtliga aktiebolag ska bedrivas i syfte att generera vinst för utdelning till bolagets ägare. I den sistnämnda lagen återfinns kommunalrättsliga principer, vilka bland annat stipulerar att de näringsverksamheter som drivs av kommuner inte ska bedrivas med det primära syftet att frambringa vinst samt att kommuner inte ska ta ut högre avgifter för sina tjänster/nyttigheter än vad det kostar dem att tillhandahålla tjänsterna/nyttigheterna. Dessa lagar utgör således, som utgångspunkt, motsättningar till varandra i detta sammanhang. 

I denna uppsats framkommer, i överensstämmelse med uppfattningen hos praktiskt verksamma kommunjurister, ett resultat som visar att det så kallade vinstsyftet i aktiebolagslagen torde vara underordnat de kommunalrättsliga principerna i kommunallagen. Genom en utförlig analys av regleringarna och till dem hörande undantag, är emellertid min bedömning att vinstsyftet teoretiskt sett väger tyngre, och har starkare juridisk genomslagskraft, än principerna. Det kan åtminstone konstateras att regleringarna, såsom de ser ut idag, utgör varandras motsatser. Med hänsyn till detta uppstår frågan huruvida det skulle underlätta med ny lagstiftning beträffande kommunala aktiebolag med vinstsyfte.

De befintliga alternativ som finns till kommunala aktiebolag i form av stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och privata utförare torde med största sannolikhet inte kunna ersätta det kommunala aktiebolaget annat än i vissa enstaka, specifika fall. Det är dock möjligt att så kallade aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning skulle kunna utgöra ett fullgott alternativ till dagens kommunala aktiebolag och samtidigt göra det möjligt för landets kommuner att leva upp till de kommunalrättsliga principerna. Under förutsättning att denna kategori av aktiebolag kan börja nyttjas av kommunerna, torde det förmodligen inte finnas behov av ny lagstiftning på området för vinstdrivande kommunala aktiebolag. Eftersom denna särskilda aktiebolagskategori emellertid förekommer i mycket begränsad utsträckning, kan det eventuellt vara förknippat med svårigheter att motivera kommuner att använda sig av den. Mot bakgrund av det är det troligt att det finns utrymme för ny lagstiftning, exempelvis i form av en egen associationsform för dagens kommunala aktiebolag.